Datainsamling

Primärdata är enligt Bryman & Bell (2013) information inhämtad för ett specifikt syfte som avser att framställa ett indirekt svar på det undersökta problemet. Datamaterial av denna typ ger tillgång till informationshämtning genom observationer, intervjuer, enkäter, mejl

31

(Jacobsen, 2002). För att skapa ett kontextuellt ramverk och därav kunna dra slutsatser inom valt ämnesområde, menar Collis & Hussey (2013) att insamling av kvalitativa data är

väsentligt. Vidare beskriver Jacobsen (2002) sekundärdata som information som utgörs av texter, artiklar eller undersökningar av andra forskare.

Rapporten innehåller både primär- och sekundärdata. Primärdata har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med forskningsgrupper verksamma inom venture capital- industrin. Dessa har lagt grunden för det empiriska forskningsmaterialet och varit av stor betydelse för att kunna svarsvara studiens syfte och frågeställningar. Det tillgängagångssätt som använts för insamling av primärdata kommer att redovisas i följande avsnitt 3.2.2

Intervjuer.

För att utforma studiens teoretiska grund har vi tagit del av böcker, vetenskapliga artiklar och elektroniska källor. Sekundärdata innefattar information som inhämtats i syfte att stödja existerande undersökningar. För att erhålla förståelse inom valt ämnesområde har vi använt Linköpings Universitets biblioteksdatabas, där litteraturgenomgången inkluderar artiklar och kurslitteratur relaterade till studiens formulerade syfte. Litteratursökningen var en systematisk process, som förutom djupare kunskap inom venture capital-industrin, även gett oss inblick i hur tidigare studier formulerats. I enlighet med Collis & Hussey (2013) har datainhämtningen hjälpt oss att fylla ut potentiella kunskapsluckor i avseende på valt ämnesområde samt

bidragit med intressanta aspekter i formulering av en problemdiskussion. Sekundärdata har använts för att bygga upp studiens teoretiska referensram, vilken utgår ifrån tidigare

publicerad litteratur och material. Vi har primärt använt oss av originalkällor.

Datainsamlingen har underlättat utredningen av forskningsproblemet, vilket gjort det möjligt för oss att jämföra tidigare forskningsresultat med våra egna utfall, för att därigenom

strukturera en analys.

3.2.2 Intervjuer 3.2.2.1 Urval

För att besvara studiens syfte, det vill säga att analysera investeringsprocessen och de kriterier som driver ett investeringsbeslut, har intervjuer genomförts med ett urval av venture capital- bolag. Vi har valt att utföra intervjuer med VC-bolag vars investeringsfokus är startups i sådd, tidig fas och expansionsfaser. Dessa bolag har strategiskt tillfrågats genom ett målinriktat

32

urval, vilket enligt Bryman och Bells (2013) bedömning möjliggör en djupare undersökning av forskningsfrågorna. Urvalets målsättning har varit att intervjua respondenter med goda erfarenheter inom branschen, med anledning att de bedöms besitta väsentliga kunskaper inom ämnesområdet på ett sätt som tillåter en djup analys kring studiens syfte. I urvalet har vi inte applicerat andra urvalskriterier än att respondenten ska ha en stark koppling till VC-industrin, då det i annat fall skulle ha en begränsande effekt på det tillgängliga urvalet. Vi har inkluderat intervjuobjekt med olika grad av erfarenheter och ansvar inom bolaget, vilket tagits i

beaktning i tolkningen av respondenternas svar.

För att besvara frågeställningen med hög precision och med utgångspunkt i det riktade urvalet, har vi kontaktat samtliga bolag i Svenska Riskkapitalföreningen SVCA:s

medlemsregister under rubriken venture capital, där både privata och statliga aktörer listas. Att intervjua VC-bolag inom både den privata och statliga sektorn motiveras av att studien avser att skapa en mångfald och variation bland respondenterna för att belysa olika perspektiv inom VC-industrin. En av undersökningens respondenter är en investerare verksam inom den franska VC-industrin. Valet av denna respondent förklaras i avsnitt 3.5.2 Metodkritik.

För att öka studiens förståelse kring resultatet menar Jacobsen (2002) att det är av stor betydelse att inkludera fler än ett företag i insamlingen av primärdata. Ett större urval av medverkande respondenter än vad som presenterats hade kunnat öka studiens trovärdighet, men på grund av rådande omständigheter samt begränsade resurser fanns inte möjlighet att inkludera fler bolag. Svårigheter i svarsfrekvensen från de VC-bolag som kontaktas kan förklaras av samhällspandemin, något som vi diskuterar i ett senare kapitel 3.6 Försvårande

33 3.2.2.2 Respondenter

Följande intervjuer har genomförts:

VC A intervjuades under 45 min via telefonkonferens, 2020-03-25. VC B intervjuades under 45 min via telefonkonferens, 2020-03-28. VC C intervjuades under 45 min via telefonkonferens, 2020-04-02. VC D intervjuades under 45 min via telefonkonferens, 2020-04-16. VC E intervjuades under 50 min via telefonkonferens, 2020-04-24. VC F intervjuades under 55 min via telefonkonferens, 2020-04-30. VC G intervjuades under 55 min via telefonkonferens, 2020-04-30.

Beteckning Utbildning Befattning Erfarenhet VC-bolag VC:A Civilingenjör Partner 20 år Privat/ Frankrike VC:B Ekonom Analyst 3 år Privat/ Sverige VC:C Ekonom Fund Manager 8 år Statligt/ Sverige VC:D Ekonom Business Developer 13 år Statligt/ Sverige VC:E Ekonom Managing Partner 14 år Privat/ Sverige VC:F Civilingenjör Analytics Lead 3 år Privat/ Sverige VC:G Ekonom Operations Lead 1 år Privat/ Sverige

3.2.2.3 Intervjudesign

Vår studie utgår ifrån en jämförande karaktär, vilket motiverar vårt val av kvalitativa intervjuer. Bryman & Bell (2013) menar att kvalitativa intervjuer skapar möjlighet för respondenten att vara med att påverka intervjuns riktning beroende på vad man anser är viktigt inom ämnesområdet. Inhämtning av primärdata till empirin har skett via

semistrukturerade intervjuer med öppna frågor. Skillnaden i grad mellan de olika strukturerna handlar om till vilken mån forskaren styr samtalet och hur man förhåller sig till en förberedd intervjuguide (Bryman & Bell, 2013). Syftet med semistrukturerade intervjuer var att inte enbart få specifika svar på frågeställningen, utan att ge utrymme för respondenterna att guida oss till vad de anser som viktigt i investeringsprocessen. Vikt lades vid att inte styra

respondenterna utan att fånga upp deras tankegångar. Öppna frågor gav deltagarna i studien frihet att skapa utrymme för nya perspektiv inom frågeställningen och en möjlighet för dem att anpassa sin argumentation för vilka investeringskriterier de applicerar i beslutsprocessen.

34

Den semistrukturerade intervjun medförde en flexibel diskussion, där samtalet kunde anpassas beroende på situation och varje enskild respondent.

Vi kontaktade olika VC-bolag via mejl och bjöd in dem till en intervju som förväntades ta mellan 45–60 minuter. I mejlet presenterade vi syftet med studien, intervjuns upplägg och på vilket sätt deras deltagande bidrar till undersökningen. Från början låg prioriteten vid att sammankalla till ett fysiskt möte för att genomföra intervjuerna. Men omständigheter i

samhället i samband med coronapandemin gjorde att “face-to-face” intervjuer inte var möjliga att utföra, vilket gjorde att telefonintervjuer istället blev aktuellt. En av respondenterna är aktiv inom den franska venture capital-industrin och därav var telefonintervju tidigt påtänkt. Telefonintervjuer är dessutom tid- och kostnadseffektiva, vilket anses som fördelaktigt i jämförelse med direkta intervjuer (Bryman & Bell, 2013). Vidare anser Bryman och Bell (2013) att telefonintervjuer kan vara mer neutrala i de fall då deltagarna i intervjutillfället inte möter varandra, då det inte skapas fördomar baserade på etnisk bakgrund, ålder eller andra faktorer. Kritik mot telefonintervjuer kan å andra sidan läggas vid begränsningen i att se reaktioner i form av ansiktsuttryck. Detta kan leda till misstolkningar och oklarheter kring frågeställningen, något som vi tar upp i ett senare kapital 3.5.2 Metodkritik.

3.2.2.4 Intervjuguide

Inför intervjuerna förbereddes en intervjuguide med öppna frågor för att fånga

problemformuleringen och studiens syfte. Syftet med öppna frågor var att kunna fånga respondentens egna erfarenheter utan att leda dem fram till ett svar. Intervjuguiden bestod av tre delar: investeringsprocessen; investeringskriterier; samt post-investmentfasen och exit. Genom att delta upp intervjuguiden i olika kategorier av frågor, kan respondenten svara mer djupgående (Bryman & Bell, 2013). Intervjuguiden mejlades ut till samtliga respondenter i god tid innan intervjutillfället för att ge dem möjlighet att tänka igenom sina svar på förhand. Intervjufrågorna som ställdes var baserade på given information från teoridelen med avsikt att ta reda på hur VC:s tänker, känner och agerar i olika steg av investeringsprocessen. Med tiden kunde intervjuguiden förändras och förbättras enligt dem erfarenheter som gjordes under intervjuernas gång, något som Mason (2004) menar är ett viktigt steg i intervjuprocessen. Att utveckla och förbättra en intervjuguide möjliggör för forskaren att genomföra en intervju som är bättre anpassad till undersökningen.

35

Genomförande

Samtliga respondenter har valt att förbli anonyma i studien, för att på bästa möjliga sätt kunna besvara våra frågor utan att avslöja sitt respektive bolags investeringsstrategi. Under samtliga intervjutillfällen var båda författarna närvarande och intervjuerna spelades in och

transkriberades för att underlätta analysarbetet, i enlighet med Bryman & Bell (2013). Enligt Collis & Hussey (2013) ska transkriberingen göras kort efter avslutad intervju eftersom tolkningsarbetet är enklare då datan är färsk, något som vi i denna studie förhållit oss till.

Intervjuerna inleddes med en kort förklaring till studiens syfte och undersökningsområde. Respondenterna fick börja med att förklara lite om sin bakgrund, erfarenhet och företaget. Därefter ställdes frågor angående investeringsprocessens uppbyggnad, från deal origination och screening till exit. Efter detta gick vi in mer specifikt på de olika delarna av

investeringsprocessen och ställde frågor för att identifiera vilka faktorer och kriterier som appliceras inom varje beslutssteg. Varje intervju låg inom tidsramen 45–60 minuter.