Trovärdighet

Bryman & Bell (2013) pratar om möjlig kritik mot kvalitativa studier. För att öka kvaliteten och trovärdigheten i undersökningen kommer följande avsnitt föra ett resonemang kring reliabilitet, validitet och generaliserbarhet. Det kommer beskrivas hur vi genomfört undersökningen för att skapa transparens i de val som gjorts.

3.4.1 Reliabilitet

Enligt Bryman & Bell (2013) handlar reliabilitet om huruvida resultatet i en studie blir detsamma om studien skulle genomföras på nytt eller om slumpmässiga tillfälligheter kan ha påverkat resultatets utfall. Jacobsen (2002) förklarar att en hög reliabilitet innefattar empiri som kännetecknas av trovärdighet och tillförlitlighet. Bryman & Bell (2013) lyfter två utgångspunkter i reliabiliteten; extern reliabilitet och intern reliabilitet.

37

Intern reliabilitet handlar om hur studiens resultat beror på vem eller vilka som utfört studien, medan extern reliabilitet handlar om möjligheten att replikera en undersökning med hänsyn till den sociala miljö som funnits vid genomförandet och huruvida utfallet av den kvalitativa studien hade blivit detsamma om undersökningen genomförts igen. Bryman & Bell (2013) menar att det ofta är svårt att replikera en kvalitativ studie, då de sociala förutsättningarna är svåra att bibehålla i andra sammanhang.

För att bibehålla en hög reliabilitet och trovärdighet i studien har ett antal åtgärder vidtagits. Samtliga intervjuer som lagt grunden till rapportens empiri har genomförts med båda uppsatsens skribenter närvarande. Denna åtgärd har vidtagits för att minimera risken för feltolkningar och att väsentlig information förbises. Vidare åtgärder innefattar inspelningar av intervjuerna för att säkerställa att tolkningsarbetet väl överensstämmer med vad som sagt under samtalen. Inspelningarna har skett i enlighet med respondenternas samtycke och har transkriberats kort efter genomförandet för att eliminera alla incitament till personlig tolkning. Materialet som inhämtats från intervjuerna har vidare diskuterats och en gemensam

bedömning har utförts för att reducera våra egna tolkningar och enskilda åsikter.

En intervjuguide har utformats med färdigformulerade frågor för att ytterligare höja reliabiliteten. Detta reducerar risken för avvikelser i respondenternas svar som inte är kopplade till de åsikter eller erfarenheter som står inom ramen för studiens syfte.

Intervjuguiden är även lämplig för att lättare applicera samma frågor och intervjuförlopp på samtliga respondenter, för att på så vis upprätthålla en enhetlig intervjuprocess där variationer endast utgörs av skillnader i respondenternas erfarenheter. Vidare gav en intervjuguide

möjlighet för respondenterna att förbereda sig för att vid intervjutillfället delge relevant information kopplad till studiens undersökningsområde.

Med avseende på kritik mot studiens reliabilitet bör dock tilläggas att frågorna delvis kan ha förändrats mellan intervjuer, då dessa har anpassats utifrån situation och det fokusområde som respondenterna valt att belysa. Även om intervjuförloppet varit detsamma, kan skillnader i intervjuns karaktär förekomma beroende på respondent. Detta anser vi är ofrånkomligt när olika individer intervjuas, icke desto mindre kan detta ha påverkat reliabiliteten eftersom ingen intervju är den andra lik.

38 3.4.2 Validitet

Enligt Bryman & Bell (2013) handlar validitet om att bedöma huruvida det som en studie avser att mäta verkligen mäts och om de fastställda slutsatserna i själva verket sammanfaller med studiens syfte. Holme & Solvang (1997) menar att litteraturen som används i

forskningsarbetet ska vara av stor relevans för syftet, då detta skapar en hög tillförlitlighet i slutsatsen. Bryman & Bell (2013) belyser två olika typer av validitet; intern och extern validitet.

Extern validitet handlar om hur generaliserbara studiens slutsatser är i andra sammanhang utöver den aktuella studien. Intern validitet avspeglar den kontroll som forskarna har vid undersökningens utförande, och att det som observeras ska stämma väl överens med de slutsatser som studien fastställer.

För att uppnå hög intern validitet krävs en hög symmetri mellan utförda observationer och de teoretiska koncept som framställts i studien. Slutsatser från tidigare genomförda

undersökningar har varit en central del i formuleringen av studiens frågeställning. Med utgångspunkt i studiens syfte och frågeställning, har sedan en intervjuguide formulerats och presenterats, vilket vi anser försäkrar att studiens utformning sammanfaller med det den avser mäta.

Då undersökningen använder en kvalitativ metod, baserad på semistrukturerade intervjuer med öppna frågor, har hög validitet uppnåtts då det är VC-bolagens individuella process och investeringsstrategier som eftersökts. Urvalet av respondenter spelar en väsentlig roll för studiens validitet, då det kräver att medverkande intervjuobjekt har god förståelse för ämnesområdet. Urvalet av respondenter har branscherfarenheter och god vetskap om den investeringsprocess som präglar VC-industrin, vilket vi bedömer har en positiv inverkan på studiens validitet. Det råder dock en utmaning med avseende på att utvärdera och bedöma respondenternas kunskapsnivå i relation till varandra, vilket kan ha negativ effekt på studiens interna validitet.

Valet av en kvalitativ metod med öppna frågor medför dock en begränsning i den externa validiteten. Då studien kännetecknas av en resurs- och tidsbegränsning, uppstår svårigheter i att intervjua en tillräckligt stor population som kan tänkas vara representativ för ett större

39

urval. Det är således svårt att skapa en generalisering i avseende på det deltagande

urvalsunderlaget. I enlighet med Bryman & Bell (2013) råder en viss svårighet i att fastställa huruvida ett specifikt intervjuobjekt är representativt för hela populationen. Vi vill därmed understryka att det resultat som studien fastställt inte eftersträvar en tillämpbarhet i större kontexter, utan avser att skapa en generaliserbarhet kopplad till teori.

3.4.3 Generaliserbarhet

För att öka uppsatsens generaliserbarhet har vi valt att utföra intervjuer med försök till stor variation bland respondenterna i termer av erfarenhet, titel och geografisk lokalisering. Bryman (2011) menar att det riktas kritik mot generaliserbarheten i kvalitativa studier då urvalet vid intervjuer blir begränsat, och inte kan översättas till populationer och andra miljöer. Vi anser dock att en begränsad generaliserbarhet är möjlig. Genom spridning av respondenter med olika bakgrund och erfarenheter, skapas en generalisering i förhållande till teorin. Vi märker även att studiens empiriska forskning till stor del överensstämmer med tidigare studier som tillämpats i rapportens referensram.

3.5 Kritik

3.5.1 Källkritik

De källor som lagt grunden till studiens utförande har varierat i karaktär. I största möjliga mån har originalkällor använts, vilka vi noga bearbetat och tolkat för att bibehålla en hög nivå av trovärdighet. Stora delar av rapportens teori bygger på källor publicerade 1974 och framåt, vilket kan ge en något föråldrad återspegling av nutidens venture capital-industri. Den kritik som riktas mot valet av litteratur kan motiveras av att vi strävat mot att ge en fullständig bild av hur venture capital-industrin med blick på investeringsprocessen och

investeringskriterierna har utvecklats genom decennierna. Vi vet att teknologins framfart är rasande (Sood & Tellis, 2005) vilket innebär att de kriterier som använts på 70 och 80-talet inte nödvändigtvis används idag. Vidare har vi i denna rapport enbart valt att inkludera ett fåtal källor som undersöker den svenska venture capital-marknaden. Resterande teoretiska referenser härstammar från ett internationellt perspektiv, primärt USA, vilket kan ge upphov till kulturella skillnader i tolkningen av litteraturen som vi inte kan ta hänsyn till.

40

Den problematik som kan lyftas mot studiens datainsamling är att några av de teorier som rapporten bygger på inte är originalkällor. Detta beror på att originalkällan inte varit tillgänglig som följd av exempelvis regleringar. Omtalad forskning inom VC-industrins investeringsprocess genomförd av Wells (1974) har använts i teorins utformande, men som på grund av amerikanska restriktioner vad gäller publicering, inte finns tillgänglig som

originalkälla. Wells forskning citeras flertalet gånger av andra författare, vilka vi istället hänvisat till och noga angett i refereringen. Wells undersökning är en av de första studier som genomförts inom venture capital och för att skapa ett nyanserat förhållningssätt vad gäller utvecklingen av venture capital-industrin över tid anser vi att denna forskning är av betydelse för vår analys. Vad gäller Sweetings (1991), Cumming & MacIntosh (2002) samt Poindexter (1976) är även dessa originalkällor otillgängliga, således har vi istället vänt oss till andra författare som tillämpat deras resultat i sina studier. Kritik kan därav hänföras till att vi förlitat oss på forskare som endast citerat dessa källor.

Den kritik som lyfts mot datainsamlingen har tagits i åtanke vid undersökningens utformande, då vi ständigt konkretiserat valda källor utifrån de kunskaper vi besitter inom ämnesområdet för att öka studiens tillförlitlighet. För att undvika vinklade och ofullständiga källor har vi till stor del använt oss av databaser tillgängliga via Linköpings Universitet för att söka efter vetenskapliga artiklar och akademiska tidskrifter. Dessa källor har höga krav på

innehållsmässig validitet och granskas noga innan publicering, vilket skapar stor trovärdighet till undersökningens teoretiska grund. I enlighet med Bryman & Bell (2013) har relevanta sökord använts i litteratursökningen för att fastställa en välgrundad litteraturgenomgång i linje med rapportens syfte.

3.5.2 Metodkritik

Genom att tillämpa en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer har utförliga beskrivningar erhållits från flertalet respondenter utifrån erfarenheter, kunskaper och branschkännedom. Kritik kan lyftas mot studiens metodval, då tillförlitligheten i den

information som respondenterna kommunicerat är svår att fastställa. Det råder en osäkerhet i huruvida information som förmedlats ligger i linje med det representativa VC-bolagets uppfattning eller om respondenterna diskuterat utifrån individuella åsikter. En uppföljning med inblandade VC-bolag hade kunnat göras för att utreda skillnader i investeringsstrategier mellan anställda inom samma bolag. Det som även framgår av vårt metodval är att det råder

41

en risk att respondenterna under intervjun har svarat på frågorna i enlighet med deras subjektiva uppfattning. En kvantitativ metod hade möjligtvis kunnat kartlägga VC-bolagens faktiska motiv bakom investeringsbeslutet, eftersom en sådan metod skulle bygga på

statistiska resultat istället för subjektiva värderingar.

Kritik kan även riktas mot tillämpad intervjuform, som till största del utförts på distans, något som ligger till grund för den rådande samhällspandemin8. Det fanns av denna anledning ingen möjlighet att hålla fysiska möten där man träffar respondenterna i person. Av de sex

intervjutillfällena, utfördes fyra via telefon och två via videosamtal. Detta innebär att vi enbart vid videosamtalen hade möjlighet att få intryck av respondenternas ansiktsuttryck, gester och kroppsspråk. Intervjuerna utförda via telefon gav oss inte samma möjlighet. Vi kan därav konstatera att detta kan ha påverkat resultatet av undersökningen. Däremot bör påpekas att samtliga intervjuer genomfördes efter bästa förmåga och med en hög grad av integritet enligt den rådande situationen i samhället.

På grund av vår oerfarenhet att genomföra intervjuer via digitala plattformar, kan även kritik lyftas mot de tekniska problem som uppstått i samband med intervjuerna. Respondenter har stundtals kopplats ur samtalen, vilket resulterat i ökad risk för att väsentlig information har förbisetts och därav uteblivit i studiens resultat.

Det bör även påpekas att undersökningens sista intervju genomfördes med två respondenter samtidigt, då de representerar samma VC-bolag. Implikationen av detta är att respondenterna kan ha påverkat varandra i sina svar och att det kan ha försvårat tolkningsarbetet i

transkriberingen och resultat. Däremot kan det också varit fördelaktigt att ha en intervju med två respondenter samtidigt. Vid genomförandet av intervjuer med enbart en respondent finns en risk att denne står oemotsagd utan att åsikterna kan konfronteras från en annan person med branschkännedom.

Samhällspandemin vid namn Covid-19 inträffade redan under de första veckorna av

uppsatsens gång. Tidigt uppstod risken att potentiella intervjuobjekt skulle falla bort på grund av den oroliga omvärldssituationen. Detta föranledde oss till att granska våra personliga nätverk med syfte att hitta respondenter som kan tänka sig ställa upp på en intervju. Därav har

42

vi i vår undersökning valt att även inkludera en investerare verksam på den franska VC- marknaden, då denne är bekant med en av skribenterna. Därmed kan det uppstå en risk att svaren från den franska respondenten kan vara präglade av regionala skillnader vad gäller kultur, arbetssätt och regleringar gentemot den svenska VC-marknaden. Detta har även tagits i beaktning i studiens resultat och analys.

3.6 Försvårande omständigheter

Under slutet av 2019 upptäcktes en ny sorts virus tillhörande familjen coronaviridae. Viruset som går under beteckningen SARS-CoV-2 och som orsakar sjukdomen COVID-19 spreds från Hubei provinsen i centrala kina till hela världen. Den 11 mars 2020 utlyste

världshälsoorganisationen WHO att spridningen av coronaviruset klassas som en pandemi. Detta har medfört att många länder världen över infört hårda och långtgående restriktioner för att stoppa smittspridningen bland sin befolkning. I Sverige har man bland annat stängt

gränsen mot utlandet, infört besöksförbud på äldreboenden och uppmanat befolkningen att inte lämna sina hem om det inte absolut är nödvändigt (Folkhälsomyndigheten, 2020).

Dessa åtgärder har även påverkat arbetet, både i resultatet och analysen. Framförallt har man behövt jobba hemifrån, vilket lett till att interna avstämningar och handledningstillfällen förlagts på digitala plattformar som Facebook, Zoom eller Microsoft Teams. Även den kvalitativa delen av studien har påverkats. Färre företag än förväntat har återkopplat eller ställt upp på en intervju, samtidigt som de intervjuer som vi har kunnat genomföra skett via telefonkonferenser. Detta påverkar studien på ett oväntat sätt. Det ingående värdet var att man ville genomföra ett tiotal intervjuer med olika aktörer inom VC industrin, något som inte har uppnåtts. Dessvärre har privata VC-bolag i större mån uteblivit i undersökningen. Av de 25 listade privata VC-aktörer på SVCA:s hemsida har enbart 4 VC-bolag återkopplat, samtidigt som 2 av 4 offentliga aktörer ställt upp på en intervju. Detta leder till en stark förskjutning av hur verkligheten inom branschen ser ut och kan innebära att vi inte kan presentera en

43

4. Resultat

Under uppsatsens gång har vi genomfört sammanlagt sju intervjuer med respondenter som aktivt jobbar inom VC-industrin med erfarenheter att investera i startups. Intervjuerna har delats in i tre delar: investeringsprocessen, investeringskriterier samt post investment-fasen och exit strategier.