Respondenter

Nedan presenteras respondenterna som deltagit i studien. Informationen kommer från respondenterna själva eller är tagna från VC-bolagets hemsida.

Respondent A

Respondent A är en fransk investerare med 20 års branscherfarenhet. Respondenten är välbekant med startupkulturen i många olika länder och har djupa kunskaper inom både digital- och deeptech. Respondenten har tidigare jobbat på stora VC-bolag, men förvaltar nu en egen fond med fokus på artificial intellegence.

Datum för intervju: 25.03.2020 Befattning: Partner

Erfarenhet: 20 år

Respondent B

Respondent B jobbar på ett privat VC-bolag i Sverige och har 3 års erfarenhet inom

branschen. Det VC-bolag som intervjuobjektet jobbar på har under de senaste åren varit med

Beteckning Utbildning Befattning Erfarenhet VC-bolag VC:A Civilingenjör Partner 20 år Privat/Frankrike VC:B Ekonom Analyst 3 år Privat/ Sverige VC:C Ekonom Fund Manager 8 år Statligt/ Sverige VC:D Ekonom Business Developer 13 år Statligt/ Sverige VC:E Ekonom Managing Partner 14 år Privat/ Sverige VC:F Civilingenjör Analytics Lead 3 år Privat/ Sverige VC:G Ekonom Operations Lead 1 år Privat/ Sverige

44

och finansierat Sveriges största framgångssagor inom startupvärlden.

Datum för intervju: 28.03.2020 Befattning: Analyst

Erfarenhet: 3 år

Respondent C

Respondent C är Fund Manager på ett statligt svenskt VC-bolag, som beskrivs som Sveriges mest aktiva investerare i startupscenen. Ett stort fokus ligger på de regionala kontoren som finns spridda över hela landet.

Datum för intervju: 02.04.2020 Befattning: Fund Manager Erfarenhet: 8 år

Respondent D

Respondent D kommer också från ett statligt VC-bolag i Sverige, som är nära kopplat till ett universitet. Fonden agerar både som en inkubator9 och VC-bolag, där båda delarna är mycket nära kopplade till varandra.

Datum för intervju: 16.04.2020 Befattning: Business Developer Erfarenhet: 13 år

Respondent E

Respondent E är managing partner på ett privat VC-bolag i Sverige. VC-bolaget tillhör till de yngre fonderna och har färre än 10 företag i sin portfölj. Respondenten har erfarenheter både från investerarhållet, men även från startup-sidan.

Datum för intervju: 24.04.2020 Befattning: Managing Partner Erfarenhet: 14 år

9 _{En inkubator är en organisaton vars syfte är att underlätta för nystartade företag att växa och utveckla sin}

45

Respondent F

Respondent F är utbildad civilingenjör och jobbar numera på ett av Sveriges största privata VC-bolag. Intervjuobjektet jobbar mycket intensivt med dataanalys av startup-företag. VC- fonden i sig själv är relativt nybildad och beskrivs av respondenten själv som en

”multistagefond” som investerar i flera olika faser.

Datum för intervju: 30.04.2020 Befattning: Analytics Lead Erfarenhet: 3 år

Respondent G

Respondent G jobbar på samma VC-fond som respondent F och arbetar som Operations Lead. Personen är direkt involverad i investeringsprocessen och har tidigare skrivit sin

kandidatuppsats inom VC-branschen.

Datum för intervju: 30.04.2020 Befattning: Operations Lead Erfarenhet: 1 år

46

Del 1 – Investeringsprocessen

Resultatet av de genomförda intervjuerna visar att det finns en hög grad av kongruens i investeringsprocessen bland respondenterna, som huvudsakligen kan delas upp i 5 steg. Gemensamt för alla VC-bolag är att de börjar processen med att sammanställa en stor mängd potentiella investeringsobjekt. Detta steg betecknar respondenterna som deal flow, deal

origination eller deal screening och kan ske både aktivt och reaktivt. Det har dock visat sig

finnas en konflikt mellan olika respondenter gällande just anskaffandet av investeringsobjekt. Respondent VC:A, en investerare med många års erfarenhet inom både digital- och deeptech påstod att ett reaktivt tillvägagångssätt, där entreprenören eller grundaren åtar sig den aktiva rollen genom att själv uppsöka kontakt med VC-bolag, kan signalera en större risk för investeraren. VC:A menar att entreprenörer som aktivt söker sig till VC-bolag kan ha nekats av andra befintliga aktörer på marknaden, vilket skulle tyda på att risken för detta

investeringsobjekt är potentiellt högre.

“First of all, when you are approached it is usually already a bad risk. People usually have already approached about 10 VCs, and maybe they got a no from others. So, from a risk

profile it is potentially a bit high.”

-VC:A

VC:C beskriver att ett aktivt sökande från VC-bolagets håll är viktigt, inte minst eftersom man som statligt finansierade investerare ofta arbetar i nära kontakt med inkubatorer, innovationscentrer och universitet i sina respektive regioner för att se vilka unga bolag som finns på marknaden och i vilken fas de befinner sig i.

Även VC:B är inne på samma spår som VC:C och höll å sin sida inte alls med VC:As uttalande. De menar att entreprenörer som aktivt söker efter investerare snarare kan vara begränsade i att de inte har ett nätverk eller andra kontakter in i branschen, vilket enligt dem inte alls innebär en ökad risk eller ett ”bad sign”. VC:B hänvisar även till sin mejladress, där det erbjuds en kanal för direkt kontakt till VC-bolaget, något som även återfinns hos

majoriteten av medlemmarna i SVCAs medlemsregister. VC:B påpekar dock att

rekommendationer från kontakter inom branschen eller tidigare erfarenhet väger tungt och är meriterande för den som söker investeringen. VC:B hävdar att 20 procent av tiden läggs på att aktivt söka efter potentiella investeringsobjekt genom att gå på mässor, event och demodagar

47

för att hålla sig uppdaterad. Samtliga respondenter betonar även vikten av ett brett nätverk och kontakter, såväl som att tidigare erfarenheter av bolagsbildning är fördelaktiga i

ansökningsprocessen.

VC:D jobbar som Business Developer på ett statligt VC-bolag vid ett svenskt universitet och förklarar att majoriteten av investeringsmöjligheterna hittas i ett ekosystem där entreprenörer och investerare möts. Här menar man att investeringscasen hittas genom “push- och

pullstrategier” då både en uppsökningsverksamhet aktivt letar efter potentiella

investeringsprojekt och att en reaktiv ordermottagning används för att låta entreprenörer med bra idéer själva söka upp VC-bolaget.

VC:E som har erfarenheter från både investerarsidan och startup-sidan, medger att

kontaktskedet kan se mycket olika ut från fall till fall. VC:E uppger att de årligen brukar få kontakt med 600–800 potentiella investeringsobjekt och förklarar att man enbart kan lägga en begränsad tid på att göra en preliminär utvärdering av dessa.

De respondenter som skiljt sig markant från övriga, är VC:F och VC:G. Båda är verksamma inom samma fond och som utöver de mer konventionella tillvägagångssätten inom deal

sourcing, har byggt upp en egen databas. Denna databas innehåller information om miljontals

företag, där man genom ett AI-verktyg letar fram intressanta investeringsobjekt som passar fondens inriktning och kriterier. VC:F förklarar att detta AI-verktyg hjälper dem att upptäcka entreprenörer och grundare som aldrig själva haft som avsikt att vända sig till ett VC-bolag för kapitalanskaffning. VC:F menar att detta är ett sätt för dem att bredda sitt synfält och upptäcka investeringsobjekt som annars hade förbisetts. Vidare anser sig både VC:F och VC:G som väldigt proaktiva i denna fas av investeringsprocessen.

Nästa steg i investeringsprocessen består av en första utvärdering av investeringsobjekten. Undersökningen har visat att denna är relativt snarlik bland samtliga respondenter, men att vissa nyanseringar går att upptäcka. Respondenterna betecknar detta steg som initial

scanning, initial screening, tidig utvärdering eller sanity-check.

Både VC:C och VC:D använder sig av en mer eller mindre standardiserad process vid den initiala screeningen, med en handfull kriterier som investeringsobjektet måste uppfylla för att

48

anses som attraktivt och därmed tas vidare i processen. VC:C betecknar detta steg som sanity-

check där en bedömning görs utifrån följande grundläggande förutsättningar;

“Är det ett aktiebolag? Är det ett riskkapital-case? Finns det någonting intressant här?” -VC:C

VC:D säger sig ha en väldefinierad process, men att skillnader i processen kan uppkomma beroende på den bransch som bolaget är verksamt inom. Likt VC:C har också VC:D ett antal satta kriterier som investeringsobjekten bedöms utifrån när de genomgår den så kallade

initiala screeningen. Eftersom VC:D är ansluten till ett universitet måste samtliga

investeringsobjekt vara kopplade till själva universitetet och därav är den regionala faktorn av allra största vikt under den initiala screeningen.

VC:B menar att den initiala scanningen omfattar en kortfattad undersökning av bolaget, marknaden, konkurrenter och situation. Man lägger maximalt 3 timmar på detta steg innan ett möte bokas in.

VC:A som främst arbetar med bolag verksamma inom deeptech, menar att kunskap är viktigt för att förstå marknaden och produkten, då denna typ av verksamheter ofta innefattar

komplicerad teknologi, en algoritm eller en enskild komponent. Fortsättningsvis fastställs timing i kombination med genomförbarheten som ett kriterium som tidigt lyfts.

VC:E lägger i sin preliminära utvärdering mycket vikt vid att management teamet når upp till de satta förväntningarna. Management teamet i samband med unikiteten av en produkt eller idé är de primära faktorerna i den initiala scanningen. VC:E bedömer att en meriterande faktor är om andra aktörer inom branschen, exempelvis andra VC:s eller riskkapitalister,

rekommenderar ett särskilt bolag. Detta motiverar VC:E genom att tillkännage ett starkt förtroende till sina branschkollegor och att detta förtroende kan riskera att skadas vid mindre bra rekommendationer av investeringsmöjligheter.

VC:F och VC:G som dels använder sig av den mer konventionella metoden som tidigare respondenter beskrivit i den preliminära utvärderingen och dels av det egenutvecklade AI- verktyget, menar att det stadie som investeringsobjektet befinner sig i, är en avgörande faktor i utvärderingen. Befinner sig bolaget i ett tidigt stadie, exempelvis sådd, så läggs stor vikt vid

49

management teamet. Om bolaget har hunnit växa till serie-B eller serie-C, så anses produkten och marknaden som mer betydelsefullt, medan management teamet blir mindre avgörande. Vad gäller den digitala databasen så använder sig VC-bolaget av en annorlunda strategi. AI- verktyget som står till förfogande används för att ta fram bolag som annars inte hade

upptäckts eller vänt sig till VC-bolag för finansiering.

När det kommer till den digitala databasen, jobbar VC:F och VC:G, lite annorlunda. Verktygen som står till förfogande används för att ta fram bolag som korresponderar till de kriterier som är anpassade efter fondens karaktär. Den digitala plattformen används

genomgående i hela processen, dock gör VC:F och VC:G inte en preliminär bedömning av de bolag som enbart härstammar från det digitala verktyget. Man försöker därefter att göra en djupare analys av management teamets erfarenhet, utbildning och bakgrund.

En viktig aspekt som kännetecknas av samtliga respondenter är att marknaden, bolaget och genomförbarheten av projektet tas i beaktande och undersöks vid den initiala screeningen.

Utvärderingsfasen är det steg i investeringsprocessen som vår studie lägger stort mkus på. Respondenterna betecknar denna fas som due diligence, deal execution eller evaluation, vilket uppkommer då bolag tagit sig igenom de föregående stegen i investeringsprocessen. Det är i denna fas som VC-bolag gör en grundläggande och mer djupgående granskning av sina potentiella investeringsobjekt.

VC:C lyfter fram entreprenörens “pitch” som presenteras inför investeraren som en viktig del i utvärderingen. Pitchen brukar ta ungefär en timme och management teamet eller

entreprenören får chans att marknadsföra och sälja in sin idé eller bolag till investeraren. Vid detta tillfälle har även VC:n möjlighet att gräva djupare i företaget och ställa vidare

följdfrågor. Utöver “pitchen” så lägger VC:C resurser på att undersöka marknaden och genomförbarheten av projektet.

Likt VC:C bjuder även VC:B in sina kandidater till personliga möten i början av

utvärderingsfasen. Det första mötet brukar ta mellan 30–60 minuter och målsättningen är att i största mån minska olika sorters risker i sina investeringar. Däribland ingår den s.k. team-

risken, vilket är den risk som VC:B alltid försöker att undvika i största mån. Andra risker som

50

“Man vill inte känna sig osäker på teamet och det är alltid det första vi vill bedöma och det

kan man ju inte alltid avgöra på ett snabbt möte, men man får ju iallafall tydliga indikationer.”

-VC:B

VC:D särskiljer sig i flera avseenden från övriga respondenter, då detta VC-bolag agerar både inkubator och VC-finansiär. Detta förklaras av att många investeringsprojekt görs i ett väldigt tidigt stadie, då objektet enbart består av forskaren eller entreprenören tillsammans med sin affärsidé eller uppfinning. Som resultat har detta medfört att VC:D föreslår konkreta insatser så tidigt som innan investeringen genomförts, något som de internt betecknar som

förinkubation. Vidare refererar de detta till en typ av pre-investmentfas och kan exempelvis

handla om tillsättning av en företagsledning eller styrelse.

VC:E investerar mestadels i bolag som befinner sig i såddfasen och anger att

utvärderingsprocessen kan ta allt från ett par veckor till två månader. Detta förklaras av att en noggrann analys och granskning av bolaget tenderar att vara en tidskrävande process. VC:E menar att man vill samla in maximalt med information för att kunna genomföra en rättvis utvärdering av bolaget och därmed ta ställning till om idén och marknaden är tillräckligt attraktiva för att senare kunna mynna ut i en lönsam investering. VC:E påpekar även att management teamet ständigt utvärderas genom regelbundna möten och sammankomster, där stort fokus läggs vid att lära känna grundarna och identifiera deras egenskaper.

VC:F och VC:G beskriver sig själva som en ”multistage-fond” och menar att det stadie som investeringsobjektet befinner sig i är helt avgörande för hur utvärderingen av bolaget sker. De menar att varje utvärdering är unik och att processen anpassas beroende på bolagets fas. I investeringsobjekt som befinner sig i tidigare faser blir teamet och visionen mer centrala kriterier, samtidigt som KPI och finansiella indikatorer anses vara mer intressanta i bolag som befinner sig i senare faser:

” […] vi är en så kallad multistage fond, så vi kan investera i ganska tidiga bolag, inte de allra tidigaste men ner till en miljon euro i ticket size för oss upp till 75 miljoner euro, så vi kan göra ganska sena bolag också. Och det är ju ganska stor skillnad på vad vi kollar på, när

vi kollar på de tidiga bolagen vs. de senare bolagen”

51

För att utreda bolagens finansiella ställning och göra en finansiell värdering av

investeringsobjektet berättar VC:A, VC:B, VC:C, VC:D och VC:E att man generellt sett använder sig av multiplar. Vidare understryks det att det inte alltid är lämpligt att göra en värdering av kassaflöden eller att applicera andra värderingsmetoder, eftersom den finansiella informationen som finns tillgänglig är mycket begränsad. VC:B betonar vikten av finansiella värderingar i form av multiplar, men menar vidare att det ofta bara ger en indikator,

vägledning eller reflektion av bolaget i fråga. VC:E kan även komma att genomföra en DCF- värdering eller IRR, men understryker att dessa ofta bara är gissningar.

”Ibland har vi gjort DCF:er, ibland IRR, multipelberäkningar så gott vi kan

kassaflödesberäkningar. Men allting är ju nästan gissningar eftersom de flesta inte har några kunder eller intäkter när vi investerar.”

-VC:E

Under intervjuerna har även frågor kring själva avtalen och avtalsförhandlingarna mellan investeraren och entreprenören tagits upp. Det bör nämnas att ingen av respondenterna specifikt identifierade avtalsförhandlingarna som ett enskilt steg i investeringsprocessen. Endast VC:C redogör avtalen som ett separat steg i processen på sin egen hemsida, något som dock inte nämndes i själva intervjun.

För att undersöka hur VC-bolagen jobbar med sina portföljbolag efter genomförd investering, bad vi dem redogöra för sin post-investmenfas, ett begrepp som alla respondenter använder sig av. Samtliga VC-bolag bekräftar att de på något sätt har ett aktivt deltagande i post- investmentfasen. Skillnader i hur VC-bolagen arbetar och hur aktiva de är i sina portföljbolag går att identifiera, därav kommer en mer utförlig redovisning av de olika tillvägagångssätten framföras i del 3 av rapportens resultatpresentation.

Det sista steget i investeringsprocessen utgörs av “exit-fasen”. Denna fas genomgår alla respondenter och fullbordas antingen i en trade sale, IPO, M&A eller i värsta fall likvidation och en upplösning av bolaget. Ingen respondent uttryckte en förutbestämd exitstrategi under investeringsprocessen, utan alla var överens om att man istället avvaktar bolagets utveckling.

52 Tabell 3 - Respondenternas investeringsprocess

53

Del 2 - Investeringskriterier

Stort fokus har lagts på utvärderingsfaserna, även benämnd due diligence, deal execution eller

evaluation. Denna fas har som avsikt att undersöka vilka drivkrafter som motiverar en venture

capitalist till att investera i ett visst bolag eller projekt. Undersökningen har visat att VC-bolag i många fall delar upp kriterierna i två kategorier; management teamet samt produkt, marknad och teknologi.

VC:A väljer att skilja på två olika sektorer; digital- och deeptech. Bolag inom digitaltech erbjuder produkter eller tjänster vars lösning är relativt lättbegriplig och inte är alltför tekniskt avancerad. Deeptech kännetecknas å andra sidan av mer avancerad och innovativ teknik vars teknologiska djup kan resultera i flera produkter, som vidare är svåra för konkurrenter att replikera. Beroende på investeringsprojektets inriktning, tillämpas olika kriterier i

utvärderingen. Inom digitaltech hävdar VC:A att störst vikt läggs vid management teamet och dess förmåga att bygga bolag samt skapa tillväxt. Inom deeptech menar VC:A att teknologin och produkterbjudandet blir allt viktigare, och förklarar att urvalet av entreprenörer inom denna sektor är begränsat eftersom inte alla besitter förmågan att utveckla de revolutionerande teknologier som utmärker ett deeptech-bolag.

”In theory you have to look at both [management team och produkt]. But when you have an exceptional deeptech, sometimes you get the founder that you get and then you must make a decision, whether the founder is reaching a minimum level of certain requirements. Is he an

entrepreneur? Because he has to be at least an okay entrepreneur to be considered.”

-VC:A

VC:A menar att managment teamet är den faktor som väger tyngst i beslutsfattandet för investeringar inom digitaltech, men lyfter även andra kriterier av fundamentalt värde kopplade till marknad, affärsmodell, konkurrens och en vision att nå positiva kassaflöden. Vidare belyser VC:A att timingen för bolag inom deeptech kan vara helt avgörande, då dessa bolag kan riskera att missa tidsfönstret då marknaden är mogen och efterfrågar produkten eller teknologin. Detta illustrerar VC:A med 5G-nätet som ett exempel, där det i dagsläget finns en utvecklad teknologi, men ännu ingen marknad att träda in på. VC:A hävdar att ett startup- bolag som missar marknadens tidsfönster med mer än 18 månader, kan resultera i att bolaget får slut på kapital och att de på sikt når konkurs.

54

En fast övertygelse om att management teamet är den absolut viktigaste faktorn fastställs av VC:B, som menar att genomförandet av en investering står eller faller på grundarna:

”Det [management teamet] är det absolut viktigaste. […] Bolaget är i sin essens personerna

som sitter i grundarteamet.”

-VC:B

VC-bolaget som VC:B företräder har som norm att i stort sett försöka minimera alla risker som ett investeringsobjekt medför. VC:B menar att det förekommer individuella skillnader i tillvägagångssätt och preferenser för vilka risker man undviker, men att den s.k. ”team risken” är något som bolaget alltid eftersträvar att reducera. Team risken avser all risk kopplad till management teamet, och VC:B betonar att det aldrig får finnas osäkerhet kopplad till grundaren, entreprenören eller management teamet bakom idén. Vidare menar VC:B att grundaren även är viktig för företagets marknadsföring, profilering eller vision.

VC:C är en statlig institutionell investerare och fokuserar till stor del på startup-bolag i väldigt tidiga faser. VC:A belyser vikten av att grundarna i kombination med en unik produkt är avgörande för ett investeringsbeslut. Även VC:C poängterar att management teamet är det absolut första som man kollar på i utvärderingsfasen, och motiverar detta med att det inte finns så mycket annat att analysera eller värdera i bolaget. VC:C menar att det saknas tillräckligt med finansiella data, kassaflöden eller intäkter hos bolag i tidiga faser, och anser därför att teamet går i första hand. VC:C menar att det är teamets kompetens och kapacitet