Man trodde man lärde sig maskinen, men man lärde sig ännu mer gruppens... man formades. Det upptäckte man först långt senare. En del data - M delar regler; sätt att göra; hur man talar - "deleta"; ämnen - inte sport eller tjejer... Sättet att tänka är gemensamt men vidare än datorn.
Datorn är bara startraketen.
Citatet är hämtat från manussamtalet med Mattias och accentuerar datormiljöns betydelse för en fostran till eller en förstärkning av ett specifikt sätt att se på världen. I pojkarnas enande - och gentemot andra uteslutande - språkspel betonas datakunskapen och vikten av att följa datorns språk/regelsystem;
estetiken - hur man ska göra för att programmen ska bli "snygga", "smarta"
"sexiga" och hur programmen får se ut i den miljön; den speciella slangen eller vokabulären i miljön; samtalsämnenas statiskhet. Dessutom banar förtrogenheten med datorn vägen in i ett tänkande som går utöver teknikens domäner.
Finns det då något speciellt hos datorer som drar pojkar till sig och stöter bort flickor? Detta var en fråga som jag ställde mig redan vid arbetets början. För var och en som har kontakt med datorintresserade ungdomar är det tydligt att dessa ungdomar i regel är pojkar. Detta avspeglas också i könsfördelningen i skolornas datorrum och i elevernas fria val av ämnen. En del uppgifter tyder på att ungefär lika många flickor som pojkar väljer datakunskap som tillvalsämne eller fritt valt arbete på högstadiet, men flickorna visar en tendens att snabbt hoppa av.i Lärare rapporterar att datorintresserade flickor blir lika skickliga på programmering som pojkar, att de oftare ställer frågor om vad programmen eller resultaten egentligen ska användas till och om rimligheten i resultaten. Men så försvinner de från skolornas terminalrum och från datautbildningslinjer. SÖ meddelade 1984 att c:a hälften av alla flickor som börjat på pojkdominerade tekniska yrkesutbildningar hoppade av, på verkstadsteknisk linje hela 80%.2 I den datormiljö som pojkarna känner förankring i försiggår en fostran till könsmässig och kunskapsmässig dominans. Skolningen in i datatänkandet sker på många olika sätt och på flera nivåer. Den nivå som framförallt berörts i porträtten är den individuella; man lär sig dataspråket och att man är en sådan person som klarar av att bemästra datorns logiska språk och struktur. På gruppnivå upptäcker man att datorvärlden är befolkad i huvudsak av män och pojkar, och umgänget och det inbördes samtalet ser ut på bestämda sätt. På en
1 Muntliga uppgifter frän lärare samt en undersökning från ett rektorsområde i Örnsköldsvik i mitten av 80-talet.
2 Ur Studieavbrott i gymnasieskolan, SÖ-rapport 1984.
mer övergripande och subtil nivå skolas man till vissa antaganden, värderingar, förhållningssätt som befäster den världen och gagnar ens egen ställning i den.
Dessa olika sätt att träda in i kulturen går givetvis i varandra och befäster en viss blick på och tolkning av omvärlden. Stora likheter finns här med filosofen Sandra Hardings uppfattning om hur kön i sociala sammanhang skapas genom tre processer, som hon kallar "individual gender", "gender structure" och
"gender symbolism" (1985, t ex s 18).3 En självklar grundläggande dimension i dessa processer är för henne androcentrismen i språket som likaså formar och formas genom dem.
Språket är oupplösligt sammanvävt med våra sätt att leva och handla, med vår kultur (se kapitel 2). I talrika studier och i teoriutveckling har språk- och socialisationsforskningen visat att flickor och pojkar genom språkliga handlingar skolas till kön och att könen ges olika plats, funktion och värde inom kulturen.4 De olika praxisar vi kommer att ingå i formar hos oss också olika språk, antaganden och värderingar av tillvarons företeelser. Med tanke på att det i västerländsk kultur varit en liten maktfull och privilegierad grupp män som format de kulturella institutionerna - såsom kyrka, vetenskap, arbetsliv, familjeliv, rättsväsende, politik, skola - så är det naturligt att de värderingar och synsätt som är ankaret i dem är manliga, dvs i högre grad präglade av mäns socialt och kulturellt förvärvade hållning än av kvinnors.5
Med bas i en teknologisk kultur och i samvaron i terminalrummet har pojkarna själva genom sina språkliga handlingar format ett språkspel som är deras, en tät väv av i varandra inflätade och omlottgående resonemang. Ur denna väv lägger jag i detta kapitel fram till beskådande några centrala antaganden.
Den innebörd pojkarna lägger i resonemangen visar sig i deras talande. Det kan, som jag tidigare påpekat, betyda att de aldrig nämner vissa företeelser som kan synas självklara, att deras sätt att tala om en företeelse pekar i en viss riktning, att de ibland uttryckligen betonar en åsikt men att en motsatt hållning smyger sig på i andra resonemang etc.6 Ett exempel: Ordet kontroll kan ibland nämnas i några pojkars språkliga framställning men kan också vara sparsamt 3 Harding söker tydliggöra androcentriska och/eller västerländskt etnocentriska grunddrag inom vetenskap, kunskaps- och vetenskapsteori.
4 En omfattande språkforskning vittnar här dels om olika värderingar av kön och av kvinnors och mäns språk (t ex Einarsson 1981, Cameron 1985, Hultman 1990), dels om faktiska könsskillnader i språklig framställning (t ex Einarsson & Hultman 1984, Thelander 1986, Schlyter 1986, Nordenstam 1990), dels den genom språket förmedlade könssocialisationen och dess effekter på självbild, människosyn, världsbild (t ex Einarsson & Hultman 1984, Kristeva 1990, Erson 1990). Se även psykologerna Bjerrum Nielsen & Rudberg 1991.
5 Om synen på kunskap, maktförhållandet mellan könen och kopplingen mellan dessa företeelser står också att läsa hos bl a filosofen och matematikern Evelyn Fox Keller 1983, 1985,1987; vetenskapsteoretikern Carolyn Merchant 1980; psykologen och pedagogen Carol Gilligan 1982; kärnfysikern och vetenskapssociologen Brian Easlea 1983; historikern Yvonne Hirdman 1988. - Även antaganden om språk, dess "natur" och våra värderingar omkring språk kan naturligtvis spåras tillbaka till en i grunden manligt formad domän,
språkvetenskapen.
6 Se not 4 i kapitel 3 om olika medvetande- och artikulationsnivåer.
förekommande i det samlade samtalsmaterialet för en enskild person. Och ändå kan det hos just den personen vara en hög värdering av eller en önskan till kontroll som kommer till synes i språket. Jag undersöker och tolkar pojkarnas språk, de antaganden som ligger ibland i, ibland bortom "orden, termerna, substantiven".?
Utgångspunkten är exempel som ibland redan förekommit i något av de tre porträtten. Tanken därmed är att redan använda exempel dels väl belyser det jag önskar tydliggöra, dels förhoppningsvis redan förmedlat något som jag här alltså ytterligare vill betona och vidareutveckla - nämligen hur man fostras till terminalrummets språkspel. Jag för också in citat från samtalen med de övriga pojkarna, Anders, Petter och Niklas.
Genom koppling till andra forskares rön låter jag resonemanget gå utöver de enskilda exemplen. Jag knyter an till de traditioner omkring tänkande och språk och omkring synen på språket som kunskapsmedel, som ligger inbakade i konstruktionen av datorn och våra föreställningar om dess värde (se kapitel 6).
Därmed vill jag foga det förra, mer individuella perspektivet - som det framstår i porträtten - till ett samhälleligt och kulturellt perspektiv. Jag kommer här att ofta låta dessa delperspektiv gå in i varandra; datorns betydelse för individen och kulturens hållning till datorer förstärker ömsesidigt varandra.
Kapitlet är disponerat på följande sätt: I ett första avsnitt - "Att ur leken finna ett 'jag'" - visar jag på bevekelsegrunder för datorintresset, såsom leklust, maktkänsla, självkänsla m m för att sedan i avsnittet "Att tänka på datorns sätt -att lära dess språk" rikta uppmärksamheten på just det språk som pojkarna måste tillägna sig för att datorn ska kunna göras till en nära samarbetspartner. I avsnittet "Ett andra hem" lyfter jag fram karaktären av deras djupa förtrogenhet med datorn och går från en synligare nivå till en mer fördold; först belyses gemenskapen i datormiljön och den ofta upplevda klyftan mellan datorvärlden och vardagsverkligheten runt omkring den, sedan kommer ett litet avsnitt om tudelningar eftersom liknande klyftor och gränsdragningar förekommer i deras tänkande på andra områden, vidare belyser jag vad det betyder att "gå djupt in i datorn" och pekar på formande dimensioner för deras begreppsvärld och språk. I det sista avsnittet - "Manlighet och språk" - återknyter jag till resonemang om könsfostran och könens olika begreppsvärldar samt till en diskussion om språk.
7 I sin kritik av objekttänkarens språkförståelse säger filosofen Sören Stenlund: "Ord, termer, substantiv är /för objekttänkaren/ de primära enheterna när det gäller frågan om hur språkliga uttryck har mening" (1980, s 98).