5.3.1. Demokrati osv.
Som bekant Šr det demokratiska styret ett sedan lŠnge fullt accepterat,
men samtidigt mycket komplicerat fenomen. Detta har lett till att
termen demokrati hšr till de allra mest centrala i kampen om sprŒket.
Alla politiska grupperingar, oavsett ideologisk tillhšrighet, tillskriver
sina mŒl och metoder ÓdemokratiskaÓ egenskaper. En missnšjd,
oppositionell part kan numera inte hŠvda att rŒdande samhŠllsskick Šr
ošnskat dŠrfšr att det Šr demokratiskt. Detta vore ju att fšrsška
0 0,1 0,2 0,3 0,4 0,5 0,6 0,7 0,8 0,9 1 1,1 1,2 1,3 1,4 1,5 1,6 1,7 1,8 1,9 2 -48 -52 -56 -60 -64 -68 -70 -73 -76 -79 -82 -85 -88 -91 -94 -98 demokrati osv. jŠmlikhet osv.
rŠttvisa osv. frihet osv.
FIGUR 4. De centrala politisk-ideologiska termernas relativa frekvens
ladda termen negativt, vilket, i BorŽus termer, Šr ÓsjŠlvmordsstrategiÓ
(1994:324). Termen mŒste istŠllet monopoliseras (partiellt) genom en
fšrŠndring/fšrskjutning av sjŠlva betydelsen; man mŒste gšra tydligt
att det finns andra fšrhŒllanden i verkligheten som ocksŒ hšr till
begreppsomrŒdet, och/eller att de rŒdande fšrhŒllandena inte hšr dit.
Det kanske tydligaste historiska exemplet pŒ detta Šr dŒ Lenin
fšrŠndrade termens applikationskriterier, dvs. de rŒdande styres- och
samhŠllsvillkoren fšr tillŠmpning av termen, till att gŠlla ocksŒ det
styresskick som baserades pŒ sovjeterna (rŒden). DŠrefter omtalade
han systemet som en Óhšgre form av demokratiÓ Šn den Óborgerliga
demokratinÓ med flerpartisystem och parlamentarism (se Larsson
1994:66).
1Efter andra vŠrldskriget etablerades begreppet
folkdemo-krati, som ur strikt sprŒklig synvinkel Šr en tautologi
(Õfolk-folk-styreÕ). Med folk avsŒgs nŠrmast de partier (med sympatisšrer) som
var underordnade det styrande partiet samt den mer eller mindre
medvetna stora massan.
2Innebšrden blir dŠrmed Ð grovt sett Ð
Õkom-munistiskt folkstyreÕ. I valmanifestet 1952 fšrekommer termen vid tvŒ
tillfŠllen:
(29) Regeringen medverkar aktivt i det kalla kriget, i kampanjer fšr att hetsa upp folket till misstro och hat mot fredskrafterna i vŒrt land, mot Sovjetunionen, folkdemokratierna och det nya Kina. (1952) (30) Vidgat kultur- och handelsutbyte med Sovjetunionen, Kina och de
folkdemokratiska lŠnderna. (1952)
Sverige Šr en demokrati i formell mening, med fria, allmŠnna och
hemliga val och vissa grundlŠggande medborgerliga rŠttigheter. I vŠst
appliceras termen dels pŒ sjŠlva statsskicket av denna typ, dels pŒ de
stater som uppfyller kraven. Vad som komplicerar
begreppsanvŠnd-ningen Šr att olika, frŠmst vŠnsterorienterade, politiska grupperingar
inte anser dessa kriterier tillrŠckliga fšr att uppfylla vad som ibland
1 Lenin hade hŠr tagit det fšrsta steget av tvŒ till att fullt behŠrska termens tillŠmpning pŒ verkligheten. Det fšrsta Šr sŒledes att utška applikationskriterierna till att gŠlla ocksŒ nŒgot annat Šn det vedertagna (vŠstlŠndernas applikationskriterier). NŠsta steg Šr att begrŠnsa applikationskriterierna, dvs. (successivt) utesluta de olŠmpliga. En viktig funktion fyller hŠr s.k. anpassarord (se Andersson & Furberg 1984:170 ff.) och i det hŠr fallet anpassarfrasen hšgre form. Dessa hjŠlper anvŠndaren att inte framstŒ som alltfšr pŒtrŠngande nŠr han pŒbšrjar sin omstrukturering av relationen mellan sprŒk och verklighet.2 Mao Zedong ger prov pŒ denna definition av folk: under Óperioden fšr socia-lismens uppbyggnad, hšr alla [É] som gillar, stšder och arbetar fšr det socialistiska uppbyggnadsarbetets sak till kategorin folket, medan de [É] som gšr motstŒnd [É] alla Šr folkets fienderÓ (Zedong 1963:33).
kallas Óverklig (faktisk, reell osv.) demokratiÓ. Man anser att inte
minst den ekonomiska maktens placering och fšrdelning lŠgger hinder
i vŠgen. Problemen blir givetvis inte mindre nŠr diskussionen
fšrut-sŠtter en avgrŠnsning av termer som folk.
1Termens (sannolika) positiva vŠrdeladdning leder till vad jag vill
kalla inflation i dess anvŠndning. I kontexter fŒr man ibland intrycket
att vŠrdekomponenten fŒr en mycket framskjuten position pŒ bekostnad
av det kognitiva innehŒllet.
2Man kan dock anse att kritiken mot
politiker fšr deras till synes šverflšdiga och intetsŠgande anvŠndning
av dylika termer ibland Šr obefogad: nŠr skillnaderna i synen pŒ
demo-krati, rŠttvisa osv. fastslagits pŒ ett godtagbart sŠtt, bšr de inte behšva
upprepas vid varje anvŠndningstillfŠlle (jfr Fredriksson 1992).
Exemp-len ur valmanifesten visar pŒ bŒde diffusa och klarare anvŠndningar.
Av utrymmesskŠl ger jag inte nŒgon utfšrligare kommentar utan lŒter
exemplen tala fšr sig sjŠlva. Jag vill visa frŠmst vad demokratisk (i
egenskap av bestŠmningsord) syftar pŒ. €ven de befintliga exemplen
pŒ demokratisera tas upp, liksom ett par belŠgg av demokrati som
tydligt pekar ut nŒgot mer Šn den formella sidan. Demokratisk
bestŠm-mer:
• utrikespolitik (-48)
• fri- och rŠttigheter/rŠttigheter (-52; -76 (5 belŠgg); -79 (2 belŠgg);
-85; -91)
• politik/ekonomisk politik (-56, 5 belŠgg)
• rekrytering till hšgre utbildning (d:o, 2 belŠgg)
• skattepolitik (-60 (2 belŠgg); -68; -73; -88)
• fšrfattningsreform (-64)
• planering, kontroll (bŒda -68; planering Šven -85; kontroll Šven
-73; -79 (3 belŠgg); -91)
• rŠttigheter fšr vŠrnpliktiga, grundlag (bŒda -73)
• fšrankring, Palestina (-76)
• folkfšrsvar (-79; -85)
• fšrverkligandet (av socialism pŒ svenska), styrandet (av den
ekonomiska utvecklingen), ideal (-85). I samma manifest Šven
demokratiskt fšrankrade initiativ och odemokratisk uppdelning.
1 Held (1997:17ff.) visar de mycket omfattande problem som aktualiseras nŠr man fšrsšker ange hur demokratin skall realiseras. I botten ligger just definitioner och rŠckvidder av termer som styre och folk. Han skriver (s. 18): ÓDessa och ett otal andra frŒgor har gjort att innebšrden av demokrati har fšrblivit och sannolikt alltid lŠr fšrbli ouppklaradÓ.
• Sverige, facklig ršrelse, skola (alla -91; Sverige Šven -98)
arbetsorganisation (-94)
• pŒverkande av samhŠllsutvecklingen, avgšrande av EMU- frŒgan,
synsŠtt, insyn och styrning, form, inflytande (-98). Odemokratisk
anvŠnds hŠr om ŠgandefšrhŒllanden och EU:s konstruktion.
VŠrd att notera Šr bl.a. frasen demokratisk kontroll. HŠr antar
demokratisk snarast betydelsen ÕfolkligÕ, dŠr folk i de tidigare
manifesten kan ha kopplingar till betydelsen
Õkommunistiskt/socialis-tiskt sympatiserande andel av medborgarnaÕ. Frasen avser att folket
skall utšva kontroll šver en rad samhŠllsomrŒden, t.ex. fšrsvaret. SŒ
sent som 1991 sŠger man:
(31) Demokratisk kontroll šver nŠringslivet, sŒ att storfinansens makt bryts. (1991)
Men nŒgon gŒng Šr man Šn mer konkret i sina šnskemŒl:
(32) Wallenbergimperiet šverfšres i samhŠllets Šgo under demokratisk kontroll. (1979)
Konkreta sakfšrslag ges ocksŒ 1960. Konkretionen gŠller dock
knappast demokratisk i sig. Termen har hŠr fŒtt en framskjuten
vŠrde-komponent, och kan nŠrmast bytas ut mot bra o.d.:
(33) En demokratisk skattepolitik med befrielse frŒn statlig skatt fšr familjeinkomster upp till 9Ê000 kronor och skattelŠttnader fšr inkomster under 25Ê000 kronor. (1960)
En likartad, diffus anvŠndning uppvisas 1991:
(34) Ett fšrstŠrkt vŠnsteralternativ ger kraft Œt en folklig ršrelse fšr ett demokratiskt, sjŠlvstŠndigt och solidariskt Sverige. (1991)
Det Šr formuleringar som (33) och (34) som leder till kritik mot
politiskt sprŒkbruk. Det finns emellertid skŠl att anta att demokratisk
ofta skulle kunna fyllas med politiskt sakinnehŒll vid behov. Det kan
finnas orsaker till oklarheterna, sŒsom brist pŒ utrymme och tid. Men
ibland rŒder troligen ocksŒ en faktisk brist pŒ sakinnehŒll.
Det som skall demokratiseras Šr skolvŠsendet (-48), fšrsvaret (-52),
den hšgre utbildningen (-60), arbetslivet (-76), ekonomin (-82),
industri, service, offentlig fšrvaltning 85), offentlig verksamhet
(-88), den ekonomiska makten (-98, 2 belŠgg), FN (-98).
Vid diskussioner om demokrati fšrekommer vid nŒgra tillfŠllen
orden utvidgning eller fšrdjupning som bŒda markerar den formella
demokratins otillrŠcklighet:
(35) Socialism pŒ svenska innebŠr en utvidgning av demokratin. (1985)
Vidare talar man i šverfšrd och negativ mening om att demokratin
urholkas. DŠremot finns inga exempel pŒ bestŠmning av verklig, reell
o.d. Anledningen kan vara att man ibland istŠllet ger plats fšr en
utveckling av de tankar som ligger bakom en fras som verklig
demo-krati. Det Šr ocksŒ troligt att t.ex. utvidgning švertar delar av
anpas-sarordens funktion.
Ur politisk-retorisk synvinkel bšr negationen odemokratisk (anvŠnd
1985 och 1998) uppmŠrksammas; fšrfattarna vŠljer av nŒgon
anledning att tala om ett icke šnskvŠrt fšrhŒllande, trots att de hade ett
fritt val att beskriva sin egen vision (vilket de naturligtvis oftast gšr).
Slutligen bšr man notera frekvenstoppen 1991 som med stor
sanno-likhet Œterspeglar šstsocialismens fall. Det Šr rimligt att anta att (v)
slutgiltigt vill klippa banden till forna kompanjoner i Sovjetunionen:
(36) Stora fšrŠndringar har skett i Europa. EnpartivŠlden har fallit. Vikti-ga steg har tagits i kampen fšr demokratiska rŠttigheter. (1991)
Naturligtvis fyller framfšr allt passivformen tagits en viktig retorisk
funktion vid denna kŠnsliga diskussion. En anvŠndning av vi,
vŠnsterpartiet (har tagitÉ) o.d. hade varit orimlig, men genom
passivformer undviks problemet vem som har tagit stegen. Man sŠger
inte att man sjŠlv har varit delaktig i demokratiseringsprocessen, men
sŠger inte heller att man inte varit delaktig. EnpartivŠlde fŠster inte
heller uppmŠrksamheten pŒ socialismen som ideologi, utan pŒ dess
(klandervŠrda) realisering i …steuropa. Citatet uppvisar ocksŒ en fšr
partiet ovanligt klar syftning pŒ demokratins formella sidor, dvs. pŒ
grundlŠggande kriterier som fria och allmŠnna val. Partiet har ju
annars ofta visat att det inte lŒter sig nšja med den formella
demo-kratin; redan i valmanifestet 1948 betonades demokratins utvidgning,
dvs. man šnskade ška det antal applikationskriterier som skulle
uppfyllas fšr att Sverige rŠttmŠtigt skulle kunna betecknas som en
demokratisk stat. Denna vilja att fšrŠndra innebšrden hos demokrati
har sŒledes levt hela perioden, och det Šr rimligt att anta att den med
tiden blivit allt starkare.
5.3.2. JŠmlikhet osv.
Begreppet jŠmlikhet Šr nog inte lika entydigt accepterat inom
sprŒksamfundet. Vi hšr fšrvisso inte nŒgon makthavare fšresprŒka
ojŠmlikhet, men termen tillhšr knappast det politiska allmŠngodset i
samma mening som demokrati. Applikationskriterierna fšr demokrati
Šr Œtminstone delvis de samma fšr borgerliga politiker och
vŠnster-politiker, medan det rŒder helt skilda Œsikter om vilka kriterier som
skall uppfyllas fšr applikation av jŠmlikhet. Samma fšrhŒllande gŠller
ocksŒ rŠttvisa (jfr BorŽus 1994:31f.). Mig veterligt har innebšrden av
jŠmlikhet inte heller utmanats av borgerliga politiker. Snarare torde
Œtminstone moderaterna undvika den, pŒ samma sŠtt som frihet torde
undvikas av vŠnsterorienterade. Anledningen till att borgerliga
debattšrer undviker jŠmlikhet torde vara att socialistiska partier har
tolkningsfšretrŠde pŒ termen, dvs. deras tolkning Šr den allmŠnt
vedertagna. BorŽus (1994:294, kurs. i orig.) skriver::
Det Šr inte otroligt att jŠmlikhetsbegreppet pŒ 1970-talet fšr debattšrerna hade en sŒ pass etablerad betydelse av jŠmlikhet i utfall att detta sŠllan behšvde utsŠgas.
Man kan nog, enligt min mening, pŒstŒ att detta inte gŠller endast
1970-talet, utan Šr sant Šn idag. En borgerlig debattšr kan fšresprŒka
ett sakernas tillstŒnd som i en socialistisk tolkning Šr ojŠmlikt,
men debattšren kan inte anvŠnda termen ojŠmlikhet till detta. Dock
skulle en strid om innebšrden lŠtt kunna ta fart, om borgerliga
debattšrer fšrsškte švertalningsdefiniera ordet till att innebŠra
ÕjŠmlikhet i chanserÕ istŠllet fšr ÕjŠmlikhet i utfallÕ. Att den senare
innebšrden rŒder Šr ocksŒ orsaken till de fšrdelningspolitiska krav
som ofta fšljer pŒ anvŠndningen av termen. (Fšr en allmŠn
politisk-filosofisk bakgrund till dessa och andra distinktioner, se Kymlicka
1994.) Jfr ocksΠavsnittet om frihet (5.3.4).
Dessa, relativt demokrati, annorlunda egenskaper Šr troligen ocksŒ
anledningen till att termen har en Ð enligt min bedšmning Ð
intres-santare frekvensfšrdelning Šn demokrati. JŠmlikhet fšrefaller genom
sin svagare stŠllning vara mer beroende av det allmŠnpolitiska
klima-tet; det upptrŠder i stšrre omfattning fšrst 1968 fšr att dŠrefter
fšrsvinna och Œterkomma mycket starkt i mitten pŒ 1980-talet. • ena
sidan kan Œterkomsten vara en reaktion pŒ det som Boreus betecknar
som en hšgervŒg. • andra sidan Šr det flitiga bruket 1968 sannolikt en
effekt av vŠnstervŒgen (jfr BorŽus 1994:329). Ytterligare svŒrigheter
skapas av det faktum att en vŠnsterskribent Œtminstone tidvis har
kunnat byta ut jŠmlikhet mot rŠttvisa, vilket alltsŒ ocksŒ kan dšlja sig
bakom graferna. I fšljande exempel kan jŠmlik och rŠttvis betraktas
som ekvivalenta:
(37) Det gŒr att fšrverkliga jŠmlikhet och ett gott liv Œt alla. Men det fordras politisk fšrŠndring fšr att dessa mšjligheter skall frigšras. Det fordrar en politik som fšrverkligar allas rŠtt till arbete, en jŠmlik och rŠttvis fšrdelning, en god livsmiljš och som bidrar till fred och nedrustning. (1985)
DŒ kampen om sprŒket i mindre grad gŠller jŠmlikhet kan dess
kon-texter nog sŠgas vara mer fšrutsŠgbara; det tolkningsfšretrŠde man
redan har gšr t.ex. att termen inte behšver švertalningsdefinieras.
Detta behšver dock inte betyda att kontexterna blir av mindre intresse
ur retorisk synvinkel. 1982 sammanfattar man sin utopi med hjŠlp av
fem grundbegrepp:
(38) MŒlet Šr ett samhŠlle prŠglat av en folkstyrd hushŒllning, av demo-krati, samverkan, jŠmlikhet, solidaritet och kamratskap. (1982)
Fšljande anvŠndning frŒn 1968 visar att den nya vŠnstern Šrvt
marx-ismens vetenskapliga perspektiv pŒ samhŠllsproblemen. Retoriskt
intressant Šr frŠmst sammanstŠllningen med trygghet:
(39) Det har visat sig att en kapitalistisk ekonomi inte kan tillfredsstŠlla lšntagarnas krav pŒ trygghet och jŠmlikhet. Enstaka statliga regleringar Šndrar inte de grundlŠggande mekanismerna i en oplanerad och profitstyrd ekonomi. Trygghet, ekonomisk jŠm-likhet och jŠmjŠm-likhet mellan kšnen Šr frŒgor som gŠller makt och bestŠmmanderŠtt inom fšretagen och šver nŠringslivet. (1968)
SŒledes:
(40) Kravet pŒ jŠmlikhet kan aldrig helt uppfyllas fšrrŠn motsŠttningen mellan kapital och arbete upphŠvts genom kapitalismens avskaffan-de. (1968)
Mestadels anvŠnds jŠmlikhet i nŒgon form av fšrdelningspolitiskt
reso-nemang. Men sŒ Šr det inte alltid. En intressant begreppsutveckling har
fšljt pŒ den feministiska ideologins utveckling. I citat (39) ovan talar
man om ÓjŠmlikhet mellan kšnenÓ. Med tiden har jŠmstŠlldhet
švertagit betydelsen ÕjŠmlikhet mellan kšnenÕ Šven om den Šldre
anvŠndningen fortfarande Œterfinns. Fšr valmanifestens del Šr 1968
den brytpunkt dŒ jŠmstŠlldhet upptrŠder fšr fšrsta gŒngen (i denna
betydelse). Officiellt fick termen denna betydelse i samband med FN:s
internationella kvinnoŒr 1975.
Ett intressant fall av vŠdjan till bŒde frihet och jŠmlikhet
fšre-kommer 1985. Relationen mellan dessa bŒda begrepp Šr omdebatterad,
och inte sŠllan har man dragit slutsatsen att de Šr logiskt ofšrenliga.
Problemet lšses dock genom hšgsta mšjliga abstraktionsnivŒ i
term-bruket:
(41) En politik fšr sjŠlvstyrelse Šr en politik fšr frihet. Friheten krŠver ett samhŠlle med jŠmlikhet, solidaritet och medansvar om den skall bli allmŠn egendom. Frihet utan jŠmlikhet beskŠr friheten fšr de svagare. JŠmlikheten Šr frihetens moder. (1985)
En saklig analys av citatet vore inte mšjlig. Inte minst frihet har ytterst
diffust betydelseinnehŒll, och det Šr inte omšjligt att de 5 belŠggen Šr
Šven inbšrdes logiskt motsŠgande. En konkretare iakttagelse Šr istŠllet
att vpk šverhuvudtaget anvŠnder frihet, och dessutom inte motvilligt.
Kanske ville man utmana liberalismens klassiska term med tanke pŒ
manifestets 14 belŠgg. Under alla hŠndelser lyckades man inte, och det
syns inga spŒr av fšrsšket i senare manifest (se vidare avsnitt 5.3.4).
TillŠggas kan, att 1985 Œrs manifest uppvisar 2 belŠgg av negationen
ojŠmlikhet (liksom 1 belŠgg av odemokratisk). Man kan anse att
mani-festet tecknar en negativ verklighetsbild Ð vilket, som nŠmnts, inte
behšver innebŠra en anvŠndning av institutionaliserat negativt
vŠrde-laddade ord. Manifestet inleds dock med en otvetydigt positiv
verklig-hetsskildring:
(42) Sverige har rika mšjligheter. HŠr finns en hšgt utvecklad teknologi, ett stort yrkeskunnande och erfarenhet. Vi har mŒnga fšrutsŠttningar fšr en fortsatt framgŒngsrik industriell och ekonomisk utveckling. Det gŒr att fšrverkliga jŠmlikhet och ett gott liv Œt alla. (1985)
Men:
(43) Deras [de borgerliga partiernas] fšreslagna drastiska nedskŠr-ningar skulle ška arbetslšsheten. Deras skatte- och fšrdel-ningspolitiska fšrslag skulle ška ojŠmlikheten. Deras social- och familjepolitiska fšrslag skulle ška otrygghet och skillnader och vrida tillbaka den radikala kvinnokampens landvinningar.1 (1985)
1 Observera den katakres Ð sammanblandning av bilder Ð som man hŠr gšr sig skyldig till. Att vrida tillbaka en landvinning Šr inte nŒgot vedertaget idiom utan en hybrid av vrida tillbaka klockan och metaforen landvinning.
Som framgŒr fšrekommer ojŠmlikhet inte i ett resonemang om
sakernas tillstŒnd, utan i ett slags hypotetisk funktion som Šr ganska
vanlig; framtidens samhŠlle tillskrivs vissa, givna och mycket negativa,
egenskaper. Observera ocksŒ skillnad, som tillhšr de ord som bšr vara
vanligare i manifest dŠr jŠmlikhetsfrŒgor fokuseras. Klart Šr att klyfta
syns fšrsta gŒngen 1968 (4 belŠgg), dŒ man ocksŒ talar om t.ex. klass
(2), klassamhŠlle (4) och utjŠmning (2). PŒ senare Œr Šr bruket av
dessa ord mer spritt, men relativt omfattande, och viss samstŠmmighet
med bruket av jŠmlikhet syns. Det kan ocksŒ pŒpekas att jŠmlikhet har
pŒfallande lŒga frekvenser under 1990-talet. Eventuellt kan en orsak
vara just nŠrheten till rŠttvisa, som nŒr periodens hšgsta relativa
frek-vens 1991.
5.3.3. RŠttvisa osv.
RŠttvisa fšrefaller ha mycket gemensamt med jŠmlikhet. Det gŠller
frŠmst det faktum att orden Šr utbytbara mot varandra i vissa fall (jfr
5.3.2) samt att de prototypiska hšger- och vŠnstertolkningarna kan ses
som diametralt motsatta och sŒledes logiskt ofšrenliga. I tolkningen av
demokrati finns, som nŠmnts, Œtminstone nŒgon tydlig šverlappning.
BorŽus (1994) talar om Ónyliberalistisk anvŠndningÓ av termer som
rŠttvisa (se avsnitt 3.2). Det fšrefaller inte finnas nŒgot givet svar pŒ
vad en Ónyliberalistisk anvŠndningÓ Šr fšr nŒgot. I den nyliberale
filosofen Robert Nozicks arbeten Šr Óen rŠttvis fšrdelning helt enkelt
vilken fšrdelning som helst som uppstŒr genom fria utbyten mellan
mŠnniskorÓ (citerat ur Kymlicka 1994:102). • andra finns det
nyliberaler som hŠvdar att ingen fšrdelning kan vara rŠttvis; den blir
orŠttvis p.g.a. att den Šr en fšrdelning. Kanske syftar Nozick pŒ ett
sakernas tillstŒnd, och vissa andra pŒ sjŠlva den aktiva fšrdelningen
(jfr BorŽus 1994:287 ff.). Oavsett detta, Šr det knappast nŒgon sŒdan
anvŠndning av rŠttvisa som Šr den vedertagna i svensk politisk debatt,
massmedia osv. RŒdande tolkning av rŠttvisa fšrefaller ha en stark
prŠgel av Õdistribution efter behovÕ. Det Šr rimligt att anta att det
socialistiskt inspirerade Ódistributiv rŠttvisaÓ, varav skatteuttaget Šr
den viktigaste delen, inte betraktas som nŒgot ÓorŠttvistÓ av
befolk-ningen som helhet. Det kan dŠrfšr vara motiverat att tala om ett
tolkningsfšretrŠde frŒn vŠnster.
RŠttvisa har pŒfallande hšga vŠrden Œren 1956, 1982, 1991 och
1998. Fšrklaringarna till detta Šr sannolikt komplicerade, och nŒgon
tolkning Šr inte aktuell. IstŠllet kan man notera att alla utom 1991 i
betydande utstrŠckning anvŠnder orŠttvis osv. I 1956 Œrs manifest
utgšr orŠttvis alla belŠgg (5 stycken). NŒgot liknande fšrhŒllande
gŠller inte nŒgon annan av de centrala termerna (observera ocksŒ de
tvŒ belŠggen av otillrŠcklig):
(44) Kvinnorna Šr fšrbittrade šver dyrtiden, šver de otillrŠckliga barnbidragen och šver den orŠttvisa behandlingen av dem, nŠr de arbetar i fšrvŠrvslivet. Ungdomarna kŠnner samma orŠttvisor, nŠr de trŠder ut i produktionen eller vill fortsŠtta sin utbildning, fšrsvŒ-rad genom otillrŠckliga ŒtgŠrder frŒn samhŠllets sida. (1956)
Min Ð subjektiva Ð tolkning Šr att rŠttvisa i hšgre grad har anvŠnts och
anvŠnds i allmŠnsprŒket, sin politisk-ideologiska fšrankring till trots.
Det kan dŠrmed ha fšrlorat viss ideologisk skŠrpa, och dess negation
kan vara anvŠndbar i ett bredare sammanhang Ð hŠr i en tydligt
negativt fŠrgad verklighetsbeskrivning.
Totalt sett škar anvŠndningen av rŠttvisa under perioden. 4 av de 5
hšgsta r.f. Œterfinns under 1980- och 90-talet. Liksom ofta pŒ
begrŠn-sat utrymme sammanstŠlls termen med andra diffusa men positiva
termer:
(45) Socialism pŒ svenska skall prŠglas av frihet, jŠmlikhet, solidaritet, gemenskap, rŠttvisa och omsorg. (1985)
Inledningsmeningen 1991 uppvisar en liknande kontext:
(46) Arbete, rŠttvisa, demokrati & gršn miljš. (1991)1998 Œrs manifest Šr kraftigt prŠglat av rŠttvisa. Detta gŠller inte
endast kvantitativt, utan Šven tematiskt. Manifestets namn kan sŠgas
vara ÓDags fšr rŠttvisaÓ, skrivet med stora gemener pŒ tre olika
sidor.
1RŠttvisa framstŠlls som nŒgot av det slutmŒl, dit de politiska
handlingsvŠgarna leder:
(47) Det Šr dags fšr en vŠnsterpolitik fšr att gšra Sverige mer rŠttvist, jŠmstŠllt och demokratiskt. Nu Šr det tid fšr en socialistisk politik. Det Šr dags fšr rŠttvisa. (1998)
En ny uppradning av centrala termer fšregŒs av en allitteration:
(48) Fšr den som vill gšra Sverige mer rŠttvist rŠcker det inte med attmŒnga ršstar rštt. Fšr att politiken ska vridas Œt vŠnster krŠvs ocksŒ en ršrelse utanfšr riksdag och kommunfullmŠktige fšr rŠttvisa, solidaritet, jŠmstŠlldhet och demokrati. (1998)
Attraktionskraften hos rŠttvisa lockar (v) att anvŠnda termen som stšd
i en argumentation kring ett omrŒde av egentligen mycket komplex
natur. Slutsatsen kan sammanfattas enligt ÓrŠttvisa Šr suntÓ:
(49) …ka rŠttvisan [rubrik]. RŠttvisa Šr produktivt. En rŠttvis fšrdelningspolitik ger fler mŠnniskor mšjlighet att ta del av varor och tjŠnster efter behov. DŒ škar produktionen samtidigt som innovationer och utveckling stimuleras. DŠrmed skapas fler arbetstillfŠllen. En rŠttvis fšrdelning Šr dŠrfšr ocksŒ sund fšr Sveriges utveckling. (1998)