Dessa ord Šr hšgst ideologispecifika, och deras flitiga bruk Šr givetvis
ingen šverraskning. I vanlig ordning framkommer dock stora
frek-vensskillnader. Mest frekvent bruk av arbetare uppvisar manifesten
1956, 1960 och 1970. Bland mŒnga sammansŠttningar toppŒret 1956 Šr
kanske den negativt vŠrdeladdade arbetarfientlig intressantast:
(73) En seger fšr hšgern och folkpartiet skulle innebŠra [É] en arbetarfientlig kurs i inrikespolitiken. (1956)
Fšljande exempel Šr hŠmtat ur senare delen av 1960 Œrs manifest. En
intressant notering Šr att man markerar samhšrighet med
regerings-partiet samtidigt som det kritiseras:
0 0,1 0,2 0,3 0,4 0,5 0,6 0,7 0,8 0,9 1 1,1 1,2 1,3 1,4 1,5 1,6 1,7 1,8 1,9 2 -48 -52 -56 -60 -64 -68 -70 -73 -76 -79 -82 -85 -88 -91 -94 -98 arbetare osv. klass osv. arbetande osv.
FIGUR 6. Relativ frekvens (%) av arbetare, klass och arbetande med anslutande konstruktioner 1948Ð1998.
(74) Arbetarklassen har nu alla mšjligheter att flytta fram sina positioner. I valet finns stora reserver bland dem som tidigare inte utnyttjat sin ršstrŠtt. Den stora massan av dem hšr hemma bland arbetarvŠljarna. De kan uppbŒdas under fšrutsŠttningen att hela arbetarršrelsen och sŠrskilt de bŒda arbetarpartierna, an-strŠnger sig hŠrfšr. MŒnga hundratusen arbetarvŠljare vŠgrar pŒ goda grunder att ge regeringspartiet sina ršster. Fšr dem utgšr kommunisterna alternativet i strŠvan att trygga en arbetarseger i valet. (1960)
Manifestet Šr unikt i anvŠndningen av det (sannolikt) militŠrt
konnote-rande arbetarseger (och har en generellt hšg r.f. av militŠrt
konno-terande ord, se avsnitt 5.7). Fšrutom i citatet ovan Œterfinns det Šven i
slutordet:
(75) Genom att stŠrka kommunistiska partiet kan regeringsmakten ocksŒ omvandlas till att skapande omforma det svenska samhŠllet i det arbetande folkflertalets intresse. Fram fšr arbetarseger i valet! Till val med kommunisterna den 18 september! (1960)
HŠr kan ocksŒ noteras folkflertal, ett av (v):s honnšrsord, som tidvis
ersŠtts av varianter som folkmajoritet.
1Med samma syftning pŒ
ÕšvervŠgande delÕ o.d. anvŠnds ocksŒ t.ex. folklager, folkmassa och
befolkningsskikt och i detta avsnitt aktuella sammansŠttningar som
arbetarmajoritet.
Den totalt sett vanligaste sammansŠttningen med arbetare Šr
arbetar-ršrelse, med arbetarklass dŠrefter. Det intressanta med arbetarršrelse
Šr snarast fšrdelningen: ordet har endast 1 belŠgg bland
1970-talsmanifestens drygt 4Ê000 lšpande ord (1976). Det Šr flitigare
anvŠnt sŒvŠl innan som efter. Arbetarklass har dŠremot sin nŠst
starkaste period 1973 och 1976. Under 1970-talet upptas ocksŒ
sammansŠttningen lšnearbetare, som emellertid anvŠnds sista gŒngen
1985.
(76) Lšnearbetarna mŒste skaffa sig maktmedel, som underlŠttar kampen mot kapitalet. (1979)
…vriga sammansŠttningar šver tiden Šr t. ex. arbetarinflytande (1956;
2 belŠgg) och arbetarkrav (d:o; 1 belŠgg) samt konstruktioner med en
kanske lšsare ideologisk anknytning, sŒsom arbetarpensionering,
livsmedelsarbetare och kulturarbetare Ð den sistnŠmnda i avsaknad av
en komponent av ÕkroppsarbeteÕ o.d. 1991 och 1994 Šr emellertid
1 Jfr Malmgren (1989:67, 69) som konstaterar bl.a. att vpk stod fšr 41 av riks-dagsmaterialets 50 belŠgg av folkflertal.
arbetarršrelse den enda kvarvarande konstruktionen, vilket Šr
symp-tomatiskt fšr den minskade anvŠndning av arbetare som Ð med vissa
avvikelser Ð pŒbšrjades redan 1970. 1998 finns ingen sammansŠttning,
utan endast ett belŠgg av det enkla arbetare:
(77) Alla anstŠllda mŒste ges mšjlighet till kompetensutveckling och vidareutbildning. Idag saknar mŒnga, frŠmst lŒgavlšnade och kort-utbildade arbetare, mšjligheter att utvecklas i sina jobb. (1998)
Man bšr, vilket nŠmndes ovan, inte utan vidare jŠmfšra frekvenserna
av sΠpass olikartade termer som arbetare, arbetande och klass.
Emel-lertid kan det Œtminstone noteras att 1956 och 1960 har hšga
frek-venser av bŒde arbetare och arbetande. Att det skulle vara gruppen
ÕarbetareÕ som Œsyftas med (de) arbetande fšrefaller nŒgot underligt:
implikationen skulle vara att (fšrvŠrvs)arbete innebŠr kroppsarbete Ð
och endast kroppsarbete. SŒ kan kanske tidvis vara fallet, Šven om man
sannolikt oftast avser den stšrre gruppen Õ(de som Šr) anstŠlldaÕ.
Kontrasten mellan denna grupp och den grupp som har makt att
anstŠlla Šr tydlig hela perioden. En viss vŠgledning ges av ovan
nŠmnda konstruktion lšnearbetande (snarast ÕanstŠlldÕ). Men partiet
har riktat sig till de flesta grupper i samhŠllet:
(78) Sveriges Kommunistiska Parti vill samla alla framstegsvŠnner, arbetare, bšnder, intellektuella och tjŠnstemŠn till gemensamt upp-trŠdande mot storfinans och reaktion. (1948)
(De) arbetande anvŠnds allt flitigare fr.o.m. 1970 t.o.m. 1988.
SistnŠmnda Œr formulerade man sig pŒ fšljande sŠtt:
(79) Fšr jŠmlikhet [rubrik]. 80-talets rekordvinster har skapats genom škad exploatering av de arbetande. De arbetandes realin-komster har pressats tillbaka av kapital och stat i fšrening. (1988)
Och vidare:
(80) Arbetsorganisationen mŒste Šndras utifrŒn respekten fšr livet, den arbetande mŠnniskans vŠrde. MŠnniskorna mŒste ha šverblick-bara sammanhang. De mŒste sjŠlva vara med och styra sina arbeten och villkor. En bred reformering av arbetslivet mŒste formas av de arbetande, utgŒ frŒn deras erfarenheter, insikter och behov. Ett sŒdant reformarbete mŒste snarast pŒbšrjas med de arbetandes aktiva deltagande. (1988)
Men att dšma av 1990-talets nŠstan totala avsaknad har (v) ansett att
(de) arbetande inte hšr hemma i den moderna partivokabulŠren. Man
kan t.ex. tŠnka pŒ att frasen exkluderar alla arbetslšsa! €ndŒ
fšre-kommer den 1998, efter att ha varit borttagen 1991 och 1994:
(81) Vi vill ška de arbetande mŠnniskornas inflytande, bŒde direkt i fšretagen och via lšntagarfonder. (1998)
Man kan anse att frasen Šr malplacerad i ett manifest som i švrigt har
tappat stora delar av socialismens sprŒkliga arvegods.
1Troligen
Œter-kommer den inte valŒret 2002.
Klass med sammansŠttningar lever Šnnu pŒ 1990-talet utan tendens
att fšrsvinna. Klassklyfta har belŠgg 1991 (2 belŠgg), 1994 (2) och
1998 (1). 1998 har ocksŒ 5 belŠgg av klasskillnad samt 1 belŠgg av
klassamhŠlle:
(82) MŠnniskor blir otrygga, klassamhŠllet fšrstŠrks och det ny-liberala systemskiftet underlŠttas av en etablerad massarbetslšs-het. DŠrfšr Šr kampen fšr jobb vŠnsterns viktigaste politiska upp-gift. (1998)
Vi ser ocksŒ att (v) framstŠller ÓmassarbetslšshetenÓ som nŒgot fšr
nyliberalismen positivt. Nyliberala politiker skulle naturligtvis fšrneka
detta. Vad de frŠmst skulle fšrneka Šr emellertid inte
samhŠlls-tillstŒndet ÓmŒnga icke-sysselsattaÓ. Detta vore sannolikt alltfšr svŒrt.
IstŠllet skulle kritiken riktas mot det sprŒkliga uttrycket
massarbets-lšshet fšr att beteckna detta tillstŒnd.
HŠrutšver uppvisar manifesten spridda belŠgg av klassfrŒga,
politik, klassamhŠlle samt samhŠllsklass. Den klassiska termen
klass-kamp Œterfinns vid endast ett tillfŠlle, sŒ sent som 1982 (observera
Šven anpassarorden Škta och verklig):
(83) Partier som hŠvdar att miljšfrŒgor stŒr utanfšr klasskampen och Óhšger-vŠnsterÓ-skalan far dŠrfšr med osanning och avleder mŠnni-skors Škta engagemang i miljšfrŒgor frŒn att angripa den verklige motstŒndaren. (1982)
En annan išgonenfallande sammansŠttning Šr šverklass som Œterfinns
1991, men mŠrkvŠrdigt nog anvŠnds fšrsta gŒngen 1988. De bŒda
kontexterna ser ut pŒ fšljande vis:
(84) Samtidigt som storfšretag och šverklass samlat oerhšrda till-gŒngar pŒstŒs Sverige sakna medel att utveckla en anstŠndig sjuk-vŒrd, omsorg om barn och gamla. (1988)
1 Malplacerat Šr kanske ocksŒ ett ord som ofŠrd, i kontrast till den strax dŠrpŒ fšljande formuleringen Óde rika har bŒde livrem, hŠngslen och fallskŠrmÓ. (1998)
(85) …verklassens vŠrderingar har fŒtt en alltmer dominerande stŠll-ning. Kommersialism och aktiebšrsens reaktioner har fŒtt styra utvecklingen. Den offentliga sektorns mšjligheter har krympts. (1991)
Partiet har frŒn begynnelsen strukturerat verkligheten pŒ detta sŠtt,
varmed det endast Šr det sprŒkliga uttrycket šverklass som Šr nytt. En
tŠnkbar tidigare ersŠttare till šverklass Šr t.ex. ovan nŠmnda
borger-lighet. KlasstŠnkandets stora Œr (i vid mening) Šr 1968, varmed jag
inte avser endast, eller ens frŠmst, anvŠndningen av klass, utan av
anslutande termer som jŠmlikhet (jfr 5.3.2), samt introduktionen av
jŠmstŠlldhet, klyfta (6 belŠgg), utsugning (4) och privat (7).
1Manifestet frŒn detta Œr tycks varsla den kommande ideologiska
skŠrpningen och hšger-vŠnster-polariseringen. Fšljande citat
exempli-fierar:
(86) KlassamhŠllet finns kvar [rubrik]. FšrestŠllningen om en fort-gŒende utjŠmning mellan klasserna och om klassamhŠllets avskaffande har visat sig felaktig. KlassamhŠllet finns kvar. Illusionen att ekonomisk utjŠmning kunde nŒs med enbart social-, skatte-, arbetsmarknads- och utbildningspolitik har brustit. Social-demokratiska och socialliberala metoder har inte lett till jŠmlikhet. Klyftan mellan olika klasser och grupper finns inte bara kvar, utan visar en tendens att vidgas. (1968)
Av frekvensen att dšma kommer klass att fortsŠtta vara en aktuell
term. Detta Šr naturligtvis ett problem fšr borgerliga partier. Men ett
fŠrskt exempel pŒ att bruket av termen kan ifrŒgasŠttas Šr att
moderatledaren Bo Lundgren anvŠnt den i (det ungefŠrliga) uttrycket
Ódet nya klassamhŠlletÓ. Han avser dŠrmed att medborgarna i landet
utgšr nŒgot slags underklass, medan šverklassen bestŒr av
verklighets-frŒnvŠnda politiker. Det Šr emellertid inte troligt att ordet kan bli
aktuellt i en lŠngre gŒngen sprŒklig kamp pŒ samma sŠtt som de
centrala ideologiska termerna.
5.5. De vŠrdeladdade orden
Jag har ovan diskuterat fenomenet vŠrdeladdning, och skall dŠrfšr
endast Œter pŒpeka att de mŒnga teoretiska problemen inom omrŒdet
leder till ett subjektivt urval. Inte desto mindre gŒr det att peka ut
tendenser i bruket av (starkt) negativt vŠrdeladdade ord som kan antas
1 €ven solidaritet har fšrstabelŠggsŒr 1968. Av utrymmesskŠl kan termen inte diskuteras i denna rapport.ha mer eller mindre fast anknytning till allmŠnsprŒket. NŒgon
kvantitativ redovisning kan dŠremot inte bli aktuell. IstŠllet kommer
jag i det fšljande att exemplifiera ur (frŠmst) de manifest som
fšrefaller ha flest belŠgg av dessa ord.
Vissa ord har, som nŠmnts, en sakpolitiskt fšrankrad led, t.ex.
krigsfšrbrytare och prisutplundring:
(87) Skatten pŒ kapital mŒste skŠrpas, pris- och hyresutplundring bekŠmpas. (1979)
I andra fall Œterfinns emellertid ord som endast i ett vidare perspektiv
har med politik att gšra, men vilka naturligtvis ŠndŒ Šr av stšrsta
reto-riska vikt. 1968 sŠger man fšljande:
(88) Den sjŠlvbelŒtna vŠrldsbild, som utmŠrkte de rika kapitalistiska lŠnderna under 50-talet och bšrjan av 60-talet, har gŒtt i spillror. Skarpa motsŠttningar framtrŠder. (1968)
SjŠlvbelŒten mŒste anses hšra till de institutionaliserat vŠrdeladdade
orden, liksom element
1i en av sina grundbetydelser:
(89) Rensning av kommandoposterna i fšrsvaret frŒn sŒdana element som verkar fšr att Sverige skall intrŠda i Atlantpakten och som hŠvdar att vŒrt land inte skall fšrsvara sig mot angrepp frŒn andra kapitalistiska stater. (1952)
Till mitt intryck att (89) Šr en skarp formulering bidrar sŠkert Šven
rensning, som idag kanske har fŒtt Šnnu skarpare konnotationer genom
den s.k. etniska rensningen pΠBalkan under 1990-talet. Dessutom
syftade ordet utrensning ofta pŒ hŒrdhŠnta uppgšrelser inom de
šsteuropeiska kommunistpartierna.
Ett av de sannolikt mest frekventa negativt vŠrdeladdade orden Šr
slšseri. I 1960 Œrs manifest finner man hela tre belŠgg:
(90) Slut pŒ det militŠra slšseriet [rubrik]. Skyndsamma ŒtgŠrder mot det militŠra slšseriet. Fšrsvaret omformas till ett neutralitets-fšrsvar, varigenom de miljardslukande militŠrutgifterna kan ned-bringas. (1960)
I 1976 Œrs manifest vŠdjar man till ungdomar med fšljande
formule-ring:
1 Jfr Fredriksson (1992:73) om bruket av element i de kommunistiska lŠnderna: ÓPersoner som man tycker sŠrskilt illa om kallas ÓelementÓ.Ó
(91) VPK slŒss fšr den arbetande och studerande ungdomens rŠttigheter och bekŠmpar kapitalismens utsugning och de makthavandes šversitteri mot ungdomen. Som enda parti krŠver dŠrfšr VPK att alla diskriminerande ŒldersgrŠnser ska bort. [É] De graderade betygen ska avskaffas och den borgerliga indoktrineringen i skolan bekŠmpas. (1976)
Och inte sŠllan Šr det just barn- och ungdomsfrŒgor som omtalas med
hjŠlp av vŠrdeladdade ord:
(92) Vi vill ha en skola utan betygshets och diskriminerande skolÐ pengar. (1994)
FšrhŠrliga Šr ett negativt vŠrdeladdat ord vars anvŠndning i ett
valmanifest kŠnns ganska ovŠntad (se fler exempel nedan).
Tillsam-mans med det likaledes negativt vŠrdeladdade hetskampanj och en
asyndetisk komposition kan skeendena som beskrivs fšrefalla intensiva:
(93) MŒlet fšr den borgerliga hetskampanjen mot lšntagarfonder Šr frŠmst att slŒ mot hela arbetarršrelsen, att fšrhŠrliga nŠringslivets nuvarande makthavare, att undertrycka varje krav pŒ Šndrade ŠgandefšrhŒllanden och demokratisering av det ekonomiska livet. (1982)
En annan kommentar med anknytning till lšntagarfondsfrŒgan i samma
manifest (1982):
(94) Den besinningslšsa kampanjen i lšntagarfondfrŒgan gŠller egent-ligen inte frŠmst det vaga fondfšrslag som socialdemokratin nu har. (1982)
MŒnga av de negativt vŠrdeladdade orden kŠnns, som nŠmnts, ganska
ovŠntade i ett valmanifest. Orsaken torde vara deras ofta starka
allmŠnsprŒkliga prŠgel:
(95) Vi krŠver fšrbud mot monopolpriser, spekulation och fšrdyrande reklamjippon. (1976)
(96) Borgerligheten vill bevara de nuvarande maktfšrhŒllandena šver nŠringslivet. Den vill att pengar skall ge makt. Fanatiskt bekŠmpar den varje tanke och fšrslag som kan leda till att de nuvarande aktieŠgarnas positioner ifrŒgasŠtts. (1982)
(97) Denna offentliga verksamhet har Šnnu i mycket prŠgel av den borgerliga klasstatens fšrmynderi och dess organisationsmodeller utgšr delvis efterapningar av det privata nŠringslivet. (1985)
(98) Vi skall kunna se pŒ TV och lyssna till radio utan att bli utsatta fšr en massa reklam, dŠrfšr behšvs icke-kommersiella alternativ. Reklamens fšrnedrande framstŠllning av kvinnor mŒste stoppas. [É] Porrindustrin fšrmedlar ett djupt mŠnniskofšrakt. Porno-grafin Šr teorin, kvinnomisshandel och vŒldtŠkt Šr praktiken. VŠnsterpartiet bekŠmpar prostitutionen och dess konsekvenser. (1994)
Beskrivningen av de feministiska problemen inkluderar alltsΠstarkt
vŠrdeladdade ord, 1994 liksom 1982 (och man kan observera att
partiet inte vŠjer fšr ord som kvinnomisshandel och vŒldtŠkt (citat 98)
och porr och prostitution (citat 99)).
(99) I en anda av fšrnuft och šppenhet, fšr bejakande av kŠrleksliv och sexualitet, mŒste kvinnofšrakt, dubbelmoral, porr och prostitu-tion bekŠmpas. (1982)
Porr anges av Svensk ordbok vara vardagligt, men kan kanske
dessutom anses vara negativt vŠrdeladdat. Detta eventuellt i motsats till
pornografi som fšrefaller vara en mer neutral, teknisk term.
OvanstŒende belŠgg av porr Šr materialets enda.
Som framgŒtt ovan fšrekommer de negativt vŠrdeladdade orden i de
flesta sakpolitiska diskussioner. 1988 talar man kulturpolitik:
(100) SŠrskilt den nyskapande och kritiska men ocksŒ stora delar av den folkliga kulturen fŒr leva under de torftigaste materiella fšr-hŒllandena. Utan en stark och levande kultur kommer kommer-sialism, ytlighet och passivitet att Šn mer prŠgla samhŠllet. (1988)
I det stšrsta manifestet, 1998, Œterfinns ganska fŒ vŠrdeladdade ord
som dessutom bšr anses som svagare Šn mŒnga ur de tidigare
mani-festen. Detta behšver, som nŠmnts, inte betyda att
verklighetsbeskriv-ningen i sig Šr mer positiv:
(101) EUs ekonomiska politik och den planerade valutaunionen, EMU, pŒtvingar EU-lŠnderna en politik som škar arbetslšsheten och leder till nedskŠrningar av vŠlfŠrden. EMU Šr en odemokratisk konstruktion dŠr ekonomin inte styrs av folkvalda utan av obero-ende centralbanksdirektšrer som fšljer dogmatiska fšrdrags-texter. (1998)