Figurens mest pŒfallande inslag Šr begreppsomrŒdets alltmer škande
andel av den totala ordmassan (se trendlinjen). De tre senaste
decen-nierna torde omrŒdet hšra till partiets allra viktigaste, sŒnŠr som pŒ ett
relativt svagt 1985 och en lokal bottennotering 1988. €ven 1998 Šr
den relativa frekvensen nŒgot lŠgre, men till skillnad frŒn 1985 och
1988 gŠller inte detta om men medrŠknar arbetslšs/arbetslšshet!
Bruket av arbetslšs har škat markant mellan 1988 och 1998 (och det
finns skŠl att anta att trenden forsŠtter valŒret 2002). Intressant Šr
ordet massarbetslšshet, nytillkommet 1991 (1 belŠgg) och belagt ocksŒ
1998 (4). Att fšrleden mass- Šr en kraftig sprŒklig fšrstŠrkning torde
stŒ klart. I ett fall fšregŒs det av en anknytande metafor:
0
0,1
0,2
0,3
0,4
0,5
0,6
0,7
0,8
0,91
1,1
1,2
1,3
1,4
1,5
1,6
1,7
1,8
1,9
-48 -52 -56 -60 -64 -68 -70 -73 -76 -79 -82 -85 -88 -91 -94 -98
-arbeta- och -arbete- osv. (utom -arbetslšs- osv.)
-jobb- och -jobba- osv.
-sysselsŠttning- osv.
-arbetslšs- osv.
Trendlinje (konstruktioner utifrŒn -arbeta- och -arbete-)
FIGUR 2. Det arbetsmarknadsrelaterade begreppsomrŒdets relativa
frekvens (%) 1948Ð1998.
(7) Det finns de som tjŠnar pŒ arbetslšsheten. Med en armŽ av
arbets-lšsa pŒskyndas omfšrdelningen av makt, fšrmšgenheter och
inkom-ster frŒn fattig till rik. MŠnniskor blir otrygga, klassamhŠllet fšrstŠrks
och det nyliberala systemskiftet underlŠttas av en etablerad
mass-arbetslšshet. (1998)
Bruket av arbetslšs ligger annars pŒ en konstant hšg nivŒ 1968 t.o.m.
1982. Det Šr sannolikt att arbetslšshet Šr en viktig term om man vill
skapa en negativ verklighetsbeskrivning. Till hjŠlp i ett sŒdant
sammanhang har man ocksŒ en betydande anvŠndning av avsked,
industrinedlŠggelse osv.
1 1968 Œterfinns, i ytterligare fšrstŠrkt form,
samma fenomen som 1998: bruket av arbetslšs Šr omfattande i relation
till bruket av arbeta. FšregŒende manifest, 1964, hade inte nŒgot
belŠgg av arbetslšs, arbetslšshet o.d. PŒfallande Šr ocksŒ hela
peri-odens avsaknad av sammansŠttningar med kvinna och termer inom
SRB; endast kvinnoarbetslšshet och kvinnojobb Œterfinns, 1973
re-spektive 1994.
Bakom graferna dšljer sig Œtminstone tvŒ fraser av
slagords-karaktŠr, nŠmligen lika lšn fšr lika arbete och full sysselsŠttning.
Slagordet Šr givetvis av stor vikt inom politiskt sprŒk, genom
egen-skapen att komprimera och fšrenkla ett komplext innehŒll; det kan
Ó[p]Œ ett fšrtŠtat sŠtt É rymma en hel ideologiÓ (Brylla 2000:10).
Bland forskarna rŒder viss oenighet om slagordets natur, men vikten
av en pregnant form torde vara stor. Det vanligaste slagordsliknande
uttrycket i manifesten Šr lika lšn fšr lika arbete, som kan belŠggas
fr.o.m. 1948 t.o.m. 1991. Formen prŠglas av allitteration, och
uttryc-ket uppfyller Šven andra, om Šn inte alla, kriterier fšr att kunna
betecknas som slagord (jfr Brylla 2000:11f.). Redan 1948 syftar frasen
pŒ fšrhŒllandet mellan mŠn och kvinnor, och kan dŠrmed sŠgas pŒvisa
en gryende feminism. I fšljande exempel betonas emellertid Šven
lšnerelationen mellan yngre och Šldre:
(8) Ungdomarna kŠnner samma orŠttvisor, nŠr de trŠder ut i
produktionen eller vill fortsŠtta sin utbildning, fšrsvŒrad genom
otillrŠckliga ŒtgŠrder frŒn samhŠllets sida. De vill, liksom kvinnorna,
ha en ordning som ger dem lika lšn fšr lika arbete och inte
lšnesŠttning efter Œlder och kšn. (1956)
1 €ven fristŠlla fšrekommer, men dŒ i fšljande polemiska funktion: ÓDet heter att
arbetarna ÓfristŠllsÓ nŠr det i verkligheten Šr kapital som fristŠlls till Šnnu mer
vinstgivande investeringar.Ó (1968)
1998 finner vi en kortare variant i lika lšn. NŒgon gŒng sker ocksŒ en
omskrivning, varigenom fšrbud och olika snarast fungerar som dubbla
negationer:
(9) Fšrbud mot olika lšn fšr mŠn och kvinnor vid lika arbete. (1968)
Fšr švrigt Œterfinns nŠrmare sextio olika sammansŠttningar utifrŒn
arbeta och arbete. Blotta mŠngden visar att begreppsomrŒdet Šr
viktigt. Till de intressantare sammansŠttningarna hšr det negativt
vŠrdeladdade arbetshets (1976, 1979, 1 belŠgg vardera):
(10) Vi krŠver fšrkortning av arbetsdagen till 7 timmar nŠsta Œr och 6
timmar 1980. Detta ska ske med bibehŒllen lšneutveckling och utan
škad arbetshets. (1976)
Och i form av en prepositionsfras:
(11) Kapitalismen skapar stŠndigt ny arbetslšshet. Den škar hetsen pŒ
arbetsplatserna. (1976)
Nyord fr.o.m. 1970 Šr arbetsmiljš. Liksom kanske de flesta
samman-sŠttningar, t.ex. arbetsdag, arbetsvecka, arbetsŒr, arbetstakt, arbetstid,
arbetsskada, har arbetsmiljš att gšra med sjŠlva arbetsplatssituationen.
VŠrd att notera i detta hŠnseende Šr arbetstidsfšrkortning, med fšrsta
belŠgg 1956 och lika stor aktualitet idag. Den hšga konkretionsgraden
inom detta SRB Šr ett genomgŒende inslag, och extra tydligt blir det i
konstruktioner som sjukvŒrdsarbete, skiftarbete och underjordsarbete.
Kvantitativt kan inte jobb och sysselsŠttning pŒ nŒgot vis konkurrera.
SysselsŠttning anvŠnds parallellt med arbete under i princip hela
perioden. Den andra slagordsliknande frasen, full sysselsŠttning,
fšrekommer fr.o.m. 1956 t.o.m. 1998, och Šr i hšgsta grad levande i
Šven i dagens dagspolitiska debatt.
1 Jobb, dŠremot, anvŠnds fšrsta
gŒngen 1979, men har liksom sysselsŠttning genererat ett mycket
begrŠnsat antal sammansŠttningar. I skrivande stund anvŠnds
emeller-tid t.ex. jobbpolitik flitigt av politiker och massmedia, och Šven om en
sammansŠttning som jobblšshet idag kŠnns frŠmmande Šr den inte
1 Lika aktuell Šr frŒgan om vad ÓsysselsŠttningÓ egentligen Šr fšr nŒgot. Ansvariga
politiker menar att graden av sysselsŠttning Šr hšg, vilket fšrnekas av oppositionen.
Kampen om sprŒket gŠller i detta fall alltsŒ huruvida olika arbetsmarknadspolitiska
ŒtgŠrder skall tillŒtas vara ett applikationskriterium fšr begreppet sysselsŠttning. NŠr
problemkomplexet ŠndŒ mŒste diskuteras av (s) kan man av uppenbara skŠl inte pŒstŒ
att alla har ett klassiskt fšrvŠrvsarbete. • andra sidan vill man visa att man har fšrt och
fšr en effektiv politik fšr att fŒ ner arbetslšsheten. En viktig funktion i sammanhanget
fŒr dŠrfšr uttrycket šppen arbetslšshet.
otŠnkbar i en snar framtid. Som framgŒr Šr det frŠmst manifesten
1979 och 1994 som har en markerad anvŠndning av jobb. (DŠremot Šr
de bŒda manifestens anvŠndning av sysselsŠttning obefintlig.)
Om man slŒr samman vŠrdena fšr samtliga ord finner man att 1979
Œrs manifest har hšgst relativ frekvens under hela perioden. En
fšrsik-tig, generell tolkning av de hšga relativa frekvenserna perioden 1973Ð
1982 kan gšras utifrŒn Esaiasson (1990), som anger arbete och
syssel-sŠttning som viktiga frŒgor i valdebatterna tre av Œren, 1973, 1979 och
1982.
Man kan annars anse att 1998 Œrs manifest uppvisar den
intressan-taste fšrŠndringen under perioden. SŒsom tidigare nŠmnts minskar den
relativa frekvensen (r.f.) av arbeta och jobb, medan r.f. av arbetslšs Šr
den hšgsta under hela perioden. Det Šr vŠrt att fundera šver vad
proportionerna betyder fšr vŠljarnas syn pŒ hur manifestet beskriver
verkligheten. En fšljdfrŒga blir om arbetslšs nŒgonsin skulle kunna
dominera begreppsomrŒdet, eller om arbetsmarknadsrelaterade frŒgor
naturligt framstŠlls i fšrsta hand genom anvŠndning av arbete, jobb
och sysselsŠttning.
5.1.3. SkatteomrŒdet
I figur 3 pŒ nŠsta sida ŒskŒdliggšrs den relativa frekvensen šver tiden
av orden och ordleden skatt och moms:
Esaiasson (1990:225) omtalar skatterna, och frŠmst
omsŠttnings-skatten, som ett av tre omrŒden i fokus i valršrelsen 1960.
1 Detta
Œter-speglas troligen i det lexikala urvalet, dŠr den relativa frekvensen nŒr
1,4 procent av de lšpande orden. Att den hšga siffran Šr ett resultat av
den allmŠnna valdebatten bšr kunna anses verifierat dŒ
sammansŠtt-ningen omsŠttningsskatt har 2 belŠgg. Tolkningar bšr dock i vanlig
ordning utfšras med stor fšrsiktighet: de huvudfrŒgor som fokuseras i
valdebatten torde ofta skilja sig frŒn de frŒgor som fokuseras av det
enskilda partiet. Exempelvis har de hšga r.f. 1964 och 1976 inget stšd
hos Esaiasson. Inte heller Šr r.f. fšr 1956 sŠrdeles hšg, trots att valet
Šr kŠnt som ÓskattesŠnkningsvaletÓ.
En intressant notering Šr att grafen planar ut frŒn 1982.
Skatte-politik verkar inte ha varit partiets frŠmsta diskussionsomrŒde de
senaste tjugo Œren, men kan givetvis livas upp ju nŠrmare vi kommer
en samordning av EU:s skattepolitik. En fšrklaring till minskningen
kan vara att man i hšgre grad vŠljer att omtala de fšrhŒllanden och
1 Fšrutom skattefrŒgor diskuterades 1960 Šven socialpolitik och regeringsfrŒgan.
faktorer som ogillas (vilket Šven kan gŠlla mer generellt). Numera Šr
det inte mšjligt fšr (v) att uttrycka ogillande šver skatter, varmed
termens anvŠndning kan antas minska. Fšrklaringarna kan emellertid
vara fler.
F
IGUR
3. Det skatterelaterade begreppsomrŒdets relativa frekvens
