Fält- och litteraturundersökningarna samt de förstudier som genomfördes mellan åren 1941-1944 var enligt den ursprungliga planen tänkta att ligga till grund för ett antal individuellt författade manuskript. Dessa skulle ingå i den antologi vilken var tänkt att ges ut i samband med Slöjdföreningens 100-årsjubileum. I de kontrakt
206 Detta skedde bl.a. genom att intervjuer transkriberades på papper av A5-format som sedan cirkulerades mellan projektmedlemmarna. Denna typ av material återfinns bl.a. i Gregor Paulssons samling (NMA), Marita Lindgren-Fridells arkiv (KIA, UUA) och Börje Hanssens arkiv (NMA).
207 Hanssen, "P.M. angående behandling av specialsamhällena (26 oktober 1946)", "Örebro", vol 2, BHA, NMA, s. 1.
208 Brev från Hanssen till Paulsson (24/6-1948), ”Svensk stad – korresp. medarbetare", 501 G:1, GPS, UUB.
KAPITEL 3 PROJEKTET, PUBLIKATIONEN OCH NÄTVERKET
som tecknades mellan Slöjdföreningen (med ”Gregor Paulsson som befullmäktigad representant”) och medarbetarna står det att läsa:
Till författarens förfogande ställas exemplar av de fältundersökningar som de senaste åren bedrivits under huvudredaktörens [Paulssons] ledning. […] Skulle författaren finna ytterligare fältmaterial nödvändigt skall han senast den [datum varierar] lämna uppgift härom till huvudredaktören och ev. överenskommelse om dess införskaffande träffas. 210
Att bearbeta det insamlade materialet till att ingå i ett ämnesmässigt avgränsat manuskript visade sig dock inte vara helt problemfritt. I korrespondens med Paulsson klagar Cornell över att när det gällde att omsätta den genom fältstudierna skapade empirin till vetenskaplig text blev det tydligt att han saknade de sociologiska och kulturhistoriska kunskaper som ett sådant arbete fordrar.211 Även medarbetare som inte deltagit i fältundersökningarna upplevde att det insamlade materialet inte på ett enkelt sätt lät sig omsättas till vetenskapliga framställningar inom respektive ämne. Emmy Holmgren, Bo Lagercrantz och Marita Lindgren-Fridell har vittnat om att de under arbetet med sina bidrag även utförde fältstudier och samlade in material som kompletterade det som sedan tidigare samlats in inom projektet.212
Även Paulsson konstaterade i ett brev till Ingrid Jacobson att en lärdom inom projektet var att det visat sig svårt att bearbeta material som någon annan medarbetare samlat i fält.213
I varje medarbetarkontrakt angavs vilket ämnesområde som skulle behandlas. Exempelvis skulle Cornell skriva om ”Arbetet i hemmet” och Lindgren-Fridell om ”Kläder och skodon” samt
210 Se kontrakt i ”Sv. Stad. S.S.F.”, 501 I:1, GPS, UUB.
211 "Brev från Elias Cornell till Gregor Paulsson (27 dec 1944)", 501 G:1, ”Svensk stad - Korresp. medarbetare.”, GPS, UUB.
212 Hall & Hammarström (red.), 1981b, s. 35 och 43 samt Lindgren-Fridell, 1981, s. 22 och 24. I princip allt material som Lindgren-Fridell samlade in för arbetet med Svensks stad finns bevarat i hennes arkiv (KIA, UUA). Där finns även en hel del fältmaterial som andra samlat in i Svensk stad-projektets fältundersökningar. Detta kommer från en rad olika orter såsom Eslöv, Gävle, Helsingborg, Jonsered, Skutskär och Örebro.
213 Brev från Paulsson till Jacobson (14/7-1945), ”Svensk stad – korresp. medarbetare", GPS 501 G:1, UUB.
”FULLSTÄNDIGT OTILLFÖRLITLIG, MEN ABSOLUT OUMBÄRLIG”
86
”Hemmet som konstverk”. Manuskripten förväntades omfatta cirka 6500 ord vardera och ”inordna sig i den för arbetet uppgjorda helhetsplanen”.214 Samtliga kontrakt av vilken ersättning som skulle utgå. De flesta av författarna till antologibidragen anlitades alltså för att skriva individuella bidrag. Undantaget utgjordes av Hanssen, Johansson och Silow vilka kontrakterats för att gemensamt skriva kapitel tre till sju:
Arbetet skall utföras under intimt samarbete men fördelas på följande sätt:
Hanssen: forskning och framställning av de sociologiska faktorerna. Johansson: forskning ang. de arkitektoniska faktorerna.
Silow: forskning och framställning av de arkitektoniska faktorerna.215
Dessa fem kapitel var tänkta att bilda avdelningen ”Samhällstyper. Normaltyper av agglomererade samhällen under det undersökta tidsskedet” som omfattade tiden från 1840 till 1930-talet.216
Det är tydligt att valen av medarbetare och tilldelningen av ämnen är nära knutet till verksamheten vid Konsthistoriska institutionen vid Uppsala Universitet, där Paulsson sedan år 1934 innehaft professuren. Silow har i efterhand hävdat att ”[f]rånsett några exkursioner och ventilerandet av någon eller några lic-avhandlingar så var det inte något samband mellan projektet och seminarieverksamheten.”217 En likartad uppgift lämnar Paulsson i sina memoarer.218 Paulsson och Silow har säkerligen rätt i den bemärkelsen att de ”konferenser” där detaljer i Svensk stad-projektets uppläggning och genomförande diskuterades låg utanför den ordinarie seminarieverksamheten.219 Däremot faller valet av
214"Kontrakt med medarbetare", "Sv. stad SSF", 501 I:1, GPS, UUB.
215 Ibid.
216 Se Gregor Paulsson, "Svensk stadsmiljö. Disposition n:r 10 (24 maj 1944)", ”Svensk stad, P.M. o. Disp.” 501 I:1, GPS, UUB, 1944a.
217 Silow, 1981, s. 16.
218 Paulsson, 1974, s. 165.
219 Detta slags konferenser omtalas exempelvis i Paulsson, "Redogörelse för arbetet med Svensk stadsmiljö (1946)", ”Sv. Miljö, SSF, redogörelser”, 501 I:1, GPS, UUB,
KAPITEL 3 PROJEKTET, PUBLIKATIONEN OCH NÄTVERKET
ämnen och vetenskapliga utgångspunkter väl in i verksamheten inom Konsthistoriska institutionen vid tiden före och under Svensk stad-projektet. Exempelvis hade Per Gustaf Hamberg och Thord Plænge Jacobson under höstterminen 1936 presenterat uppsatser om ”Djursholm” respektive ”Sandvikens byggnadshistoria”.220 Även de förstudier som Paulsson omtalar i ett ovan behandlat PM från år 1940 visar att de ämnesområden som Svensk stad-projektet arbetade med var, vid sidan av konsthistoriska arbeten om bildkonst och monumentarkitektur, etablerade vid Konsthistoriska institutionen.221
Detta slags ämnen fortsatte att behandlas vid konsthistoriska seminariet även under tiden som Svensk stad-projektets pågick. I februari 1941 gästföreläste exempelvis arkitekten Jöran Curman på temat ”Om stadsplaner (spec. den industrialistiska)”.222 Höstterminen 1944 återkom Curman, vars bok Industriens arbetarebostäder (1944) utgjorde en referens för Svensk stad-projektet (se Kapitel 5), för att tala om ”den metodiska uppläggningen av en undersökning av arbetarklassens bostadsvanor.”223 Läsåret 1942 inleddes med exkursioner till Gävle och Hudiksvall, vilket både visar på ett ämnesmässigt släktskap med Svensk stad-projektet och en anpassning till de begränsade möjligheterna att resa utomlands som rådde under andra världskriget.224
Därtill behandlades ett antal uppsatser med ett tydligt ämnesmässigt släktskap till Svensk stad-projektet: Silows ”Några drag ur den svenska industrialismens
s. 2. En sådan konferens genomfördes i augusti 1944. Brev från Paulsson till Ingrid Johansson, 24/5-1944, ”Svensk stad – korresp. medarbetare", 501 G:1, GPS, UUB.
220 Se ”1936-1937, 2.”, E2A, KIA, UUB.
221 Paulsson, "P.M. ang. en skriftserie om den allmänna smaken de senaste hundra åren, avsedd som S.S.F:s jubileumspublikation 1945. (15/11-1940)", 501 I:1, ”Svensk Stad. P.M. o Disp.", GPS, UUB, s. 8.
222 Se ”Besöksböcker 1908-1947.”, A2, KIA, UUB.
223 "Konsthistoriska seminariets i Uppsala Protokoll H.T. 1942 - H.T. 1945", A2, KIA, UUA.
224 I sin självbiografi skriver Paulsson att han sedan han tillträdde som professor i Uppsala fortsatt den av praxis inom konsthistorieämnet (praktiserad av Jonny Roosval och Ragnar Josephson) att åka på långa studieresor till Italien, något som inte var möjligt under krigsåren. Paulsson, 1974, s. 165.
”FULLSTÄNDIGT OTILLFÖRLITLIG, MEN ABSOLUT OUMBÄRLIG”
88
samhällsbildning" (1941), Cornells ”Arkitekturen och 1800-talets naturalism” (1941), Anders Hernmarcks ”Den moderna villaplanens förstadier” (VT 1942), Siv Bruns ”Nytomta – En högborgerlig sommarmiljö vid sekelskiftet” (VT 1945), Margit Halléns ”Österby brukssamhälle under 1700-talet” (HT 1945), Rut Liedgrens ”Brukssmedernas bostäder och bostadsvanor i Gävleborgs län” (1951) samt Elisabet Stavenows ”Strängnäs – 1871-omkr. 1900 – en miljöhistorisk studie” (1955).225
Därutöver behandlade seminariet vid Konsthistoriska institutionen en rad ämnen, i seminariediskussioner och uppsatser, som hade direkt anknytning till Svensk stad-projektet. Under höstterminen 1942 och vårterminen 1943 diskuterades den i svensk översättning nyligen utkomna boken Stadskultur (1942) av Lewis Mumford vid några seminarietillfällen.226 Även ett flertal av Svensk stad-medarbetarnas arbeten behandlades vid denna tid, exempelvis Ingrid Johanssons arbete med ”1800-talets bostadsideal i skönlitteraturen” (HT 1944), Thord Plænge Jacobsons ”Överblick över miljöbildningen i de svenska brunnsorterna” (HT 1944), Bo Lagercrantz’ arbete med ”Djursholms villastad” (VT 1945) samt Cornells uppsats ”Bolinders gjutgods 1844-1944”.227
I detta sammanhang kan även nämnas Elias Cornells licentiatavhandling Modernitetens fingeravtryck : gjutjärnet som byggnadstekniskt och dekorativt material (1946) och hans doktorsavhandling De stora utställningarna : arkitekturexperiment och kulturhistoria (1952).228 Elisa Hald-Steenbergs
225 För Hallén se ”1936-1945, 1.”, E2B, KIA, UUA, för Liedgren se ”1956, 1951, 5.”, E2B, KIA, UUA för Stawenow se ”1948-1950, 2.”, E2D, KIA, UUA och för övriga se ”1941-1944, 4.”, EA2, KIA, UUA.
226 Se "Konsthistoriska seminariets i Uppsala Protokoll H.T. 1942 - H.T. 1945", A2, KIA, UUA.
227 För Cornell se ”1948-1950, 2.”, E2D, KIA, UUA och för övriga se
"Konsthistoriska seminariets i Uppsala Protokoll H.T. 1942 - H.T. 1945", A2, KIA, UUA.
228 Elias Cornell, Modernitetens fingeravtryck : gjutjärnet som byggnadstekniskt och dekorativt
material (Stockholm: 2012) och Elias Cornell, De stora utställningarna :
arkitekturexperiment och kulturhistoria (Stockholm: 1952) Cornells ovan nämnda förstudie till Svensk stad-projektet om ”ledande europeiska centra” behandlar samma tema som hans doktorsavhandling men endast en liten del av detta arbete förefaller ha kommit med bokverket. Det är även troligt att han på ett tidigt stadium gjort materialinventeringar angående företaget Bolinders enligt de planerade
KAPITEL 3 PROJEKTET, PUBLIKATIONEN OCH NÄTVERKET
doktorsavhandling Svenskt adertonhundratalsglas: en konsthistorisk studie (1953) är särskilt intressant i detta sammanhang då den behandlar samma ämne som hennes arbete inom ramen för Svensk stad-projektet.229
I ljuset av detta finns goda argument för att det nätverk som skapades runt Svensk stad-projektet hade en påtaglig förankring i Konsthistoriska institutionen vid Uppsala universitet, både vad gäller personliga kontakter och vetenskapliga spörsmål. De vetenskapliga aspekterna av Svensk stad-projektet var därför av stor vikt för de som arbetade inom projektet, då dessa diskuterades i undervisningen eller som i vissa fall lade grunden till en licentiat- eller doktorsavhandling.230 Idén om att medarbetare skulle skriva en doktorsavhandling på basis av deras arbete inom ramen för Svensk stad fanns med från början i det PM från 1940 där det i kostnadskalkylen nämns ”[t]ryckkostnader samt, för de forskare som
företagsmonografierna som fanns med i de tidiga projektplanerna. Se Paulsson, "P.M. ang. en skriftserie om den allmänna smaken de senaste hundra åren, avsedd som S.S.F:s jubileumspublikation 1945. (15/11-1940)", 501 I:1, ”Svensk Stad. P.M. o Disp.", GPS, UUB.
229 Steenbergs arbete för Svensk stad verkar dock endast ingå som en liten del i hennes avhandling. I avsnittet ”Måltidens form”, som sträcker sig över sju sidor, skriver Steenberg att framställningen bygger på hennes ”bidrag om måltiden” i Svensk stad. Elisa Steenberg, Svenskt adertonhundratals glas : en konsthistorisk studie (Uppsala: 1953), s. 199.
230 Cornells licentiat- och doktorsavhandlingar samt Elisa Steenbergs
doktorsavhandling hade ett ämnesmässigt släktskap med deras arbete inom Svensk stad, även om det är tydligt att det endast är fragment av avhandlingarna som direkt utgår från deras arbete inom Svensk stad. Däremot verkar Börje Hanssens
licentiatavhandlingar i ekonomisk historia och sociologi Samhällshistoriska studier
rörande svenska samhällen under 1800-talet (1947) och Social-ekologiska studier rörande
svenska tätorter under 1800- och 1900-talen (1948) ha ett mer direkt samband med hans arbete inom Svensk stad. Se Perlinge, 2010, s. 24 och Carl Göran Andrae,
'Uppordningen av det socialhistoriska stoffet', i Thomas Hall & Ingrid
Hammarström (red.), Perspektiv på Svensk stad : staden som forskningsobjekt 1950 1980 :
en skrift från projektet Svensk stadsmiljö, byggande och boende under de senaste hundra åren
”FULLSTÄNDIGT OTILLFÖRLITLIG, MEN ABSOLUT OUMBÄRLIG”
90
ej kunna begagna sina arbeten som doktorsavhandlingar, arvode.”231 Denna princip kom visserligen inte att följas, men den innebar att de vetenskapliga aspekterna av Svensk stad-projektet blev viktiga för att upprätthålla intresset att medverka hos de medarbetare som närde en tanke på att använda materialet och sina bearbetningar som grund för licentiat- eller doktorsavhandling.232 Denna aspekt blev allt mer angelägen när den ursprungliga planen på att ge ut bokverket i antologiform övergavs.
Från antologi till monografi
När Slöjdföreningens 100-årsjubileum närmade sig kom det att uppstå spänningar inom det nätverk som bildats runt Svensk stad-publikationen. Dessa spänningar handlade om publikationens innehåll samt dess ekonomi och tidsplanen för utgivning. Trots en del uppgifter i arkivmaterialet om olika förklaringar till bokverkets försening är det dock svårt att få en tydlig bild av händelseförloppet och orsakerna till förseningen. Till detta bidrar även att Paulsson i princip är den enda som i diskussionerna inom nätverket för projektmedlemmarnas talan samt att Paulssons uppgifter ibland motsägs av förlaget.
I en redogörelse för arbetet med projektet riktad till Slöjdföreningen år 1946, skriven av Paulsson, framgår att förseningen av verket beror på medarbetarna, honom själv och förlaget (Albert Bonniers förlag).233 En rad omständigheter och därigenom utlösta orsakskedjor beskrivs här. Av central betydelse
231 Paulsson, "P.M. ang. en skriftserie om den allmänna smaken de senaste hundra åren, avsedd som S.S.F:s jubileumspublikation 1945. (15/11-1940)", 501 I:1, ”Svensk Stad. P.M. o Disp.", GPS, UUB, s. 9.
232 I korrespondens med Paulsson påpekar dock Lagercrantz att han år 1950 ännu inte fått betalt för det manuskript han skrivit för projektets räkning. Här diskuterar han även möjliga avhandlingsämnen som inte hade någon direkt koppling till hans arbete med Svensk stad. Hans licentiatavhandling hade titeln ”Studier kring Filaretes romerska bronsport” (1947) och som möjliga ämnen för gradualavhandling föreslår han: tallrikar, komplementsamhällen och typhus. Se Brev från Lagercrantz till Paulsson (3/10-1950), ”Svensk stad – korresp. medarbetare", 501 G:1, GPS, UUB och ”1945-1948, 2”, E2B, KIA, UUA.
233 Paulsson, "Redogörelse för arbetet med Svensk stadsmiljö (1946)", ”Sv. Miljö, SSF, redogörelser”, 501 I:1, GPS, UUB.
KAPITEL 3 PROJEKTET, PUBLIKATIONEN OCH NÄTVERKET
för förseningen av verket framstår ett beslut om att förändra verkets disposition, som fattades vid en ”konferens” med medarbetarna 26 januari 1945.234 Det är dock aningen förbryllande att det i Paulssons arkiv vid UUB finns en disposition med samma nummer som Paulsson i denna skrivelse refererar till, disposition nummer 10, men som är daterad till 24 maj 1944, alltså ett drygt halvår före denna konferens.235 Enligt denna disposition skulle större delen av första bandet innehålla individuella bidrag av Paulsson, Hanssen och Silow samt fem kapitel författade av ett ”[f]örfattarkollektiv under ledning av Gregor Paulsson”.236
Resterande delen av första och hela andra bandet skulle utgöras av alternativt baseras på de enskilda engagerade författarnas antologibidrag. Även om det är svårt att i detalj reda ut hur turerna i omdisponeringen av arbetet gått till är det dock tydligt att denna disposition inte var slutgiltig utan omarbetades fortlöpande under åren mellan jubileumsåret 1945 och utgivningen åren 1950 och 1953.237
Att ”Disposition n:r 10” innebar en påtaglig förändring gentemot tidigare dispositioner är dock tydligt. Denna omläggning var enligt Paulsson motiverad av både Slöjdföreningens intressen – ”att boken skulle ha blivit tråkig att läsa, sannolikt föga säljbar och således för SSF [Svenska slöjdföreningen] förlustbringande” – och av vetenskapliga hänsyn, att arbetet nu skulle ”ge den helhetsbild som ju var mitt första och sista syftemål med det hela”.238 Den innebar även att Paulsson nu intog en mer aktiv roll i framställningen än han skulle gjort om han endast varit arbetets redaktör.239
I sin
234 Ibid., s. 2.
235 Paulsson, "Svensk stadsmiljö. Disposition n:r 10 (24 maj 1944)", ”Svensk stad, P.M. o. Disp.” 501 I:1, GPS, UUB.
236 Ibid. Förmodligen avses här Hanssen, Silow och Johansson, se behandlingen av medarbetarkontakt ovan.
237 I denna disposition, som endast omfattar två band till skillnad från det publicerade bokverkets tre, ingår exempelvis 1900-talets samhällstyper och ”Framtidsperspektiv” medan ingen av de samhällsmonografier som ingick i del I och II av Svensk stad-publikationen är med.
238 Paulsson, "Redogörelse för arbetet med Svensk stadsmiljö (1946)", ”Sv. Miljö, SSF, redogörelser”, 501 I:1, GPS, UUB, s. 1-2.
239 Ibid., s. 2. Samtidigt framhåller Paulsson att detta ”skulle medföra obetydligt merarbete för flertalet författare.”
”FULLSTÄNDIGT OTILLFÖRLITLIG, MEN ABSOLUT OUMBÄRLIG”
92
redogörelse från 1946 specificerar Paulsson även de vetenskapliga hänsyn som föranlett denna jämfört med ursprungsplanen radikala förändringen av arbetets inriktning:
Mina spekulationer angående möjligheten av en omläggning – för vilka här inte är platsen att redogöra och vilka leddes in på den slutliga vägen huvudsakligen genom införande av två för konsthistorien nya begrepp; Max Webers idealtyp och urskiljandet av två olika kategorier av miljöbestämmande faktorer, de generaliserande, som när de sätta in tendera att göra miljöer lika, och de partikulariserande, som vid sidan av eller ovanför de generaliserande göra miljöerna till individer. Detta vetenskapsteoretiska arbete förde mig fram till en ny disposion, som skulle ge den eftersträvade helhetsbilden, på samma gång höja arbetets vetenskapliga värde och göra det tillgängligare för allmänheten.240
Det framgår här tydligt att de vetenskapliga aspekterna haft en övervägande betydelse för Paulssons beslut rörande projektet medan exempelvis bokverkets utgivning i samband med jubileet varit, om inte oviktigt så åtminstone, underordnat.
Övergången från att arbeta med en publikation tänkt att publiceras som en antologi till vad som i slutändan kom att bli en monografi kan förstås utifrån Pickerings teori om the mangle of practice. Detta innebär ett jämkande mellan forskningssituationens yttre omständigheter och forskarens egna intentioner och intressen.241 I detta fall är det tydligt hur den yttre situationen – förseningen av verket – gav möjligheter att förändra projektets inriktning i en (i synnerhet ur Paulssons synvinkel) önskad inriktning. I och med denna omläggning av Svensk stad kom Paulssons centrala roll i projektet att stärkas än mer. Han var ju sedan tidigare både redaktör för projektet, ordförande för Slöjdföreningen och professor vid den institution där flera av projektmedlemmarna var studenter eller alumner.242
Vidare kan
240 Ibid.
241 Se Pickering, 1993, s. 582-583.
242 Att dessa roller kunde komma i konflikt med varandra vittnar Paulsson själv om i ovan behandlade redogörelse till Slöjdföreningen från 1946: ”Själv har jag befunnit mig i ett dilemma och har ett intryck av att jag i bland drivit Slöjdföreningshänsynen längre än jag rätteligen bort göra som mina medarbetares lärare.” Se Paulsson, "Redogörelse för arbetet med Svensk stadsmiljö (1946)", ”Sv. Miljö, SSF, redogörelser”, 501 I:1, GPS, UUB.
KAPITEL 3 PROJEKTET, PUBLIKATIONEN OCH NÄTVERKET
konstateras att omläggningen och utvecklingen av Svensk stad-projektet innebar att färdigställandet av bokverket nu kom att kräva mer arbete än planerat, både av medarbetarna och av förlaget, vilket i sin tur väckte osäkerhet om ekonomin: när skulle verket bli klart, hur mycket skulle det kosta samt hur mycket pengar skulle försäljningen kunna tänkas inbringa? Inom nätverket behövde nu ett antal grupper på olika sätt bearbetas för att nätverket skulle hållas samman och nå sitt mål om att ge ut bokverket. Dessa grupper var: medarbetarna, förlaget, Slöjdföreningens representanter samt nya och gamla finansiärer.
Medarbetarna
I den ursprungliga planen för utgivandet av Svensk stad var alltså en rad medarbetare engagerade genom kontrakt som reglerade vad de skulle göra, fältstudier, författande av antologibidrag etcetera, när de skulle göra det och till vilken ersättning. Det är även rimligt att anta att vissa medarbetare deltog i arbetet som en del av sin utbildning och därmed inte fick någon monetär ersättning.243 Därtill var ju Paulsson genom sin ställning och sina kontakter en person vars inflytande kunde gynna projektmedlemmarna, vilket säkerligen ytterligare motiverade vissa att medverka i projektet – att det på sikt skulle vara karriärmässigt lönsamt.
När utgivningen av bokverket sköts upp kunde medarbetarna således inte räkna med att alla förväntningar de haft med sig in i arbetet skulle bli uppfyllda. Kontrakten för antologibidragen stipulerade visserligen inte att författarna garanterades publicering, även om det antyddes och säkerligen var av intresse då de generellt sett befann sig på ett tidigt stadium i karriären. Under jubileumsåret 1945 kom några av projektets medarbetare att publicera artiklar i
243 Se Paulsson, "P.M. ang. en skriftserie om den allmänna smaken de senaste hundra åren, avsedd som S.S.F:s jubileumspublikation 1945. (15/11-1940)", 501 I:1, ”Svensk Stad. P.M. o Disp.", GPS, UUB, s. 9. Här föreslås att ersättning för författande av antologibidrag endast ska utgå till de som inte kan använda sitt arbete som del i sin doktorsavhandling. Exakt vilka som var engagerade i projektet på dessa premisser vet jag inte, men eftersom det inte finns kontrakt sparade till samtliga är det rimligt att anta att arbetet med Svensk stad var en del av utbildningen för ett antal medarbetare.
”FULLSTÄNDIGT OTILLFÖRLITLIG, MEN ABSOLUT OUMBÄRLIG”
94
Slöjdföreningens tidskrift Form. Innehållsmässigt byggde dessa med all säkerhet på medarbetarnas arbete för Svensk stads räkning, vilket förmodligen var ett slags kompensation för senarelagd publicering av bokverket, men även ett sätt att visa prov på undersökningens resultat för Slöjdföreningens medlemmar.244 Att bokverket i slutändan kom att publiceras som en monografi, med endast Paulsson som angiven författare på omslaget, är dock att betrakta som ett radikalt avsteg från de projektplaner som varit gällande fram till och med år 1945.
I sitt bidrag till Perspektiv på Svensk stad (1981) uttrycker Lindgren-Fridell frustration över att hennes bidrag till stora delar blivit bortredigerade och marginaliserade.245 Lindgren-Fridell framhåller även att grupparbetet inte var på lika villkor utan att vissa projektmedlemmar som stod Paulsson nära i arbetet hade större inflytande över projektets innehåll och form.246