Fältundersökningar

Som framgått i Kapitel 3 kom fältundersökningarna efterhand att bli ett allt viktigare inslag i Svensk stad-projektet. I synnerhet intervjuer, som från början inte var tänkta att ingå bland undersökningsmetoderna, kom från och med år 1942 att uppta en betydande del av fältarbetet. Redan i december 1942 uttrycker

428 I kapitlet “Storföretagens stad. Hälsingborg” behandlas “produktions- och trafikregioner”, stadens ytterområden, stadskärnan, “Exklusiva bostadsregioner”, “de äldre handels- och hantverksregionerna”, samt institutionerna. I det följande kapitlet “Mellansvensk centralstad. Örebro” behandlas “Förändringar i

stadscentrum”, “järnvägs- och industriregion”, “hantverksregion”, “ytterregioner för hantverk”, “Gemenskapslivets miljö”, “Ytterregion med vild bostadsbebyggelse” samt “Planerade bostadsregioner”. Paulsson, 1950b, s. 563-587 och 588-616.

429 Andersson, 2007, s. 60.

”FULLSTÄNDIGT OTILLFÖRLITLIG, MEN ABSOLUT OUMBÄRLIG”

146

Paulsson en oro över att Helsingborgsundersökningen ska bli för omfattande och kostsam.⁴³¹ Enligt förordet till Svensk stad del I genomfördes mer än tusen intervjuer av ”privatpersoner” och andra informanter ”som stå eller stått i nyckelställning i kommunal- eller grupplivet”.⁴³² Vad som motiverade denna förändrade inriktning av Svensk stad-projektet och hur diskussionerna gick har jag inte funnit något entydigt svar på. Däremot verkar tidpunkten för detta sammanfalla med att Hanssen knyts till projektet år 1942.

Marienthalstudien och Le Play

I en odaterad redogörelse för sina insatser i Svensk stad-projektet skriver Hanssen att ”Ingrid Jacobsson [sedermera Mesterton] utförde värdefull fältforskning i Jonsered med ’Die [A]rbeitslosen von Marienthal’ som förebild.”⁴³³ Denna bok, som gavs ut 1933, byggde på en gedigen samhällsundersökning av en liten ort i Österrike som drabbats av storskalig arbetslöshet på grund av en betydande nedgång inom de lokala och för ekonomin betydelsefulla industriella näringarna. Som titeln anger, De arbetslösa i Marienthal i översättningen till svenska, inriktades denna studie mot hur befolkningen påverkats av den utbredda arbetslösheten. Empirin i denna studie utgjordes av olika slags kvantitativa data, arkivmaterial samt intervjuer med samhällets invånare.434

På ett översiktligt sätt överensstämmer arbetet således med Svensk stad-projektets undersökningar. Även vad gäller valet av undersökningsobjekt finns likheter mellan Marienthal och de svenska bruksorter, exempelvis Jonsered, som Svensk stad behandlade. De gemensamma nämnarna består i att det handlar om patriarkalt grundade orter, oftast med en eller ett par tongivande arbetsgivare och att dessa samhällen präglades av en viss omsorg för arbetarna vad gäller bostäder, skola och dylikt.⁴³⁵ I inledningen till Marienthalstudien skriver Paul

431 ”Brev från Paulsson till Elias Cornell” (15/12-1942), ”Svensk stad – korresp. medarbetare", GPS 501 G:1, UUB.

432 Paulsson, 1950a, s. ix.

433 Se ”Svensk stad: författarfördelning” i vol 3, BHA, NMA.

434 Marie Jahoda, Paul Felix Lazarsfeld, & Hans Zeisel, De arbetslösa i Marienthal (Lund: 2014), s. 51-54.

KAPITEL 4 VETENSKAPLIGA PERSPEKTIV OCH ANGREPPSSÄTT INOM SVENSK STAD-PROJEKTET

Lazarsfeld att framställningen byggde på en kombination av ”det exakta siffermaterialet med vår egen upplevelse av situationen.”⁴³⁶ Motivet till att kombinera olika slags empiriska undersökningar var att slutligen kunna behandla det undersökta samhället som “en överskådlig helhet där alla detaljerna kunde underordnas några få centrala fenomen.”⁴³⁷

Denna kombination av ett intresse för detaljer och övergripande perspektiv återfinns även i Frédéric Le Plays (1806-1882) arbeten. I boken Familj, hushåll, släkt (1978) framhöll Hanssen att Le Plays arbeten varit en vetenskaplig referens i Svensk stad-projektet, i synnerhet dennes arbete om de europeiska arbetarnas arbete, bostäder, familjeliv och moral: Les ouvriers européens från 1855.⁴³⁸ En central beståndsdel i Le Plays arbeten var de så kallade monografiska undersökningarna, som innebar ett detaljerat kartläggande av utvalda arbetarfamiljers bostadssituation och hushållets ekonomiska förhållanden. Detta utifrån såväl kvantitativa som kvalitativa aspekter.⁴³⁹ Kartläggningen av hushållens ekonomi var så detaljerad att allt som familjerna ”producerade, konsumerade eller spenderade” noterades.⁴⁴⁰

I Svensk stad del II nämns att Le Play i Les ouvriers européens har ”lyckats sammanställa en Dannemorasmeds totalbudget för ett år. Uppgifterna har han fått på ort och ställe.”⁴⁴¹ I det bevarade arkivmaterialet från Svensk stad-projektet finns åtskilliga exempel på detaljerade uppgifter från fältundersökningarna om hushållens ekonomi och bohagets bestånd, även om de vad gäller omfattning inte når upp till Le Plays arbete. I det monografiska kapitlet om Skutskär redovisas det empiriska materialet från en intervju med ”en

436 Ibid., s. 49. Intressant att notera är att Lazarsfeld här skriver ”vår egen

upplevelse”, trots att författarna själva endast i ringa utsträckning deltog i fältarbetet. Christian Fleck, 'Inledning till Marienthalstudien', i Marie Jahoda, Paul Felix

Lazarsfeld, & Hans Zeisel (red.), De arbetslösa i Marienthal (Lund, 2014), 7-32. s. 12-13.

437 Jahoda, Lazarsfeld, & Zeisel, 2014, s. 49.

438 Hanssen, 1978, s. 46 och 177.

439 Frédéric Le Play & Catherine Bodard Silver, Frédéric Le Play On Family, Work, and

Social Change (Chicago: 1982), s. 62-63.

440 Ibid., s. 68.

”FULLSTÄNDIGT OTILLFÖRLITLIG, MEN ABSOLUT OUMBÄRLIG”

148

gammal arbeterska”.⁴⁴² Här ingår uppgifter om familjeförhållanden, arbetet, bostädernas och bostadskasernens disposition, dess tekniska standard, bohagets beståndsdelar, uppgifter om grannar, inköp, matvanor och hemarbete.443

Denna undersökning av bostadsförhållandena, där bostadsvanor och -funktioner studeras genom iakttagelser och intervjuer ligger nära framställningen i boken Familjen som växte ur sitt hem (1941) som bygger på undersökningar ledda av bland andra bostadsforskaren Brita Åkerman. Den frågelista som denna år 1936 påbörjade studie använde sig av påminner i stora drag om de aspekter av bostaden som Svensk stad-projektet undersökte.⁴⁴⁴

Etnologin

Likt Le Plays arbeten och Marienthalstudien arbetade Svensk stad-projektet med detaljerade djupdykningar i utvalda studieobjekt och kunde på så vis komplettera kvantitativa uppgifter om samhället i stort och ge en inblick i invånarnas livsvillkor. Vid sidan av Le Play och Marienthalstudien förefaller även den svenska etnologin ha varit en vetenskaplig utgångspunkt för Svensk stad-projektets fältundersökningar. I förordet till förstaupplagan av Svensk stad del I ges dock uttryck för ett kluvet förhållande till etnologin. Paulsson motiverar här uteslutningen av ”landsbygdens miljöhistoria” med att denna “fordrar sin egen metod och teknik” samt att etnologin på ett tillfredsställande sätt tagit sig an detta problemområde.⁴⁴⁵ Längre fram i förordet framhålls att Nordiska museets ”undersökningsmaterial och frågelistor”, som hade ett nära samband med etnologi- och folklivsforskningssamhället vid denna tid, var en

442 Ibid., s. 183 ff.

443 Den frågelista som styrde undersökningen innefattade följande områden: ”Matlagning och diskning”, Städning, eldning”, förvaring, ”Tvätt och toalett”, ”Måltider och gäster”, ”Sovförhållanden”, ”Fritiden”, ”Småbarn”, ”Skolbarn” och ”Rumsdispositionen”. Se ibid., s. 184-189.

444 Åkerman, 1941, s. 245-247.

KAPITEL 4 VETENSKAPLIGA PERSPEKTIV OCH ANGREPPSSÄTT INOM SVENSK STAD-PROJEKTET

viktig referens för fältundersökningarna i Svensk stad-projektet samt att några av dessa genomförts för dess räkning.⁴⁴⁶

Det förefaller troligt att Svensk stad-projektet i viss mån utgick från samtida folklivsforskning och att denna fungerade som en referens för fältstudierna, inte minst Erixons bok Svensk byggnadskultur - studier och skildringar belysande den svenska byggnadskulturens historia (1947).⁴⁴⁷ Erixons studie av svensk byggnadskultur bygger på ett stort antal förstudier och inventeringar utförda i Nordiska museets regi, som genomförts med syfte ”att få tillstånd en sammanfattande historik över den svenska byggnadskulturens utveckling i vårt land”.⁴⁴⁸ Verket inbegriper fotografier, plan- och detaljritningar samt analyser inriktade på ”huvudutrymmenas viktigaste funktioner, förbindelser och eldstadsanordningar.”⁴⁴⁹ Som etnologen Karin Gustavsson påpekat var Erixon i detta slags “by- och samfundsväsende”-undersökningar intresserad av en rad olika aspekter av dessa samhällen. Undersökningarna inriktades mot de byggnader och andra fysiska objekt som dessa samhällen skapat, samtidigt som ett av dess syften var att generera kunskap om “byn som social organisation.”⁴⁵⁰ Gustavsson framhåller dock att de bebyggelseundersökningar som bedrevs under Erixons översyn, inte behandlade hur byggnaderna brukats eller hur de fungerat i någon historisk social kontext.⁴⁵¹ Det samma gällde även de möbelundersökningar som utfördes under Erixons ledning.⁴⁵²

446 Ibid., s. ix. Här nämns även att ”uppteckningar i Folklivsarkivet i Lund” kommit till användning i projektet.

447 En indikation på att så var fallet återfinns i det ovan citerade brevet skrivet av Hanssen år 1946 där han förklarar att han i sitt kommande

doktorsavhandlingsarbete avser “förena Sigurd Erixons folklivsforskning med sociologins exaktare metoder.” Gustavsson, 2015, s. 231. Brevets adressat var Torsten Mårtensson vid Helsingborgs museum.

448 Sigurd Erixon, Svensk byggnadskultur : studier och skildringar belysande den svenska

byggnadskulturens historia (Stockholm: 1947a), s. 7.

449 Ibid., s. 8.

450 Karin Gustavsson, Expeditioner i det förflutna : etnologiska fältarbeten och försvinnande

allmogekultur under 1900-talets början (Stockholm: 2014) <https://lup.lub.lu.se/search/publication/4628738>, s. 67.

451 Ibid., s. 77.

”FULLSTÄNDIGT OTILLFÖRLITLIG, MEN ABSOLUT OUMBÄRLIG”

150

Ett argument för att det förmodligen förekom ett vetenskapligt utbyte mellan Svensk stad-projektet och Erixon är att både Erixon och Paulsson ingick i den tvärfackligt sammansatta diskussionsgruppen Plan, som formerades år 1942. Syftet med gruppen var ”att knyta kontakter och skapa samarbete mellan olika experter för att förbereda efterkrigstidens samhällsfrågor och planering”.⁴⁵³ Vid sidan av Paulsson och Erixon ingick även personer som Alva Myrdal, Uno Åhrén, Gunnar Myrdal, William William-Olsson, Jöran Curman och Gotthard Johannsson. Det yttre hot som andra världskriget innebar samt den inre demokratisträvan som pågått under decennierna före andra världskriget hade skapat spänningar i det svenska samhället. Detta bidrog, enligt sociologerna Mats Franzén och Eva Sandstedt, ”till att många i Sverige under andra världskriget kunde känna, att det demokratiska styrelseskicket och friheten verkligen hotades. För dem blev det viktigt att söka stärka demokratins krafter.”⁴⁵⁴ Diskussionsgruppen Plan var ett initiativ som var sprunget ur denna situation. På ett av gruppens möten talade exempelvis Erixon på temat ”Studiet av folkets liv som bas för planering av samhälls- och bostadsbyggandet”.⁴⁵⁵ Som ovan berörts fanns det inom Svensk stad-projektet en uttalad ambition om att vara relevant för samhällsbyggandet och -planeringen. Detta kom även till uttryck i valet att inkludera sociologiska perspektiv och teorier om gruppsamhällen i undersökningen.