Funktionsbegreppet användes flitigt i Svensk stad-projektet, inte minst i bokverket, men inte heller detta begrepp gavs någon definition. I inledningen till Svensk stad del I fastslås dock att “[s]täderna få sin karaktär av de funktioner de fylla.”515 Enligt detta synsätt har alltså funktionen en avgörande betydelse för stadens gestalt. Redan i de projektplaner som formulerades på ett tidigt stadium i projektet framgår att den definition av funktionsbegreppet som tillämpas bygger på en vid definition. Här talas exempelvis om att undersökningen ska inriktas mot praktiska, sociala, estetiska och kommersiella faktorer.516 Analogt med detta förekommer det på andra ställen alternativa benämningar som exempelvis “symboliska och monumentala funktioner”.517
Det framgår tydligt av bokverkets framställning att Svensk stad-projektets funktionsbegrepp är präglat av en modernistisk arkitektursyn där estetiska uttryck som relaterar till byggnaden eller föremålets funktionella ändamål framhålls som föredömliga. Detta kommer exempelvis till uttryck när skillnader mellan olika slags skolbyggnader diskuteras och det i texten konstateras att:
Medan läroverket gjorts till en monumentalbyggnad, i viss mån på saklighetens bekostnad, och en arkitektonisk individ, behandlades folkskolebyggnaden som en typ och blev föremål för ett funktionellt betraktelsesätt.518
Användningen av ordet saklighet i detta sammanhang för tankarna till det tyska begreppet Neue Sachlichkeit som under 1920-talet blev en
515 Paulsson, 1950a, s. 3.
516 Paulsson, "P.M. ang. en skriftserie om den allmänna smaken de senaste hundra åren, avsedd som S.S.F:s jubileumspublikation 1945. (15/11-1940)", 501 I:1, ”Svensk Stad. P.M. o Disp.", GPS, UUB, s. 5.
517 Paulsson, 1950a, s. 199.
”FULLSTÄNDIGT OTILLFÖRLITLIG, MEN ABSOLUT OUMBÄRLIG”
166
av benämningarna på den modernistiska arkitekturen.519 Begreppet “Ny saklighet” används även som avsnittsrubrik i Svensk stad del II, där begreppets koppling till den tyske arkitekten Hermann Muthesius (1861-1927), Deutsche Werkbund och diskussionen vid 1900-talets början behandlas.520 I Svensk stad del II konstateras att Jonsereds fabrikshall (påbörjad 1832) “utgör ett tidigt exempel på modern funktionell arkitektur”, där byggnadens funktion och konstruktion var det som framförallt präglat dess estetiska uttryck.521 Vidare beskrivs, på flera ställen i bokverket, stadsmiljöns utveckling som en utveckling mot funktionsseparering mellan exempelvis industriella och agrara näringar samt de urbana bostäderna.522 Även i analyserna av bostädernas inredning och bruksföremål återkommer en utvecklingstanke där gestaltningen går från att av estetiska och stämningshöjande skäl dölja föremålens funktion till att “se lika mycket till måltidsbohagets praktiska funktion som dess formalestetiska.”523 Det funktionalistiska synsättet uteslöt dock inte att det inom Svensk stad-projektet drogs slutsatser om att stadens form i vissa fall bestod, medan funktionerna och livet som levdes inom dess materiella ram förändrades.524
Medan funktionsbegreppet hade en framskjuten placering i den modernistiska vokabulären hade stilbegreppet en betydligt mer tillbakadragen position.525 Så var inte fallet i Svensk stad-projektet där stilbegreppet förekom i undertitelns till Svensk stad del I samt i dess förord:
En stads 'stil' har setts som syntesen av de rum som geografin bestämmer, de förflyttningsprocesser och regionbildningar som
519 Adrian Forty, Words and Buildings : A Vocabulary of Modern Architecture (London: 2000), s. 181.
520 Paulsson, 1953b, s. 19-20.
521 Ibid., s. 154 och 157.
522 Paulsson, 1950b, s. 556 och Paulsson, 1953b, s. 192 och 218.
523 Paulsson, 1953b, s. 39-40 För exempel på beskrivningar av tidigare stadier, se Paulsson, 1950b, s. 384 och 515.
524 "Redogörelse för och metodiska anmärkningar om fältundersökningarna i Hälsingborg o.a. samhällen", "Fältundersökn. Hälsingborg", 501 I:1, GPS, UUB, s. 7 och Paulsson, 1950b, s. 324.
525 Exempelvis nämns inte begreppet i Fortys kartläggning av den moderna arkitekturens vokabulär. Se Forty, 2000.
KAPITEL 4 VETENSKAPLIGA PERSPEKTIV OCH ANGREPPSSÄTT INOM SVENSK STAD-PROJEKTET
socialekologen söker utröna, de attityder, med vilka sociologen sysslar och de estetiska värden som konsthistorikern beskriver.526
I bokverket används dock inte denna intresseväckande definition av stadens stil i någon större utsträckning utan det stilbegrepp som oftast används är ganska konventionellt.527
Paulsson hade dock i tidigare skrifter behandlat stilbegreppet. I sin installationsföreläsning som professor vid Uppsala universitet framhöll han att stilen var “[d]et begrepp som slutligen skulle hjälpa konsthistorien att bli en självständig vetenskap” under slutet av 1800-talet.528 I anslutning till detta definierar Paulsson stil som att vara “en för flera konstverk typisk formbestämdhet.”529
Paulsson konstaterar vidare: “Stilbegreppet är således ett empiriskt begrepp, åstadkommet genom urval av vissa egenskaper. Det historiska skeendet utläses ur dessa egenskapers förändringar.”530 Dessa formuleringar om att stil handlar om en “typisk formbestämdhet” och att stilen uppstår genom att konsthistorikern gör ett “urval av vissa egenskaper” för tankarna till det ovan diskuterade typbegreppet och hur detta förstods i Svensk stad-projektet. Enligt Paulsson innebar den traditionella användningen av stilbegreppet att konsthistorien inte arbetade med “den historiska helhetsprocessen” utan likt estetiken isolerade konstverken från det samhälle vari de skapats och brukats vilket även var ett sätt för konsthistorieämnet att åstadkomma en avgränsning mot kulturhistorien.531 För honom innebar detta en förlust i vetenskaplig bemärkelse då konsthistorien därmed miste förmågan att undersöka konsten i relation till det samhälle vari den skapats och brukats. Paulsson argumenterar vidare för värdet av konsthistoriska studier av konstens bruk och funktion samt att sådan vetenskaplig undersökning fordrar att sociologiska perspektiv och metoder läggs till de etablerade konsthistoriska.532
526 Paulsson, 1950a, s. ix.
527 Exempelvis när byggnader ges stilbeteckningar som “klassisk empir och romantisk nygotik”. Ibid., s. 154.
528 Paulsson, 1949 [1935], s. 138.
529 Ibid.
530 Ibid., s. 139.
531 Ibid., s. 140-141.
”FULLSTÄNDIGT OTILLFÖRLITLIG, MEN ABSOLUT OUMBÄRLIG”
168
Det stilbegrepp som formuleras i Svensk stads förord (1950) är i linje med detta och ett försök att utvidga den konsthistoriska analysen till att omfatta stadsmiljöer sedda ur funktionella och formmässiga aspekter, där både livet och stilen behandlades på ett integrerat sätt. Denna teoretiska ambition kom dock inte att slutföras utan stadsstilarna kom att i än högre grad än stadstyperna bli hängande i luften. Tillämpningen av stilbegreppet blir på så vis det kanske främsta exemplet på Svensk stad-projektets ambitiösa men ofullbordade teoretiska experiment.
Kapitel 5 Svensk stad-projektets
vägar till kunskap
I detta kapitel undersöks hur vetenskapliga resonemang underbyggs och formuleras inom Svensk stad-projektet. Dessa vägar till kunskap förutsätts inte vara raka, entydiga eller nödvändigtvis nå fram till ett tänkt mål. De antas inte heller vara sammanhängande utan betraktas som en additivt uppbyggd sammansättning, en palimpsestisk struktur där vägarna kan löpa parallellt, i olika riktningar eller mot samma mål.
Projektets vägar till kunskap är under starkt inflytande av the mangle of practice, där vetenskapliga perspektiv och angreppssätt (som diskuterats i Kapitel 4) möter den specifika forskningssituationens förutsättningar. Aspekter av den senare har diskuterats i Kapitel 3. Resultatet av detta möte blir att kunskapsvägarna begränsas och anpassas men även utvecklas och tar nya riktningar. De aspekter av forskningssituationen som jag intresserar mig för i detta kapitel handlar framförallt om empirins tillgänglighet samt på vilka sätt valda undersöknings- och framställningsmetoder styr vägarna till kunskap och därmed influerar forskningens resultat. Forskningssituationen är i sin tur präglad av en rad materiella aspekter såsom empirins beskaffenhet och fysiska tillgänglighet samt de medier som används i projektets undersökning och framställning. The mangle of practice innebär att materiella objekt inverkar på forskningsprocessen och dess resultat. Genom tillgången till såväl bevarat arkivmaterial som det utgivna bokverket blir det möjligt att studera Svensk stad inte bara som resultat utan ”in the making”, för att tala med Bruno Latour.533
533 Latour, 1987, s. 4. De Svensk stad-medarbetare, vilkas förehavanden som jag studerar i detta kapitel, ska i detta sammanhang dock inte betraktas som aktörer i Latours mening, då undersökningen här inriktas mot de vetenskapliga aspekterna av projektets vägar till kunskap snarare än det slags nätverksformerande processer som undersökts i Kapitel 3.
”FULLSTÄNDIGT OTILLFÖRLITLIG, MEN ABSOLUT OUMBÄRLIG”
170