Perspektiv på Svensk stad Ett tioårigt projekt

Arbetet med Svensk stad påbörjades kring 1940 och var tänkt att resultera i en skrift som skulle publiceras år 1945 i samband med Svenska slöjdföreningens 100-årsjubileum. Jubileumsskriftens ursprungliga syfte var att skildra det århundrade då föreningen verkat, det vill säga 1800-talet och första hälften av 1900- talet.82

Projektet leddes av Gregor Paulsson som tidigare varit direktör för Slöjdföreningen och under 1940-talet blev dess ordförande. Paulsson hade även sedan 1934 innehaft professuren i konsthistoria vid Uppsala universitet.

Bokverket var från början tänkt att ha formen av en antologi, där en rad författare skulle behandla olika aspekter av den svenska konstindustrins och stadsmiljöns historia. Inledningsvis var Svensk stad inriktat mot konstindustrins historia, motiverat av projektets förbindelse med Slöjdföreningens jubileum, men i ett tidigt skede flyttades undersökningarnas fokus till stadsmiljöns historia och i synnerhet de omvälvningar som industrialiseringen av samhället innebar på detta område.⁸³ En tidig arbetstitel för projektet var “Svensk stadsmiljö under industrialism och folkstyre”.⁸⁴ Variationer av denna arbetstitel användes ända in i slutskedet, men bokverket gavs huvudtiteln Svensk stad.

I det första skedet av projektet kontrakterades ett antal medarbetarna för olika uppgifter. Åren 1940 och 1941 gjordes några förstudier till projektet, bland annat seminarieuppsatser i anslutning till Paulssons högre seminarium vid Konsthistoriska institutionen.

82 Gregor Paulsson, "P.M. ang. en skriftserie om den allmänna smaken de senaste hundra åren, avsedd som S.S.F:s jubileumspublikation 1945. (15/11-1940)", 501 I:1, ”Svensk Stad. P.M. o Disp.", GPS, UUB, 1940.

83 Gregor Paulsson, "P.M. n:r 2 ang. arbetet: "Den allmänna smaken under 1800-talet (21/5-1941)", 501 I:1, ”Svensk Stad. P.M. o Disp.", GPS, UUB, 1941a.

84 Gregor Paulsson, "P.M. n:r 3 angående S.S.F:s jubileumspublikation (6/6-1941)", 501 I:1, ”Svensk Stad. P.M. o Disp.", GPS, UUB, 1941b.

”FULLSTÄNDIGT OTILLFÖRLITLIG, MEN ABSOLUT OUMBÄRLIG”

52

Under somrarna åren 1942 och 1943 genomfördes en betydande del av de fältundersökningar i ett flertal orter från Skåne till Lappland, som syftade till att skapa en empirisk bas för antologiförfattarnas undersökningar. År 1944 kontrakterades sedan de medarbetare som skulle skriva de olika bidragen till den tänkta antologin samt tre medarbetare kontrakterades för att tillsammans skriva fyra övergripande kapitel till verket.⁸⁵ Under denna tid tecknades även kontrakt om utgivning av verket mellan Slöjdföreningen och Albert Bonniers förlag AB.86

Projektet finansierades till viss del av Slöjdföreningen samt av ekonomiska bidrag från ett flertal företag, privatpersoner och städer. Vid sidan av fältarbetarna och författarna till antologibidragen anlitades ytterligare några medarbetare, exempelvis redaktionssekreterare, maskinskriverskor och illustratörer. Alla förefaller dock inte ha varit avlönade inom projektet. Totalt sett var ett 20-tal personer engagerade i de vetenskapliga undersökningarna. De flesta var kopplade till Paulssons högre seminarium i konsthistoria, men det fanns även medarbetare med bakgrund i ämnen som folklivsforskning, ekonomisk historia, sociologi och arkitektur.

När Slöjdföreningens 100-årsjubileum år 1945 stod inför dörren, konstaterades inom projektet att det insamlade materialet var så brokigt, ofärdigt och stort att publicering under 1945 var praktiskt taget omöjlig. Många av antologibidragen låg visserligen färdiga men framförallt Paulsson ansåg att de i sin nuvarande form inte gjorde arbetet rättvisa. Paulsson övertygar Slöjdföreningen att skjuta upp publiceringen. Vidare beslutades det inom projektet att Paulsson och en ”inre grupp” av medarbetare ska omarbeta antologibidragen och det insamlade materialet till en sammanhängande skrift som skulle skildra ”den svenska stadsmiljöns historia” och industrialiseringens inverkan på denna.⁸⁷ Därefter följde en utdragen process av ständiga förseningar och framflyttade utgivningsdatum.

85 "Kontrakt med medarbetare", "Sv. stad SSF", 501 I:1, GPS, UUB, 1942a.

86 ”Kontrakt mellan Slöjdföreningen och Bonniers” (16 maj 1944),

"Jubileumsskriften. 1940-tal", F14:2 Handlingar rörande arbetet med publikationer 1940-1960, SSF, CfNH.

87 Gregor Paulsson, "Redogörelse för arbetet med Svensk stadsmiljö (1946)", ”Sv. Miljö, SSF, redogörelser”, 501 I:1, GPS, UUB, 1946.

KAPITEL 2 PERSPEKTIV PÅ SVENSK STAD

Projektet kom slutligen att publiceras i två delar, del ett 1950 i två volymer och del två 1953, det vill säga drygt tio år efter att projektet startades. Som ensam författare till bokverket angavs Gregor Paulsson medan projektets medarbetare listas i förordet, med kortfattade uppgifter om deras arbetsinsats.

Förstaupplagan

Svensk stad kom alltså att publiceras i två delar. Första delen har undertiteln ”Liv och stil i svenska städer under 1800-talet” och del II heter ”Från bruksby till trädgårdsstad”. Del I, som i enlighet med titeln handlar om 1800-talets svenska städer, inleds med en övergripande rubrik: ”Det historiska arvet”. Denna följs av fem avdelningar: ”Den agrara köpstaden vid tiden för näringsfrihetens införande”, ”Handelskapitalismens stad”, ”Handelskapitalismens bostäder och hem”, ”Den fria industrialismens stad” och ”Stadsgestalter under den tidiga industrialismen”. De fyra första avdelningarna behandlar den svenska stadsmiljön i generella termer och blandar exempel från städer och samhällen spridda över hela Sveriges yta. Den sista avdelningen, ”Stadsgestalter under den tidiga industrialismen”, innehåller korta stadsmonografier över Helsingborg och Örebro i var sitt kapitel. Den monografiska behandlingen Helsingborg och Örebro har sin grund i ett tidigt intresse inom projektet för dessa städer vilket föranledde fältstudierna, men berodde även på att Helsingborgs och Örebros stadsfullmäktige samt ett antal företag med lokal förankring gett bidrag till projektet med löfte om att skriva om respektive stad.⁸⁸

88 Se Gregor Paulsson, Svensk stad. D. 1, Liv och stil i svenska städer under 1800-talet, Bd

1 (Stockholm: 1950a), s. xii och Sven Silow, 'Arbetets bakgrund och uppläggning', i Thomas Hall & Ingrid Hammarström (red.), Perspektiv på Svensk stad : staden som

forskningsobjekt 1950 1980 : en skrift från projektet Svensk stadsmiljö, byggande och boende under de senaste hundra åren (Stockholm, 1981), s. 14-19. s. 14-15. Se även ”Brev från Svenska Slöjdföreningen till Örebro stads stadsfullmäktige” (13 december 1945), ”Bidrag 1940-tal”, F14:2 Handlingar rörande arbetet med publikationer 1940-1960, SSF, CfNH och ”Utdrag ur protokoll. fört vid stadsfullmäktiges i Hälsingborg sammanträde den 19 mars 1946”, ”Bidrag 1940-tal”, F14:2 Handlingar rörande arbetet med publikationer 1940-1960, SSF, CfNH.

”FULLSTÄNDIGT OTILLFÖRLITLIG, MEN ABSOLUT OUMBÄRLIG”

54

Förordet till Svensk stad del I innehåller en kortfattad historik över Slöjdföreningen samt en avgränsning av undersökningen till att omfatta de ”halvagrara köpstäderna”, ”produktionsorterna” och ”nybildningarnas – t.ex. stationssamhällenas utvecklingshistoria.”89

Arbetets syfte beskrivs som att ”genom forskningar skapa en bild av den svenska miljön under det sekel då det moderna samhället tagit gestalt i vårt land.”⁹⁰ Undersökningens syfte preciseras till att studera städerna, dessa ”fält som får sin form av olika krafter i samverkan”, som helheter.91

Vidare konstateras, med referens till Max Weber och dennes ”typbegrepp”, att de krafter som inverkar på stadens form kan vara såväl generella, ”överallt verkande” och specifika, bestämda av särskilda ”förutsättningar”.⁹²

Dispositionen av del I beskrivs enligt följande:

Först ha de generella förändringarna hos staden under 1800-talet framställts. Därefter har den påverkan de haft på olika samhällstyper påvisats. Därvid ha av lämplighetsskäl de valda stadstyperna i ordets hävdvunna mening behandlats i omedelbar anslutning till de tre tidsskeden som kunnat urskiljas.93

I stora drag genomförs detta i del I. Den kommande andra delen beskrivs här på följande vis:

Den andra delen skall dels behandla vad som här med ett sammanfattande namn kallats specialsamhällen, vilkas liv och form betingats av en dominerande verksamhet av ena eller andra slaget, dels de viktigaste av de generella företeelser som under 1900-talet övat sin inverkan på städerna och vilka under den hittills gångna delen av seklet visat en påfallande dominans över de partikulära företeelserna.94

Det antyds alltså här att den andra delen skulle vara inriktad mot 1900-talets svenska stadsmiljö och på så vis bilda övergången mellan den historiska undersökningen i del I och den samtida stadsmiljön. Så blev inte fallet. Den andra delen innehåller inte någon

89 Paulsson, 1950a, s. vi-vii.

90 Ibid., s. vi.

91 Ibid., s. vii.

92 Ibid., s. viii.

93 Ibid.

KAPITEL 2 PERSPEKTIV PÅ SVENSK STAD

övergripande rubrik som skulle kunna fungera som en uppföljning till den första delens övergripande tematik: ”Det historiska arvet”. I stället är avdelningarna i Svensk stads andra del att, typografiskt och innehållsmässigt, betrakta som en fortsättning under temat ”Det historiska arvet”. Den andra delens tre avdelningar är: ”Estetiska miljöideal”, ”Flykten ur stenstaden. Kompensationsmiljö” och ”Industrialismens nya samhällen”. Den första avdelningen är en idéhistorisk genomgång av strömningar i 1800-talets och det tidiga 1900-talets syn på arkitektur och inredning. Den andra avdelningen handlar om fritidens och rekreationens miljöer samt de bostadsområden som skapades utanför den traditionella staden (”stenstaden”). I den tredje avdelningen behandlas ett antal städer och samhällen såsom Jonsered, Staffanstorp och Åtvidaberg i separata stadsmonografiska kapitel. Några av dessa fanns på ett tidigt stadium med i fältundersökningarna medan andra tillkommit senare. Vissa var även, likt Helsingborg och Örebro, motiverade utifrån finansiering, till exempel Åtvidaberg. Den andra delen av bokverket kom inte att uteslutande handla om 1900-talet som det vid en tidpunkt var tänkt. En betydande del av den andra delens två första avdelningar och stadsmonografierna handlar om 1800-talet. Däremot finns några av samtidens frågeställningar inom samhällsbyggandet närvarande inom och i anslutning till projektet. Detta kommer följande kapitel att återkomma till.

Det var dock inte endast inriktningen av del II som kom att förändras. I förordet till del I skriver Paulsson att arbetets källor ska redovisas ”på annat ställe i samband med en framställning av det komplex av metodologiska problem som ’vetenskapen om staden’ bildar.”⁹⁵ Denna tanke fullföljdes inte utan den andra delen, som publicerades tre år efter del I, kom inte att innehålla någon redovisning av källor eller metod. Den andra och avslutande delen kom heller inte att innehålla någon sammanfattande diskussion som knyter ihop de olika avdelningarnas undersökningar och ger den ”helhetsbild” som undersökningen enligt första delens förord

”FULLSTÄNDIGT OTILLFÖRLITLIG, MEN ABSOLUT OUMBÄRLIG”

56

syftade till.⁹⁶ I stället slutar publikationen abrupt efter samhällsmonografin över Åtvidaberg och det överlämnas åt läsaren dra slutsatserna av undersökningarna och själv skapa helhetsbilden. Att bokverket inte var tänkt att avslutas på detta sätt framgår av en uppgift från Paulsson från år 1950 om att monografierna av specialsamhällena i del II skulle följas av ett par kapitel om 1900-talets Helsingborg och Örebro.⁹⁷

1970-talets omtryckningar och Perspektiv på Svensk stad

Svensk stad kom senare att ges ut i en andra och tredje upplaga 1972 och 1976 på förlaget Studentlitteratur, med ekonomiskt stöd från Universitetskanslersämbetet. Denna andra upplaga var innehållsmässigt identisk med den första vad gäller inlagans innehåll och sidnumreringen. Däremot var formatet på den nya upplagan mindre, samtidigt som skalan på text och bild bibehölls, vilket gjorde att bokens sidor fick en mer kompakt layout med mindre marginaler. De ändringar som gjordes bestod i att kartbilagorna ströks, färgbilderna utgick samt att förordet skrevs om. Att bilagorna inte togs med kan ses som en ekonomisk prioritering men kan även tolkas som att dess betydelse för det vetenskapliga argumentet nu inte betraktades som avgörande.

Att Svensk stad gavs ut i nya upplagor är en indikation på att det under 1970-talet fanns ett stort intresse för bokverket. År 1980 arrangerade Ingrid Hammarström och Thomas Hall en konferens om Svensk stad som samlade ett 270-tal deltagare. Bland dessa återfanns förutom konstvetare även etnologer, kulturgeografer, arkitekter, bebyggelseantikvarier och sociologer. Konferensens paper, varav flertalet finns publicerade i en skrift med titeln Perspektiv på Svensk stad – staden som forskningsobjekt 1950-1980 (1981),

96 Ibid.

97 Detta motiverar Paulsson med att ”man genom den föregående framställningen fått en uppfattning av alla de specialsamhällen respektive komplementsamhällen till den gamla staden som uppstått genom industrialismen och då man lättare kan ge en bild av den nya stadsgestalten sedan man känner till alla dessa.” Brev från Paulsson till Ingrid Johansson (30/9-1950), ”Svensk stad – korresp. medarbetare", 501 G:1 GPS, UUB.

KAPITEL 2 PERSPEKTIV PÅ SVENSK STAD

innehöll både vittnesmål från projektet, reflektioner över dess förtjänster samt dess relevans för samtida stadshistorisk forskning. De perspektiv på Svensk stad som här framlades utgår primärt ifrån bokverket Svensk stad som därmed fungerar som förmedlande medium mellan projekt och läsare.⁹⁸ Det samma gäller receptionen generellt.