7.1 Allmänt
Utifrån framställningen ovan är det möjligt att utläsa att varken det associationsrättsliga regelverket eller det rådande skatterättsliga regelverket gällande företrädaransvar är tillfredsställande i dess nuvarande utformning. Mot bakgrund av vad som redogjorts för i denna framställning kommer det att följa en redogörelse för huruvida det föreligger rättmätiga skäl för att upprätthålla skatterättsligt företrädaransvar enligt SFL.
Nedan kommer att följa resonemang om SFL torde bestå i oförändrat skick, ändra lydelse för att finna harmoni med ABL eller avskaffas helt och hållet. Det presenterade kommer att finna grund i våra uppfattningar av det rådande rättsläget samt hur företrädaransvaret förhåller sig till entreprenörskapsutredningens syfte.
7.2 Egen bedömning
Mot bakgrund av det som framförts i denna framställning är det möjligt att konstatera att det skatterättsliga företrädaransvaret enligt SFL inte är helt oproblematiskt. Ett huvudsakligt skäl är att regleringen i SFL har fått för långtgående konsekvenser sett till dess syfte. Vid lagstiftningstillfället av det skatterättsliga företrädaransvaret var syftet att möjliggöra en sanktion för de som hade för avsikt att nyttja aktiebolagsformen för att åtnjuta de privilegier gällande den ansvarsfrihet bolagsformen medförde. Enligt vår mening har de motiven som låg till grund för lagstiftningen modifieras i en sådan omfattning att det inte längre kan anses vara legitimt att låta företrädaransvaret enligt SFL vara oförändrat.
Det skatterättsliga ansvaret enligt SFL bär karaktär av en tämligen sträng ordning, vilket likaledes har vidimerats av Skatteverket. Vid ett avskaffande av 59 kap. 12 – 13 §§ SFL kommer det fortsatt att finnas en möjlighet för det allmänna att utkräva personligt betalningsansvar för skattefordringar enligt ABL:s regelverk. Varför Skatteverket använt sig av SFL är inte svårt att förstå. Den lättade bevisbördan och fördel som SFL medfört för Skatteverket att utifrån fritt skön utdöma skatterättsligt företrädaransvar torde ligga till grund för att SFL använts flitigt. Skatteverket har vidare framhållit att de har haft möjligheten till avsteg från den strikta tillämpningen. Att Skatteverket fått möjligheten att utdöma skatterättsligt företrädaransvar även när förutsättningarna inte har prövats av domstol har påtalats av Persson Österman. I ljuset av såväl institutionella risker som ett rättssäkerhetsperspektiv är det möjligt att skönja nackdelar med en sådan ordning. Då det kan uppstå bristande likabehandling på grund av Skatteverkets diskretionära möjligheter torde det i synnerhet finnas ett stort behov av att stärka rättssäkerheten på området enligt vår mening.
Även den prioritetsordning som är gällande, där staten betraktas som en prioriterad borgenär i en efterföljande konkurs, är utifrån åtskilliga ståndpunkter problematisk. Detta då staten genom denna ordning bibehåller en särställning i förhållande till övriga borgenärer. Vad gäller frågan om skattefordringar är att anse såsom extra skyddsvärda i förhållande till andra borgenärers fordringar, ansluter vi oss till Persson Östermans åsikt om att så sannerligen inte borde vara fallet. Detta i synnerhet med motiveringen att övriga borgenärer inte ska behöva lida en större ekonomisk skada till följd av att det allmänna prioriteras som borgenär.
Mot bakgrund av de anståndsregler som Skatteverket har att tillgå kan det skönjas en omfattande befogenhet att utefter eget tycke fatta beslut. Inte sällan berör det skatterättsliga företrädaransvaret stora summor som företrädaren kan ådömas att betala personligen. Vid sådana tillfällen kan det för en företrädare infalla som enklast att träffa en överenskommelse med Skatteverket. Anståndsreglerna resulterar i en fortsatt särställning för skattefordringar i jämförelse med övriga fordringar i samband med att en obefogad förhandlingskultur fortlöper.
39 Genom möjligheten att förelägga en företrädare skatterättsligt företrädaransvar försvåras bolagens möjlighet till en andra chans på grund av avvecklingskravet. Regelverket strider även mot den innovationsutveckling som entreprenörskapsutredningen åsyftar att främja. För en fungerande företagsutveckling är det av avgörande betydelse att nya och befintliga bolag får möjligheten att driva vidare sina innovationer. Det skatterättsliga företrädaransvarets räckvidd vad gäller de som kan träffas av ansvar hämmar således mindre bolag att finna finansiärer och externa styrelsemedlemmar. För att säkerställa ett dynamiskt företagsklimat krävs att lagstiftningen är förutssebar och främjar bolagens möjligheter till den utveckling som utredningen eftersträvar att åstadkomma.
Vi finner det svårt att uppnå entreprenörskapsutredningens mål så länge det skatterättsliga företrädaransvaret återfinns i SFL:s regelverk. I utredningen konstateras att SFL kan medföra att företrädare på grund av det personliga betalningsansvarets ekonomiska konsekvenser i praktiken hindras att starta nya bolag. Varför företrädaransvaret inte utreds i samband med entreprenörskapsutredningen är enligt vår mening problematiskt. Likt det sagda i utredningen finner vi att det största hindret för ett välfungerande näringsliv är att innovationslusten hos företrädare hindras. Risken att bli personligt betalningsansvarig bedöms vara för stor i förhållande till överträdelsen företrädaren kan orsaka. Att tillsätta en utredning som syftar till att lösa spörsmålen kring det skatterättsliga företrädaransvaret hade varit nödvändigt för att entreprenörskapsutredningen ska kunna tjäna det tilltänka syftet om att ”främja individers och företags förmåga och vilja till utveckling”. Av denna anledning ser vi det som eftersträvansvärt att lagstiftaren i synnerhet arbetar för en avskaffning av det skatterättsliga betalningsansvaret enligt 59 kap. 12 – 13 §§ SFL.
7.3 Slutsats
Genom slopande av det skatterättsliga betalningsansvaret i SFL kan skatteinbetalning säkras genom ansvarsreglerna i ABL. Härigenom flyttas dömandet tillbaka till allmän domstol och säkerställer att enbart de legala företrädarna kan träffas av det personliga betalningsansvaret. Företrädaren får således enbart ett regelverk att förhålla sig till vilket ökar förutsebarheten. Denne får genom det aktiebolagsrättsliga regelverket även en reell möjlighet att stärka bolagets likviditet innan en avveckling behöver företas. Ligger en konkurs väl för handen tar ABL:s regelverk sikte på borgenärskretsen som ett kollektiv där staten likställs med övriga borgenärer, om än en prioriterad sådan.
Mot bakgrund av det som framförts ovan kan vår ståndpunkt av rättsläget sammanfattas enligt följande:
• Det skatterättsliga ansvaret enligt SFL bör avskaffas, för att kunna uppnå syftet med entreprenörskapsutredningen
• Skatteverkets diskretionära makt avskärs ifråga om att kunna förhandla med företrädare
• Utdömandet av personligt betalningsansvar torde återgå till allmän domstol
• Enbart de legala företrädarna samt aktieägare som har bestämmande inflytande eller betydande intresse i den juridiska personen ska kunna träffas av personligt betalningsansvar utifrån ABL:s regelverk
40
Källförteckning
Offentligt tryck Propositioner
Prop. 1910:90 – Med förslag till förordning om taxeringsmyndigheter och förfarandet vid taxering
Prop. 1944:5 – Lag om aktiebolagslag
Prop. 1945:370 – Med förslag till uppbördsförordning, m.m.
Prop. 1967:130 – Med förslag till förordning om ändring i uppbördsförordningen, m.m. Prop. 1975:103 – Om förslag till ny aktiebolagslag, m.m.
Prop. 1982/83:94 – Om ändrade regler för beskattning av näringsbidrag, m.m. Prop. 1996/97:100 – Ett nytt system för skattebetalningar, m.m.
Prop. 2000/01:150 – Likvidation av aktiebolag m.m. Prop. 2002/03:128 – Företrädaransvar m.m.
Prop. 2004/05:85 – Ny aktiebolagslag Prop. 2010/11:165 – Skatteförfarandet Betänkanden
SOU 1941:8 – Lagberedningens förslag till lag om aktiebolag m.m.
SOU 1945:27 – Förslag till omläggning av uppbördsförfarandet: Betänkande av 1944 års uppbördsberedning
SOU 1952:1 – Betänkande om förslag till vissa förändringar i uppbördsförfarandet: Betänkandet från 1949 års uppbördssakkunniga
SOU 1965:23 – Uppbördsfrågor
SOU 1971:15 – Förslag till aktiebolagslag m.m. SOU 1983:23 – Lag om skatteansvar delbetänkande
SOU 2002:8 – Betänkande av Utredningen om betalningsansvar för företrädare för juridiska personer
SOU 2010:2 – Ett samlat insolvensförfarande – förslag till ny lag SOU 2016:72 – Betänkande av Entreprenörskapsutredningen Utskottsbetänkanden
Skatteutskottets betänkande 2014/15:SkU20 skatteförfarandet och folkbokföring Praxis Högsta domstolen NJA 1957 s. 757 NJA 1957 s. 761 NJA 1969 s. 326 NJA 1971 not B 27 NJA 1971 s. 296 NJA 1971 s. 296 II NJA 1974 s. 297 NJA 1974 s. 555 NJA 1975 s. 480 NJA 1976 B 29 NJA 1977 s. 711 NJA 1979 s. 555 NJA 1990 s. 65 NJA 1998 s. 44 NJA 2000 s. 132
41 NJA 2003 s. 390 NJA 2009 s. 221 NJA 2012 s. 858 NJA 2014 s. 892 HD:s dom 2010-03-31, mål B 2509-09
Högsta förvaltningsdomstolen och regeringsrätten RÅ 2007 ref. 48 RÅ 2009 ref. 72 Hovrätten Svea hovrätt, 1994-01-01, mål T 1479/92 Svea hovrätt, 2005-02-08, mål R 5582-04 Kammarrätterna
Kammarrätten i Göteborg, dom 2008-01-21, mål 3836-07 Kammarrätten i Stockholm, dom 2016-03-03. mål 6451-15 EU-domstolen
Mål C-884/04 Federation of Technological Industries m.fl. Norska rättsfall RT 1980 s. 1452 Finska rättsfall R 93/581 R 94/151 R 2005/369 R 2005/943 R 2006/748 Doktrin
Andersson, Jan, Kapitalskyddet i aktiebolag – en lärobok, upplaga 6, Jure förlag AB, Stockholm, 2010
Korling, Fredric, Zamboni, Mauro, Juridisk metodlära, upplaga 1, Studentlitteratur AB, Stockholm, 2013
Lehrberg, Bert, Aktiebolagsrätt, upplaga 1, Iusté, Uppsala, 2016
Leidhammar, Börje, Bevisprövning i taxeringsmål, upplaga 1, Norstedts Juridik, Stockholm, 1995
Lindskog, Stefan, Kapitalbrist i aktiebolag - kommentarer till kap. 25:13-20, upplaga 2, Norstedts Juridik, Stockholm, 2015
Löfgren, Kent, Fagerberg, Kerstin, Lagerstedt, Anders, Persson Österman, Roger, Svensson, Bo, Personligt ansvar – vid likvidationsplikt, värdeöverföringar, företrädaransvar samt skattefrågor vid obestånd, upplaga 6, Wolters Kluwer, Stockholm, 2016
42 Sandgren, Claes, Vad är rättsvetenskap?, upplaga 1, Jure förlag AB, Stockholm, 2009
Simon-Almendal, Teresa, Företrädaransvar, upplaga 1, Norstedts Juridik AB, Stockholm, 2015 Skog, Rolf, Rodhes aktiebolagsrätt, upplaga 24, Nordstedts Juridik, Stockholm, 2014
Persson Österman, Roger, Svernlöv, Carl, Skatterättsligt företrädaransvar – fiskal gräddfil utan legitimitet?, Svenskt Näringsliv 2013
Persson Österman, Roger, En jämförelse av företrädaransvaret i några relevanta länder. Hur påverkas effektiviteten i skatteuppbörden?, underlagsrapport 2016
Persson, Roger, Undersökning av företrädaransvar för juridiska personer utifrån skatterättslig, bolagsrättslig och straffrättslig synvinkel, Svenskt Näringsliv 2008
Andersson, Kent, Nyquist, Kerstin, Hemställan om lagändringar – Förbättringar av rättssäkerhet och företagsklimat på skatteområdet, Svenskt Näringsliv 2014
Publikationer från Myndigheter
Skatteverkets handling, ”Handledning för företrädaransvar”, 2009, RSV 443, utgåva 4
Skatteverkets skrivelse ”Tillfälliga anstånd och företrädaransvar” den 23 april 2010, dnr 131 276085–10/111
Skatteverkets handling "Företrädare och betalningar", Bilaga 1 Analys, 6 mars 2014
Skatteverkets handling ”Det skatterättsliga företrädaransvaret, borgenärsanstånd och hel eller delvis befrielse från betalningsskyldighet”, 25 november 2018, dnr 131 626246–15/113 Artiklar
Agell, Anders, Rationalitet och värderingar i rättsvetenskapen, SvJT 2002, s. 243 Jareborg, Nils, Rättsdogmatik som vetenskap, SvJT 2004, s. 1-10
Larsson, Ylva, Morgell, Nils-Bertil, Företrädaransvar och regressrätt, SN 2015, s. 228-238 Olsen, Lena, Rättsvetenskapliga perspektiv, SvJT 2004, s. 105
Peczenik, Aleksander, Juridikens allmänna läror, SvJT 2005, s. 249-272
Pehrson, Lars, Högsta domstolen tolkar bestämmelserna om tvångslikvidation på grund av kapitalbrist, JT 2005/06, s. 667-673
Sacklén, Mats, Om skyddet för aktiebolagets borgenärer, SvJT 1994, s. 136-178 Ulväng, Magnus, Likgiltighetsuppsåt, SvJT 2005, s. 3-20
Lagkommentar
43 Walterson, Frank, Skatteförfarandelag (2011:1244), Karnov Internet.