Hur skiljer sig det svenska företrädaransvaret från de övriga nordiska länderna?

Utifrån vad som presenterats ovan går det att konstatera att varken Danmark, Norge eller Finland har anslutit sig till den modellen som Sverige tillämpar för frågan om skatterättsligt företrädaransvar. Istället finner frågan och dess lösning primärt grund i associationsrättslig lagstiftning och frågan om påföljd finner grund i skadeståndsrättslig lagstiftning.

Som ovan nämnts har Danmark inte anslutit sig till den svenska modellen för skatterättsligt företrädaransvar. Istället förlitar sig Danmark på associationsrätten samt vad de benämner för ”culparegeln” med ett fåtal reservationer. Culparegeln innebär att en sedvanlig oaktsamhetsbedömning görs i syfte att analysera ifall de åtgärder företrädaren företog eller undvek att företa är att anse såsom handlande med uppsåt eller grov oaktsamhet. Inom dansk

174 Persson Österman, R., Svernlöv, C., Skatterättsligt företrädaransvar – fiskal gräddfil utan legitimitet?, rapport för Svenskt Näringsliv, s. 44.

175 Se R 93/581, R 94/151 och R 2006/748.

176 R 2005/369.

177 Persson Österman, R., Svernlöv, C., Skatterättsligt företrädaransvar – fiskal gräddfil utan legitimitet?, rapport för Svenskt Näringsliv, s. 43. Se även R 2005/943.

178 Persson, R., Undersökning av företrädaransvar för juridiska personer utifrån skatterättslig, bolagsrättslig och straffrättslig synvinkel, s. 41.

27 rätt kan styrelseledamot, företrädare eller annan person som handlat med uppsåt eller oaktsamhet bli personligt betalningsansvariga.179

Vad gäller skatteskulder betonar dansk rätt det allmännas betydelse särskilt mycket, detta likt svensk rätt. Vid fall då det allmänna lider skada till följd av att en företrädare eller ledamöter i en styrelse inte inbetalat skatt i rätt tid utlöses personligt betalningsansvar. Personligt betalningsansvar kan vidare utlösas då bolaget inte avvecklas vid den tidpunkt när det inte längre finns sannolik grund att tro att bolaget skulle klara sig eller om styrelsen brustit i sin skötsel av bolaget. En parallell som kan dras här är de borgenärsskyddsreglerna som återfinns i 25 kap. ABL, där syftet är att under ordnade former säkerställa att ett bolag i kris hanteras på ett sätt som ger bolaget viss frist att lösa problem innan avveckling måste ske. Likt dansk rätt utlöses personligt betalningsansvar om bolaget inte avvecklas även om det är ostridigt att det inte finns någon överlevnadsförmåga. Syftet bakom regelverken kan sägas vara att finna en rimlig balans mellan bolagets intresse att få lösa likviditeten i bolaget samt borgenärernas intressen att få betalt. Det som dock går att anmärka på är att det inom dansk rätt ska företas en allsidig och omfattande analys av den faktiska situationen och av graden av oaktsamhet där ingen fiskal effektivitet synes föreligga.¹⁸⁰

Likt Danmark har inte Norge något säregen lagstiftning angående företrädaransvaret. Här överlämnas det fiskala intresset åt det aktiebolagsrättsliga ansvaret.¹⁸¹ Som redogjorts för ovan är den norska regleringen kring ansvar tämligen likt den svenska men med vissa skillnader. Det norska regelverket gör en åtskillnad av de som sitter i styrelsen. Här är det styrelsen som är dess främsta företrädare och har ett generellt ansvar för förvaltningen. Verkställande direktören å sin sida ser till den dagliga driften.182 Ett personligt ansvar kan träffa den som med uppsåt eller oaktsamhet har åsamkat bolaget skada i likhet med det svenska regelverket. Ansvar för skatter kan således leda till ett personligt betalningsansvar för den som förväntas ha insikt över skattefordringar men underlåter att betala dessa i tid.¹⁸³ En skillnad görs beroende på vilken skatt det gäller. Underlåtenhet att betala in mervärdesskatt eller arbetsgivaravgift kan inte medföra ett straffrättsligt ansvar. Däremot föreligger ett ansvar för den som deklarerat fel eller underlåter att deklarera de angivna skatterna. Således görs en åtskillnad gentemot den svenska lagstiftningen kring underlåtenhet att betala skatt enligt SFL.184 Norsk praxis bekräftar att ett straffrättsligt ansvar för den som underlåter att dra av källskatter för löneutbetalningar till anställda även medför ett civilrättsligt ansvar.¹⁸⁵ Det straffrättsliga ansvaret för underlåtenhet att betala arbetsgivaravgifter och mervärdesskatt är idag avskaffat varvid det civilrättsliga ansvaret torde hänföras till aksjelovens bestämmelser. Skada uppkommen genom de nämnda skattebrotten saknar motsvarighet i Sverige där dessa inte utgör ett civilrättsligt ansvar.¹⁸⁶

I Norge föreligger inget generellt ansvar för bolagets skatter utan en företrädare kan påföras ansvar enligt allmänna skadeståndsrättsliga regler eller skadeståndsansvaret reglerat i

179 Persson Österman, R., En jämförelse av företrädaransvaret i några relevanta länder. Hur påverkas effektiviteten i skatteuppbörden?, s. 6.

180 Persson Österman, R., En jämförelse av företrädaransvaret i några relevanta länder. Hur påverkas effektiviteten i skatteuppbörden?, s. 6.

181 Persson, R., Undersökning av företrädaransvar för juridiska personer utifrån skatterättslig, bolagsrättslig och straffrättslig synvinkel, s. 43 f.

182 Persson Österman, R., Svernlöv, C., Skatterättsligt företrädaransvar – fiskal gräddfil utan legitimitet?, rapport för Svenskt Näringsliv, s. 39.

183 Persson Österman, R., En jämförelse av företrädaransvaret i några relevanta länder. Hur påverkas effektiviteten i skatteuppbörden?, s. 7.

184 Persson, R., Undersökning av företrädaransvar för juridiska personer utifrån skatterättslig, bolagsrättslig och straffrättslig synvinkel, s. 33.

185 Se RT 1980 s. 1452.

186 Persson, R., Undersökning av företrädaransvar för juridiska personer utifrån skatterättslig, bolagsrättslig och straffrättslig synvinkel, s. 34 f.

28 aksjeloven.¹⁸⁷ Vad som är anmärkningsvärt är att den norska regleringen tar hänsyn till oväntade situationer som kan dyka upp. En företrädare som förlitat sig på inbetalningar som inte har infriats med likvidationsbrist som följd, blir normalt inte personligt betalningsansvarig.¹⁸⁸ Företrädarna får även en chans att rädda bolaget vid obestånd genom att de tillåts driva verksamheten vidare under en viss tid. Åtgärder förväntas vidtas först när det står klart att bolaget ej kommer att bli bärkraftigt igen.¹⁸⁹ Således är det norska ansvaret för skatter mindre strikt än ansvaret i SFL.

Vad gäller de associationsrättsliga regelverken i Finland och Sverige ter sig lagstiftningarna lika vad gäller vem som kan träffas av ansvar. I likhet med ABL kan både styrelseledamot, verkställande direktör och aktieägare träffas av ansvar i de fall de handlat med uppsåt eller oaktsamhet genom deras uppdrag enligt finsk aktiebolagslag. Ett solidariskt ansvar följer därefter oaktat vem som överträtt aktiebolagen eller bolagsordningens regelverk.

Konsekvenserna av underlåtenhet att betala skatt skiljer sig däremot åt. Som redogjorts för ovan utlöses tidpunkten för personligt betalningsansvar redan på skattens förfallodag enligt SFL. Företrädaren har därmed ett strikt krav på sig att inleda en företagsrekonstruktion eller sätta bolaget i konkurs redan vid misstanke om utebliven betalning av skatten.¹⁹⁰ Rekvisiten uppsåt och grov oaktsamhet är uppfyllda redan vid misstanken att skatten inte kan betalas in i rätt tid och företrädaren ändock fortsätter driften av verksamheten.¹⁹¹

Finland å sin sida ser underlåtenhet att betala in skatt som ett skattebrott med skadeståndsansvar som påföljd. Här innefattar ett straffrättsligt ansvar även ansvaret för skatter.¹⁹² Den obehöriga vinsten ses som en ren förmögenhetsskada där ansvar uppkommer på grund av brott. Således har Finland valt en annan linje att gå på än Sverige vad gäller skatterättsligt företrädaransvar. Finska högsta domstolen har konstaterat att skattebrott kan leda till skadeståndsansvar i de fall någon gjort en obehörig ekonomisk vinst på någon annans bekostnad.¹⁹³ Som ovan nämnts görs bedömningen av ansvar utifrån subjektiva omständigheter i det enskilda fallet. Det går således att utläsa av finsk rättspraxis att styrelsen ges en möjlighet att få bolaget på fötter igen så länge det inte utgör en skada för Skattemyndigheten.¹⁹⁴ Enbart betalningsoförmåga utlöser därav inget skadeståndsansvar utan rekvisitet obehörig vinst måste vara uppfyllt för att ansvar ska utgå. Detta torde ge en indikation av att Finlands motsvarighet till företrädaransvar inte är lika konkursdrivande som den svenska lagstiftningen. Det mest centrala för att ansvar ska utgå synes vara de fall där andra borgenärer får betalt framför staten till skillnad från Sveriges reglering där skatterättsligt företrädaransvar utgår oaktat det sagda.195

Av den redovisade komparativa delen av företrädaransvar går det att utläsa såväl likheter som skillnader mellan de nordiska länderna. Utformningen av aktiebolagslagen har kommit att bli enhetlig till stor del. Huruvida regelverket används för att utkräva företrädaransvar ter sig däremot olika.

187 Persson, R., Undersökning av företrädaransvar för juridiska personer utifrån skatterättslig, bolagsrättslig och straffrättslig synvinkel, s. 33.

188 Persson Österman, R., En jämförelse av företrädaransvaret i några relevanta länder. Hur påverkas effektiviteten i skatteuppbörden?, s. 7.

189 Persson Österman, R., Svernlöv, C., Skatterättsligt företrädaransvar – fiskal gräddfil utan legitimitet?, rapport för Svenskt Näringsliv, s. 39.

190 Löfgren, K., m.fl., Personligt ansvar – vid likvidationsplikt, värdeöverföringar, företrädaransvar samt skattefrågor vid obestånd, s. 115.

191 Simon-Almendal, T., Företrädaransvar, s. 57.

192 Persson, R., Undersökning av företrädaransvar för juridiska personer utifrån skatterättslig, bolagsrättslig och straffrättslig synvinkel, s. 44.

193 Persson Österman, R., En jämförelse av företrädaransvaret i några relevanta länder. Hur påverkas effektiviteten i skatteuppbörden?, s. 6.

194 Se R 2005/369.

195 Persson Österman, R., Svernlöv, C., Skatterättsligt företrädaransvar – fiskal gräddfil utan legitimitet?, rapport för Svenskt Näringsliv, s. 44.

29 Danmark har lagt ansvaret för ej inbetalda skatter på den som företräder bolaget där subjektet ”uforsvarligt” jämställs med det svenska grov oaktsamhet. Således är det ”uforsvarligt” att inte sätta bolaget i konkurs när det inte finns några möjligheter till räddning. Rådrumsfristen i det danska regelverket kan jämställas med det norska som också ger styrelsen en möjlighet att rädda bolaget innan ansvar utlöses. Danmark lutar sig härmed på associationsrättens bestämmelser om personligt ansvar, som är tämligen lik den svenska regleringen.¹⁹⁶

Även Norge tillämpar ett personligt betalningsansvar genom aktiebolagslagen där krav på skada genom uppsåt eller grov oaktsamhet krävs. Därmed föreligger inget särskilt ansvar för bolagets skatteskulder utan skadeståndsrättsliga regler tillämpas istället.¹⁹⁷

Finland förenade ansvaret för skatter med ett straffrättsligt ansvar till skillnad från Sverige som valde att införa företrädaransvaret istället för att låta det straffrättsliga ansvaret utlösa även ett ekonomiskt ansvar.198 Varför Sverige valt att införa skatterättsligt företrädaransvaret istället för att utkräva personligt betalningsansvar på associationsrättsliga och straffrättsliga grunder ställer vi oss frågande till.

196 Persson, R., Undersökning av företrädaransvar för juridiska personer utifrån skatterättslig, bolagsrättslig och straffrättslig synvinkel, s. 38 f.

197 Persson, R., Undersökning av företrädaransvar för juridiska personer utifrån skatterättslig, bolagsrättslig och straffrättslig synvinkel, s. 33 f.

198 Persson, R., Undersökning av företrädaransvar för juridiska personer utifrån skatterättslig, bolagsrättslig och straffrättslig synvinkel, s. 44.

30