Utifrån informationen vi har fått från informanterna kan det utläsas att det är många inblandade personer i sammanslagningen. När många personer är inblandade kan det lätt uppstå oenigheter, konflikter och osäkerheter. Seo och Hill (2005) skriver om sex teorier som handlar om den mänskliga sidan i sammanslagningar. Den första teorin är att det kan uppstå ångest hos medarbetarna på grund av sammanslagningen men enligt det vi fått höra om hur sammanslagningen mottagits av medlemmar och de som arbetar ideellt i föreningen så är inte detta något som varit ett problem för dem under sammanslagningens gång. Även fast medlemmar har olika synpunkter och tänkande så verkar det som att den nya styrelsen har
kunnat kommunicera bra med medlemmarna vilket i sin tur gjort att det inte uppstått några osäkerheter kring hur de upplevt att sammanslagningen skulle kunna påverka dem.
Nästa teori Seo och Hill (2005) går in på är den sociala identiteten och utifrån empirin kan den baseras dels på vilka identiteter de som sitter i styrelsen tar på sig när en nästan helt ny grupp har skapats och dels vilka identiteter resterande medlemmar väljer att ta på sig när föreningen utvecklas och en breddverksamhet bildas. En breddverksamhet enligt de intervjuade innebär ett större ansvar eftersom en anledning till sammanslagningen ligger till grund i att skapa egna talanger. Det gäller då för de befintliga ledarna i de olika lagen att försöka anpassa sin ledarstil till det nya och det kan kanske komma att kräva att de tar på sig en ny social identitet för att de nya grupperna som skapats på grund av sammanslagningen ska kunna samarbeta bättre. Vår uppfattning av detta är att de flesta i föreningen har accepterat läget och anpassar sig till det nya. Vad som kan ha varit en hjälp på vägens gång är att styrelsen ständigt arbetar med att skapa vi-känsla. För att göra den övergången så effektiv som möjligt har Hästö IF valt att anställa en tränare som kommer att arbeta på båda sidor av föreningen. Den nya tränarens roll kommer dels vara att utveckla lokala talanger och även utveckla tränarna för de yngre lagen, allt för att skapa mer “vi-känsla” och en röd tråd i hela verksamheten. Att skapa en vi-känsla är något som Nilsson, Zeidler, Hjortsberg och Ericsson nämner och de är alla överens om att de vill nå dit i framtiden. Vi-känslan är något vi anser att de kommer nå om de fortsätter i samma riktning.
Seo och Hills (2005) tredje teori handlar om ackulturation, de pratar om kulturens interaktion mellan varandra och att det kan uppstå konflikter och motvilja att slå sig samman. Eftersom de intervjuade har berättat att inga större krockar mellan kulturerna har ägt rum betyder det att de inte behöver handskas med ackulturationsstress i en större bemärkelse. På grund av att sammanslagningsprocessen går i en långsam takt kan även det vara en grund till att ingen ackulturationsstress har uppstått eftersom de flesta i organisationen verkar komma överens enligt empirins information.
En tolkning vi gör angående Seo och Hills (2005) fjärde teori om konflikter mellan roller i de olika organisationerna är att det inte varit så stora konflikter mellan föreningarna om vilka roller som ska tilldelas vem. Nilsson berättade för oss att den gemensamma styrelsen blev satt som en mix mellan de ursprungliga organisationerna och att de även tog in nya personer för
att skapa balans. Efter Nilssons uttalande om den gemensamma styrelsen tycker vi att det känns klart och tydligt att rollerna i styrelsen blev tilldelade utan större konflikter och detta har i sin tur påverkat roller så som tränare, ledare, massör, kanslist och så vidare. Eftersom rollerna i styrelsen tilldelades utan större konflikter kan detta ha skapat ett förtroende hos de övriga medlemmarna. Vi har heller inte uppfattat några större oenigheter kring vem som har vilken arbetsuppgift och hur arbetsuppgiften sköts. Dock har det framkommit av intervjuerna att det finns några orosmoment angående ekonomin i vardera förening. Den ursprungliga tanken i Karlskrona Handboll var att elitverksamhet kostar pengar och att det i sin tur skulle påverka deras ekonomi. Eftersom de två föreningarna är separata på pappret så har de även skilda ekonomier. På det sättet måste det inte tas ställning till vissa åtagande ur ett ekonomiskt syfte. Rollerna har därmed blivit bestämda ur ett ledarperspektiv för att gynna den gemensamma organisationen. På så sätt har de gjort det mer effektivt att dela ut rollerna då det inte blir några konflikter angående ekonomiska frågor på samma sätt.
Den femte teorin som Seo och Hill (2005) nämner handlar jobbets karaktär och kan gå ihop lite med den fjärde som handlar om rollerna. Eftersom det har varit lugnt och inga större konflikter mellan tilldelningen av roller inom den sammanslagna organisationen kan det också spegla medlemmarnas beteende och attityd. Är de nöjda med hur styrelsen har kommunicerat deras roll och vad som förväntas utav dem så kommer medlemmen i sin tur veta vilka förväntningar denne har på sig. Att de tar in den nya tränaren som ska hjälpa till på både elit- och ungdomssidan med bland annat utveckling av tränare till ungdomslagen kan bidra med att medlemmar i form av tränare ändrar sitt beteende och tar sin roll på största allvar för att hjälpa sina ungdomar och barn att utvecklas.
Som ledare är det viktigt att respektera alla parter och att ha ledaregenskaper, detta är något som Seo och Hill (2005) nämner i sin sjätte och sista teori om den mänskliga sidan av sammanslagningar. Nilsson blev vald till ordförande i den gemensamma styrelsen, att han blev vald anser vi beror på att han har förtroende från många i föreningen. Det kan även jämföras med Chelariu och Aevoae (2017) som påpekar att sammanslagningen i sig inte borde vara syftet, utan vad den kommer att generera. Nilsson berättar att det finns olika känslor i olika föreningar och det är viktigt att ha dessa i åtanke vid en sammanslagning. Med tanke på detta anser vi att Nilsson visar på respekt för skillnaden mellan föreningarna då han
nämner att det är viktigt i den nya styrelsen att respektera att det finns olikheter och åsikter, och att även om alla inte är överens är det viktigt att få sin åsikt hörd. Att Nilsson är medveten om att det finns olikheter och känslor visar att han förstår och respekterar medlemmarna. Den nya styrelsen är även ihopsatt av representanter från båda föreningarna, både Hästö IF och Karlskrona Handboll har tidigare styrelsemedlemmar i den nya styrelsen. Cooper & Maktoufi (2019) poängterar att detta kan vara en viktig del för att både få ihop kulturen och arbetet inom den nya organisationen.