Kandidatuppsats Den ideella sammanslagningen

Kandidatuppsats

Den ideella sammanslagningen

En inblick i Karlskrona Handbolls sammanslagningsprocess med HIF

Karlskrona

​Författare

Vilde Steinlund - 980417 Emilia Porshammar - 970515 Simon Åkerling - 940120

Handledare:_{​ Patrik Persson} Examinator: _{​Daniel Ericsson} Termin: _{​VT 20}

Abstrakt

Sammanslagningar mellan organisationer är ett vanligt fenomen inom företagsvärlden, där grunden oftast ligger i ekonomisk vinning. Sammanslagningar kan ske på flera olika sätt, till exempel påbörjade samarbeten som sedan leder till hopslagningar, upphandlingar av en annan organisation och även hostila övertaganden genom aktieandelar. Detta skapade en undran om hur sammanslagningar mellan ideella organisationer sker. Ideella organisationer ägs inte på samma sätt som normala organisationer, de har ingen ägare som kan ta ut en vinst från företaget eller aktier som någon annan kan ta över. En sammanslagning mellan ideella organisationer sker då på bådas begäran och förmåga. De ideella organisationerna bör då se en vinning med sammanslagningen för att uppnå sina mål. Denna studie gör en granskning av två ideella organisationer i form av idrottsföreningar som undersöker deras pågående sammanslagning. Vilka faktorer och mål de ansågs stämma överens för att de skulle överväga och påbörja sammanslagningen. Studien kommer även göra en granskning på hur organisationerna hanterar kulturen under sammanslagningen. Organisationskulturen är en viktig aspekt för en välfungerande organisation. Om en sammanslagning ska lyckas är forskare överens om att kulturerna måste tas i hänsyn. De äldre kulturerna som redan är rotade i organisationerna behöver bli en ny kultur för den gemensamma organisationen. Interaktionerna mellan medlemmarna inom organisationerna behöver fungera på ett sätt så att arbetet kan föras vidare och fungera, det är vid dessa tillfällen som organisationskulturen får en viktig roll i alla företag. Därav anses en analys av hur de två ideella organisationerna har hanterat kulturen i sammanslagningen vara av stor vikt. Studien har gått ut på att intervjua ledande personer inom sammanslagningen från båda föreningar som sitter i den nya gemensamma styrelsen.

Nyckelord

Tack!

Vi vill tacka Karlskrona Handboll och Hästö IF för deras medverkan i vår studie. Vi vill även rikta ett speciellt tack till Johan Hjortsberg, Örjan Nilsson, Christer Eriksson samt Thomas Zeidler som ställde upp för personliga intervjuer. Vi vill även tacka våra klasskamrater, vår examinator och handledare som under studiens gång har kommit med goda råd och värdefull input.

Vänligen,

Innehållsförteckning

Kandidatuppsats 0

Den ideella sammanslagningen 0

Abstrakt 1 Nyckelord 1 Tack! 2 Innehållsförteckning 3 1. Inledning 6 1.1 Bakgrund 6 1.2 Problemdiskussion 7 1.3 Syfte 9 1.4 Disposition 10 1.4.1 Teoretisk referensram 10 1.4.2 Metod 10 1.4.3 Empiri 11 1.4.4 Analys 11 1.4.5 Diskussion 11 1.4.6 Studiens resultat 11 2. Teoretisk referensram 12 2.1 Ideella organisationer 12 2.2 Sammanslagningar 14

2.2.1 Generell teori angående sammanslagningar 14

2.2.2 Specifik teori angående sammanslagningar av ideella organisationer 15 2.2.3 Mänskliga faktorer som påverkas inom organisationer vid sammanslagningar 18

3. Metod 23

3.1 Ontologiska och epistemologiska ställningstaganden 23

3.1.1 Förklaringsmodeller 24

3.1.2 Kvalitativ forskningsmetod 25

3.2 Studiens upplägg 26

3.2.1 Valet av Karlskrona Handboll och HIF Karlskrona 26

3.2.2 Intervjumetod 27 3.2.3 Urval 28 3.2.4 Avgränsningar 29 3.3 Kvalitativa mått 30 3.4 Etiska övervägande 31 4. Empiri 32

4.1 Vad har skett med föreningen? 33

4.1.1 Presentation av intervjupersonerna 33

4.2 Historia 35

4.3 Deras berättelser 37

4.3.1 Samarbetet får sig en början 37

4.3.2 Arbete med att bli mer sammanflätade 39

4.3.3 Gemensam styrelse skapas och fastslås 41

4.3.4 Hur kulturerna upplevs 46

4.3.5 Framtiden 48

5.0 Analys 50

5.1 Den gemensamma organisationen 50

5.2 De mänskliga faktorerna 52

5.3 Ett pågående arbete, men tanken finns där... 55

6.1 Ekonomiska faktorer 57

6.2 Unik situation kräver unik lösning 58

6.3 Medvetet arbete för en lyckad sammanslagning 60

7.0 Studiens resultat 62

1. Inledning

1.1 Bakgrund

När två eller flera organisationer förenas till en och samma organisation har en sammanslagning ägt rum (NE.se, u.å). Att organisationer väljer att slå samman kan bero på en mängd olika anledningar (Very, 2004). Flera forskare, bland annat Very (2004),_{​Marks &} Mirvis (2001), McLaughlin (2010) _{​anser att det långsiktiga målet med sammanslagningar} mellan organisationer, i framförallt vinstdrivande bolag, är att öka den ekonomiska vinsten till ägarna_{​. Marks & Mirvis (2001) menar också att sammanslagningar bör baseras på fler} faktorer än endast de ekonomiska för att generera ett bättre resultat. McLaughlin (2010) instämmer i att det inte endast bör vara de ekonomiska faktorerna som påverkar incitamentet för sammanslagning av organisationer och att det fungerar annorlunda för ideella organisationer, då de inte har en specifik ägare som har ett vinstintresse.

Cooper & Maktoufi (2019) tar även upp att anledningar till sammanslagningar för ideella organisationer grundar sig allt som oftast i ekonomiska faktorer, både negativa och positiva. Den ideella organisationen kan ha tappat inkommande bidrag till organisationen vilket kan leda till att den inte kommer överleva den ekonomiska situationen. För att överleva och fortsätta arbeta mot sina mål, kan de välja att slå sig samman med en annan existerande organisation. Cooper & Maktoufi (2019) tar även upp andra anledningar för ideella organisationer som kan bidra till en sammanslagning, vilka är att de vill utöka sin verksamhet för att exempelvis skaffa sig en bredare verksamhet att konkurrera med eller ge sig själv en bättre chans att konkurrera på marknaden. Det kan även bero på lite mer negativa anledningar. Den ideella organisationen kan ha tappat i utveckling av marknaden, och för att fortfarande kunna utveckla och vara relevanta så slår man samman till en organisation för att gemensamt fortfarande vara en faktor på marknaden. Därav bör ideella organisationer se andra fördelar med en sammanslagning, som underlättar deras arbete för att nå målen. McLaughlin (2010) poängterar att sammanslagningar inom ideella organisationer sker av deras egen vilja sett till att organisationerna ser en fördel med sammanslagningen.

​

1.2 Problemdiskussion

Sammanslagningar av organisationer är ett vanligt fenomen inom företagsvärlden. Enligt IMAA’s (imaa-institute.org u.å) _{​statistik har det skett 790 000 sammanslagningar under 2000} talet runt om i världen. Dessa sammanslagningar kan ske på flera olika sätt. Organisationer kan välja att ingå ett samarbete och gemensamt förändra sig till en och samma organisation. Organisationer kan skaffa bestämmande inflytande på olika sätt för att få kontrollen över en organisation. Detta kan ske genom transaktioner som för över ägandeskapet till en annan organisation, att ägarna helt enkelt säljer sin organisation till någon annan som tar över den. Ett övertagande kan även ske på ett mindre vänligt sätt, ett så kallat _{​hostile takeover​. Vid en} hostile takeover köper den nya organisationen upp en befintlig organisations aktiekapital och på sätt tar över ägandet av organisationen inifrån. Grunden till dessa övertaganden eller sammanslagningar är ekonomiska, man vill på ett långsiktigt plan öka utdelningen till ägarna. (Very, 2004) (McLaughlin, 2010)

Dessa vinstdrivande organisationer finns till för att främja ägarnas ekonomiska intresse. De har skapats för att arbeta mot mål som på ett långsiktigt plan skapar utdelning och ekonomisk vinst till ägarna för organisationen. (Very, 2004) Ideella organisationer ägs inte på samma sätt som vinstdrivande organisationer. En ideell organisation ägs utav medlemmarna inom organisationen och styrs av en tillsatt styrelse. Ideella organisationer får därmed inte dela ut någon vinst till någon slags ägare eller skapare utan vinster genereras in till organisationen. Sett till att ideella organisationer drivs utan syfte att främja medlemmarnas ekonomiska intresse kan sammanslagningar inom dessa organisationer bero på mer än bara ekonomiska faktorer. (Wijkström & Lundström, 2002)

Cooper & Maktoufi (2019) menar att andra faktorer för ideella organisationer kan vara att vilja bredda organisationen, utöka omsättningen eller skaffa sig marknadsfördelar för att konkurrera på en växande marknad. Sammanslagningarna kan istället ske då de ideella organisationerna tillsammans kan arbeta med att skapa värde mot uppsatta mål. Teegarden (2010) samt Forslund (2012) nämner att ideella organisationers medlemmar ofta är det som organisationen finns till för. Därav är dessa mål något som gynnar dess medlemmar.

McLaughlin (2010) menar att de finns två vägar fram till beslutet för sammanslagningar för ideella organisationer. Den positiva vägen där den ideella organisationen har god ekonomi och har en bra grund för att utöka sin verksamhet genom en sammanslagning. Den negativa vägen är när den ekonomiska situationen är kritisk och en sammanslagning behövs för att fortsätta ha verksamheten levande. Sammanslagningarna för ideella organisationer sker då av deras egna vilja för att fortsätta arbeta mot deras uppsatta mål, då det inte finns någon som kan köpa upp den befintliga organisationen på samma sätt som för vinstdrivande företag (hostile takeover).

Cooper & Maktoufi (2019) undersöker i sin forskning kulturen vid sammanslagningar av ideella organisationer, de anser att tidigare forskning har fokuserat på den finansiella sidan av sammanslagningarna. En anledning som lyfts fram för lyckade sammanslagningar var att kulturen hos olika organisationer fungerar bra tillsammans efter de slogs sig samman. Företagen bör ha känt till varandra sedan tidigare och att hänsyn tas till båda tidigare organisationer under sammanslagningen och hur de hanterar den nya vardagen inom den nya organisationen. Enligt Schein (2010) skapas kultur inom grupper genom interaktioner mellan människor och deras beteende. Kultur är något som har framkommit från bakgrundsstrukturen och som finns i relation till människor där och då. Cooper & Maktoufi (2019) menar att teori och hur man hanterar kulturen vid stora förändringar är något som behövs forskas och skapas grundteorier för.

Gill (2011) beskriver kulturen i stora drag som delade värderingar som genomsyrar hela organisationen genom dess vision, syfte och strategier. Dessa värderingar kan vara olika mellan organisationerna, vilket kan leda till svårigheter vid sammanslagningar. Två olika kulturer ska bli en och samma och värderingar kan behöva omvärderas. Om kulturerna är väldigt olika kan det leda till konsekvenser och svårigheter vid en eventuell sammanslagning. I McLaughlins (2010) positiva väg för en sammanslagning, där utgångspunkten är att få bättre förutsättningar för att nå sina mål, kan två konflikterande kulturer skapa stora problem för en sammanslagning. McLaughlin (2010) nämner att en tumregel finns om att den starkaste kulturen överlever sammanslagningar, det behöver inte vara den största organisationens kultur eller den som är mest synlig utan den kulturen som är starkast och har de bästa sätten att arbeta på.

Utifrån teorier som vi tagit fram ser vi en möjlighet att undersöka sammanslagningsprocessen hos två ideella organisationer i Sverige och om dessa teorier kan relateras till deras process. Vi ser då även möjligheten att undersöka deras hantering av organisationskulturen inom den nya organisationen för att få en bättre förståelse för hur man kan hantera organisationskulturen under en sammanslagning för att då få en mer lyckad sammanslagning. Vi vill undersöka hur två ideella idrottsföreningar som verkar på samma ort har påbörjat en sammanslagning och hur de hanterar sammanslagningen för att utöka deras respektive verksamhet till att uppnå sina uppsatta mål. Vi hoppas att denna uppsats bidrar och utvecklar forskningen vilket kan hjälpa andra ideella organisationer som befinner sig i en sammanslagningprocess att hitta lösningar på deras problem, eller finna inspiration till hur de kan arbeta vidare under en sammanslagningprocess.

1.3 Syfte

Syftet med studien är främst att få en förståelse för vad som händer i ideella organisationer, som i denna studie är i form av idrottsföreningar, när de väljer genomföra en sammanslagning. Vi vill följa processens gång och skapa en uppfattning om vad som händer inom organisationen under sammanslagningen och vilka åtgärder de vidtar för sammanslagningsprocessen. Intresset ligger i att undersöka bakgrunden till sammanslagningen, för att få en förståelse kring vilka bakgrundsfaktorer som finns för sammanslagningen och målen som sammanslagningen ska uppnå. I samband med sammanslagningen är även syftet att undersöka hur organisationskulturen har påverkats av sammanslagningen i någon form. Vi anser att organisationskultur är ett viktigt fenomen som bör tas hänsyn till, speciellt inom ideella organisationer då de kan finnas till för deras medlemmar. Därmed vill vi försöka skapa en insyn och förståelse i hur kulturen hanterats när två ideella organisationer sammanslås.

Med detta som bakgrund ser vi av intresse att undersöka följande forskningsfrågor:

Varför väljer två ideella organisationer att slå samman?

Hur har föreningarna hanterat organisationskultur under sammanslagningen?

1.4 Disposition

1.4.1 Teoretisk referensram

Teorin i forskningen är en viktig grund för att kunna göra en analys av den empiriska datan som samlas in. Forskningsområdet som studeras kan uppfattas som komplext, därför tycker vi att det kan vara bra för läsare att få en djupare förståelse kring teoridelen innan den metodologiska delen av studien presenteras. Vi anser att man som läsare lättare kan navigera sig genom studien om bakgrundsinformation presenteras i ett tidigt skede och därför väljer vi att lägga den teoretiska referensramen innan metodkapitlet för att kunna motivera valet av de ideella organisationerna som vi har valt att studera. Även för att ge en grund för val vi gjort utifrån våra antaganden och ställningstaganden för studien. I avsnittet kommer det att presenteras relevanta teorier angående ideella organisationer, sammanslagningar och även organisationskultur. Teorier angående organisationskulturen kommer främst från Schein (1990, 2010) som beskriver organisationskulturen och även förändringar av den. Wijkström och Lundström (2002) bidrar med teorier angående ideella organisationer och den ideella sektorn. För att få ytterligare inblick i inte bara ideella organisationer men även idrottsliga organisationer så har vi valt att använda Forslund (2012) som har forskat kring idrottsföreningar. Idrottsföreningar kan skiljas åt från andra ideella organisationer, därför anser vi att det är viktigt att undersöka specifikt ur ett idrottsligt perspektiv. Angående sammanslagningar mellan organisationer har vi hämtat material från Very (2004) samt McLaughlin (2010) för teorier angående sammanslagningar samt sammanslagningar för ideella föreningar.

1.4.2 Metod

Avsnittet om metod kommer stå till grund för att få en förståelse för metodologin som används i forskningen. Med hjälp av metodavsnittet ska vi som forskare kunna svara på våra frågeställningar samt uppnå syftet med forskningen. För att kunna svara på frågeställningarna kommer ontologiska och epistemologiska ställningstaganden diskuteras, den kvalitativa forskningsmetoden presenteras och urval- och intervjuprocessen beskrivas. I avsnittet

kommer även avgränsningar att presenteras. Till sist, för att få en bättre förståelse, kommer forskningens kvalitetsmått och etiska överväganden presenteras.

1.4.3 Empiri

I empiriavsnittet kommer vi presentera informationen som har framförts till oss genom intervjuer, protokoll från möten samt annan offentlig information som bidrar till undersökningen. Intervjuerna tillsammans med ytterligare information vi har fått fram kommer läggas fram som en berättelse om hur sammanslagningen har gått till.

1.4.4 Analys

I analysavsnittet kommer det empiriska materialet att analyseras med grund i teoretiska referensramen för studien. Analysen kommer bestå av vad som fick de ideella föreningarna att slå sig samman och hur arbetet gick till samt hur kulturen har ändrats.

1.4.5 Diskussion

Avsnittet kommer att bestå utav en diskussion kring det analyserade materialet. Vi försöker skapa en diskussion kring ämnet för att skapa en bättre förståelse. Vi utgår ifrån våra frågeställningar för att ha en grund i diskussionen. Empirin används för att tolka, analysera och reflektera för att sedan kunna ta fram en slutsats i nästa avsnitt.

1.4.6 Studiens resultat

Avsnittet om studiens resultat kommer bestå av slutsatser där vi kommer att besvara frågeställningarna som har presenteras samt även reflektera över undersökningen i det stora hela. Reflektionerna och slutsatserna kommer vidare ge en grund till förslag för fortsatt forskning inom ämnet.

2. Teoretisk referensram

I följande avsnitt kommer teorier kring ideella organisationer, sammanslagningar och organisationskulturer presenteras. Teorierna kring ideella organisationer kommer presenteras för att skapa en förståelse för vad som utgör ideella organisationer och vad som särskiljer dem från andra organisationer. Detta för att skapa en bild av hur organisationen är och varför vissa val görs. Vi vill undersöka hur processen av sammanslagningen mellan föreningarna går till och presenterar därför teori kring ämnet. Det presenteras även viss teori angående sammanslagningar av vinstdrivande företag för att beskriva skillnaden vid en sammanslagning mellan vinstdrivande företag gentemot ideella organisationer. Teorin som presenteras kring sammanslagningar i ideella organisationer används för att skapa en förståelse till hur processen kan gå till. Vi kommer presentera generell teori kring vad organisationskultur är och hur den påverkas av sammanslagningen. Valet av Scheins teorier kring organisationskultur beror på att hans teorier är grundläggande inom ämnet. Teegarden för vidare resonemanget på Scheins teorier samt hur de kan appliceras på den ideella sektorn, därav har vi valt att även ha med Teegarden synvinkel på Scheins teorier i studien. Organisationskulturer är rotade i företagen och därför anser vi att det är en viktig aspekt att förhålla sig till och analysera vid en sammanslagning av ideella organisationer.

2.1 Ideella organisationer

Enligt Wijkström och Lundström (2002) ska en organisation uppfylla fem kriterier för att klassas som en ideell organisation. Ett av de fem kriterierna är att ideella organisationer inte ska dela ut någon vinst till sina medverkande såsom ägare. Ideella organisationer ska även vara formella i sitt sätt att styra organisationen, detta genom att ha en styrelse och därigenom anordna möten. I samband med att en styrelse skapas ska även stadgar skrivas som den ideella organisationen ska utgå ifrån. Ideella organisationer ska i sin tur inte styras av staten utan de ska vara självständiga på det vis att de klarar av att sköta sin verksamhet på egen hand. Wijkström och Lundström (2002) nämner även att ett kriterium som också bör

uppfyllas för ideella organisationer är att de bör ha inslag av idealitet, vilket innebär att individer frivilligt ska vilja ställa upp för att arbeta ideellt i organisationen.

Det finns skillnader på ideella organisationer i form av olika typer. Wijkström och Lundström (2002) beskriver att det finns tre olika typer av ideella föreningar i Sverige. Wijkström och Lundström (2002) visar hur de olika typerna av ideella föreningar skiljer sig åt och de tar även upp exempel på vilken typ av organisation det kan handla om. För att skilja på de olika typerna av ideella organisationer väljer Wijkström och Lundström (2002) att se till om organisationerna bedriver ekonomisk verksamhet _{​samt ​främjar medlemmarnas ekonomiska} intresse. De ideella organisationer som klassas som typ ett kan exempelvis vara en kulturförening som inte har någon försäljning, de bedriver alltså ingen ekonomisk verksamhet eller främjar det ekonomiska intresset hos medlemmarna. Andra typen av ideella organisationer klassas enligt Wijkström och Lundström (2002) som en organisation som bedriver ekonomisk verksamhet, men de väljer att inte främja något ekonomisk intresse, det kan handla om en second-hand-butik. Tredje typen av ideella organisationer är de som bedriver organisationen med ekonomisk verksamhet och även för att gagna medlemmarnas ekonomiska intressen, en sådan typ av förening kan vara fackförening.

Även Forslund (2019) ger exempel på ideella organisationer och nämner att det kan vara allt från idrottsföreningar till fackföreningar, politiska och religiösa organisationer, boendeorganisationer med mera som kan betecknas som folkrörelseorganisationer. Forslund (2019) nämner även att det viktigaste kännetecknet för ideella organisationer är att de är icke vinstdrivande, som är ett kriterium en ideell organisation ska uppfylla enligt Wijkström och Lundström (2002).

Forslund (2012) är också en av dem som nämner att klassisk organisationsteori grundar sig i att organisationer finns till för ägare och medlemmar för att uppnå mål, och att det sedan finns ett intresse av att studera mål inom organisationer för att skapa en förståelse. Stadgar, policys och riktlinjer hör också till, även om han argumenterar för att de kanske mer är medel för att uppnå målen. Forslund (2012) tar även fram intresset för hur man presenterar dessa mål och menar att målen kanske inte ses som seriösa inom ideella idrottsföreningar, utan mest används för att legitimera deras idrottsförening gentemot externa intressenter. Forslund (2012) argumenterar för att just dessa mål kan ge en indikation om vad som anses viktigt för

organisationer, men menar också att många mål kan ses som överflödiga då det kan beskrivas som standardmål. Ett exempel som Forslund (2012) tar upp på detta är goda och intressanta ledare, vilket han förklarar att alla föreningar vill ha, då det inte finns någon förening som vill ha dåliga ledare. Forslund (2012) menar också att ideella föreningar kan ha outtalade mål som ändå ses som en grund i föreningens arbete. Dessa tror han existerar som en grund för att blockera vissa satsningar inom föreningen. Forslunds (2012) exempel är en idrottsförening som hade ett outtalat mål att vara en ungdomsförening men att även vuxna kan vara aktiva i den, men att man möjligen använde detta för att ingen seriös satsning skulle göras på seniorverksamheten.

Forslund (2012) går även in på volontärarbetet som förknippas med ideella organisationer. Det som behövs göras är att hitta villiga individer som ska sitta i styrelsen, vara tränare eller lagledare, sektionsledamöter, vaktmästare med mera. Vidare påstår Forslund (2012) att de flesta individer inom en idrottsförening oftast består utav föräldrar och aktiva medlemmar men hävdar att alla medlemmar i föreningen som utför något arbete, litet som stort, ses som viktiga kontribrutörer för föreningen. Forslund (2019) beskriver att han uppfattar att ideella föreningar har en övervikt mot symbolisk ledning, att det centrala inte är att skapa en finansiell maskin utan handlar mer om värderingar, engagemang och mening, vilket även stämmer överens med tidigare uppgifter.

2.2 Sammanslagningar

2.2.1 Generell teori angående sammanslagningar

Som beskrivet i inledningen så har sammanslagning av organisationer olika mål vilket kan ligga till grund för sammanslagningen. Very (2004) beskriver att allt som oftast för organisationer handlar det om att öka sin utdelning till ägarna av organisationen. Detta genom att köpa in sig på nya positioner på en befintlig eller ny marknad, en utökning av verksamheten. Det kan också ske genom att man köper upp befintliga motståndare till sin organisation just för att öka den egna omsättningen och undanröja vissa hot mot den befintliga organisationen. Very (2004) förklarar att det även kan vara så att man vill minska de egna kostnaderna inom organisationen genom att köpa eller slå samman med en producent av materialet som används. Även _{​Marks, M., & Mirvis, P.H. (2001) ​tydliggör att det kan}

finnas många olika underliggande faktorer som gör att en organisation vill sammanslås med en annan organisation, men att det underliggande målet är att skaffa sig en bättre position på marknaden för att öka utdelningen till ägarna över tid. De beskriver också att en grund till att en sammanslagning ska ske bör de ekonomiska faktorerna gå ihop, det finansiella måste backa upp sammanslagningen och visa på vinst.

Marks, M., & Mirvis, P.H. (2001) betonar att sammanslagningar som ser till fler variabler än endast de ekonomiska har en större chans att visa bättre resultat. Information om tillverkning, marknadsföring eller kultur inom en organisation bör ha tagits fram för att minimera kunskapsluckor som kan skapa problem i framtiden. Detta bör även ske för att förbättra analysen om hur man kan använda den nya organisationen för att förbättra sitt resultat i framtiden, då en organisation inte endast är baserad på siffror utan även mänskliga faktorer som är en viktig del. Chelariu och Aevoae (2017) påstår att om organisationer har olika mål kan det leda till svårigheter kring acceptans av olika ideologier. Om frågorna kring ideologi inte kan diskuteras kan det leda till misslyckande av sammanslagningen. Vidare diskuterar de att sammanslagningen i sig inte borde vara syftet utan vad sammanslagningen kommer generera till organisationen i slutändan.

2.2.2 Specifik teori angående sammanslagningar av ideella organisationer

McLaughlin (2010) skriver om sammanslagningar av ideella organisationer och diskuterar först hur vanliga organisationer uppnår detta. En organisation kan ta över en annan organisation genom att köpa upp organisationen och ta över dess aktieandelar. Alternativt kan de göra en “hostile takeover” genom att köpa till sig aktier och sedan övertala andra aktieägare att de är det bättre alternativet för att leda organisationen. De två alternativen är aldrig säkra och kan medföra olika problem. McLaughlin (2010) menar därmed att några sådana alternativ inte finns för ideella organisationer då de inte ägs av någon, vilket vidare innebär att alla sammanslagningar inom ideella organisationer sker genom deras egna vilja. Detta medför att båda organisationerna ser en fördel med sammanslagningen annars skulle det inte vara en volontär process. _{​McLaughlin (2010) ​menar att viljan samt fördelen för} sammanslagningen ger sammanslagningar mellan ideella organisationer en större chans i starten att bli en lyckad sammanslagning.

McLaughlin (2010) tar upp att det finns två breda logiska vägar fram till en sammanslagning för ideella organisationer, en negativ väg och en positiv väg. Den negativa vägen är när en ideell förening betraktar sin finansiella status och inser att det inte går så bra. Den positiva vägen är när man ser på sin finansiella status och känner att det går bra och för att öka så behöver man slå sig samman med andra organisationer. McLaughlin (2010) menar att den negativa vägen oftas hanteras panikartat och hastigt och att sammanslagningen oftast då är en sista utväg för att överleva, medan den positiva vägen är en långtidsmålsättning inom organisationen som har grundats i tidigare väl utfört arbete mot det långsiktiga målet. Han förtydligar med att den bästa tiden att fundera på en sammanslagning är när det inte är något som är ett absolut måste, att organisationer som tvingas slå samman troligtvis skadar sin organisation och sin förmåga att uppnå sina mål.

McLaughlin (2010) går in på att det finns en trend som utgår från att de lyckade organisationerna tar över misslyckade organisationer och att det då ger en skev bild av ideella organisationers sammanslagningar. McLaughlin (2010) utvecklar med att när två lyckade ideella föreningar slår samman är det oftast inte för att en utav dem går sämre än den andra, utan menar att organisationerna då kan göra en mer genomtänkt sammanslagning som inte baseras på den ekonomiska delen. Sammanslagningar drivs då istället av förmågan att skapa värde mot deras mål. Har organisationerna samma mål eller mål som går ihop så ger det en större chans för organisationerna att lyckas uppnå målen. McLaughlin (2010) menar _{​att om} två ideella organisationer ser sig som någorlunda lika och väljer att slå sig samman kan den strukturella implikationen vara ett problem eftersom organisationerna kan ha olika strukturer. Det ändrar båda organisationernas ledning och kan även ändra hur de hanterar den dagliga verksamheten. Den administrativa sidan behöver troligen hantera mer människor, mer pengar och större enheter. Därför anser_{​McLaughlin (2010) ​att de är viktigt att hantera kritiska delar i} organisationen tidigt i sammanslagningen, men menar också att det ger en chans att utveckla dessa kritiska delarna som redan finns till det bättre.

En punkt som Cooper & Maktoufi (2019) nämner var att den nya organisationen har medlemmar från båda tidigare organisationer för att göra sammanslagningen så bra som möjligt. Man kan ta in någon ny ledare som genomför sammanslagningen med att man

behöver röster från båda sidorna för att föra samman organisationerna på ett så bra sätt som möjligt. Detta är också viktigt för att kulturen ska bli så bra som möjligt i den nya organisationen. Cooper & Maktoufi (2019) menar att vissa organisationer väljer att arbeta med kulturen för den nya organisationen istället för att försöka behålla två olika kulturer från den gamla.

McLaughlin (2010) menar att sammanslagningar har tre faser, där fas ett är genomförbarhetsbedömning, fas två implementeringsplanering och fas tre eftersammanslagningsinteraktion. Genomförbarhetsbedömningen finns till för att organisationerna ska analysera och lära känna varandra, det bör genomföras analyser om hur sammanslagningen bör genomföras på ett så lyckat sätt som möjligt. Om sammanslagningen anses vara genomförbar så rör man sig mot fas två, implementeringsplanering. Fasen baseras på att mer noggrant planera hur sammanslagningen ska gå till, denna fas anpassas efter båda organisationernas behov. En plan om hur den nya organisationen ska slås samman läggs fram och när de sedan genomfört sammanslagningen så börjar fas tre, eftersammaslagningsinteraktionen. Fasen baseras på arbetet som görs när två organisationer ses som en organisation och hur problem och kritiska punkter hanteras inom den nya organisationen.

McLaughlin (2010) diskuterar även identitet vid sammanslagningar av ideella föreningar, och menar att det alltid är en punkt som tas upp. Rädslan för att en organisations identitet eller kultur ska ta över den andras. McLaughlin (2010) utvecklar att identiteten grundar sig i ekvationen _{​“Ett program = en plats = en organisation” (McLaughlin 2010, s. 33). Det} utvecklas genom att ett program eller en till plats adderas fast med samma program, så tvingas ett annat tankesätt fram från denna ekvationen. Människor kanske måste flyttas över, eller anställa nya för att hantera dessa två olika platser och att den tidigare komplexa identiteten blir ännu mer komplex. Den sociala identiteten och banden blir svårare att hålla igång och det kan ge följdeffekten att den överhängande enigheten som tidigare fanns försvinner. McLaughlin (2010) menar att det som händer är att identiteten blir mindre kopplat till fysiska saker såsom platsen och mer ett gemensamt koncept, och för att den då ska bli meningsfylld så måste den mer hantera exempelvis värderingar och måluppfattning. De utvecklas genom att identiteten inte kommer vara lika enkel som innan eller efter en

sammanslagning vilket kan leda till en känsla av att den inte är lika tillfredsställande som tidigare. McLaughlin (2010) fortsätter med att det inte går att veta vad som kommer hända med identiteten och kulturen innan en sammanslagning och att just detta kan ge en negativ effekt hos medlemmarna.

Cooper & Maktoufi (2019) tar även upp relationen mellan organisationer innan sammanslagningen sker. Ideella organisationer som slår sig samman har ofta en direkt eller indirekt relation till varandra sedan tidigare. Detta kan variera från att man arbetat mycket med varandra sedan tidigare, inom olika event eller att man arbetar för samma sak. Det kunde även vara personliga relationer mellan styrelsemedlemmar på båda sidorna. Detta gör att kontakten från början redan finns där.

2.2.3

Mänskliga

faktorer

som

påverkas

inom

organisationer

vid

sammanslagningar

Seo och Hill (2005) skriver om den mänskliga sidan i sammanslagningar, de går in på sex teorier från litteraturen. Då vår forskning utgår från den ideella sektorn där människor ställer upp volontärt anses dessa teorier betydande. Första teorin baseras på ångesten som kan uppstå hos medarbetarna när en sammanslagning sker. Det kan uppstå när de försöker hantera osäkerheten för deras arbete eller att de kommer förlora medarbetare. Detta kan få arbetarna att nå ett överlevnadsläge där de bara ser till sina egna intressen som skapar en negativ effekt på organisationen. Seo och Hill (2005) nämner att det finns flera olika hanteringar för att motarbeta denna effekt men menar att det som oftast nämns är kommunikation från ledningen. Medarbetarna behöver konkret och korrekt information om vad som händer och kommer att hända.

Seo och Hills (2005) andra teori som de går in på är den sociala identiteten. Den baseras i hur individer har en del av sin identitet inom organisationen och dess grupper och arbete. Flera olika identiteter hos individer kan påverkas, till exempel den organisatoriska identiteten, den professionella identiteten eller identiteten som är kopplad till arbetsgruppen. Vid en sammanslagning ser Seo och Hill (2005) att man bör försöka få en positiv position för sin

egna identitet inom den nya organisationen. Detta kan leda till starka band inom diverse grupper som är kopplade till den identiteten för människor som relaterar till den. De fortsätter med att medlemmarnas vilja att acceptera den nya identiteten i organisationen till en viss del hänger ihop med hur väl det gick för den förra gruppen. Seo och Hill (2005) går vidare med att det finns flera sätt att hjälpa till med acceptansen av den nya identiteten. Snabbt bör det försökas skapas en ny gemensam identitet i den nya organisationen som framförallt framhäver samarbete mellan olika grupper. Hjälp kan tas av gemensamma mål, symboler, kultur, kommunikation samt värderingar, exempelvis en ny logotyp och namn som alla kan samlas bakom.

Seo och Hills (2005) tredje teori handlar om ackulturation som benämns som förändring inom gruppen som ett resultat av två kulturers interaktion mellan varandra. De fortsätter med att om organisationer är uppbyggda på individer och grupper med unika kulturer och identiteter så bör organisationskulturer beskrivas som ett nätverk av integrerade subkulturer . Det har framförts att om två medlemmar av en organisation ej kommer överens om en gemensam interaktion så uppstår ackulturationsstress och den kommer vara som högst när medlemmar känner att de vill behålla sin nuvarande kultur. Detta kan leda till motvilja att slå sig samman pga konflikter, vilket också kan refereras till kulturkollision. De menar att det kan motarbetas med workshops och interventioner mellan dessa individer eller grupper. (Seo & Hill 2005)

Seo och Hills (2005) fjärde teori handlar om konflikter mellan roller i de olika organisationerna. Organisationssammanslagningar stör den existerande kulturen, strukturen och arbetsbeskrivningen för vissa roller och det kan leda till rollkonflikter inom den nya organisationen. Seo och Hill (2005) nämner att det kan gå att minska konflikterna genom en tvåvägskommunikation där båda sidorna behöver lyssna och kommunicera tillsammans med ett starkt ledarskap från högre upp i organisationen.

Seo och Hills (2005) femte teori utgår ifrån jobbets karaktär. De menar att vissa forskare inom ämnet förklarar förändring i medlemmarnas attityd och beteende vilket reflekterar förändringen i deras arbetes karaktär samt förändringen i arbetsmiljön. Seo och Hill (2005) tar en bredare syn på jobbets karaktär mer än bara arbetsuppgift, de inkluderar saker som

karriär, arbetsrelationer, hjälpmedel på arbetsplatsen, statusändringar samt jobbsäkerhet. Dessa variabler kan spela en roll på arbetarens attityd och beteende. För att motarbeta detta så behövs tydliga arbetsbeskrivningar som hanterar medlemmarnas engagemang.

Seo och Hills (2005) sjätte teori hanterar organisationsrättvisa. När medlemmar känner att de blir behandlade rättvist så ökar det chansen att deras beteende är positivt mot sammanslagningen. Därav bör organisationens ledare vara någon som båda respekterar och ha bevisade ledarskapsegenskaper. Ledaren ska försöka få medlemmarna att känna sig viktiga och få den hjälp de behöver för hantera den nya organisationen.

Cooper & Maktoufi (2019) reflekterar över att ideella organisationer ofta var ganska lika innan de väljer att slå sig samman, att man arbeta inom ungefär samma områden, erbjuder samma service och kan ha många gemensamma medlemmar. Det ger då en lättare transaktion från två organisationer till att slå sig samman till en, speciellt med kulturen. Om två organisationer var ungefär lika stora, ungefär samma budget att hantera och samma klienter så blir även kulturen lättare att slås samman. Men de tar även fram att skillnader kan vara viktigt för att organisationerna ska få mer utav sammanslagningen. Men att skillnaderna, speciellt om någon organisation är mycket större kan göra att kulturen blir svårare att slås samman.

2.3 Organisationskultur

Schein (2010) beskriver kultur som något som finns här och nu samt något som framkommit från bakgrundsstrukturen och influerar oss på en mängd olika sätt. Kultur är något som konstant används och skapas av interaktioner mellan människor och formas av deras beteende mellan varandra. Kulturen ger även en grund för människor inom organisationer för hur olika situationer som uppstår hanteras, det skapar enligt Schein (2010) sociala regler. Reglerna gör det även möjligt att förutse människors beteende, hur de kommer överens och hitta en mening i vad som görs. Schein (2010) menar att kultur är ett resultat av det skaparna eller ledarna ålagt inom gruppen som har fungerat. Kultur är skapad, inbäddad och utvecklad av ledarna inom organisationen och ger en stabilitet för den dagliga verksamheten.

Schein (2010) anser att kulturen kan analyseras på tre nivåer, dessa tre nivåer är där kulturfenomenet är synligt för utomstående. Dessa är artefakter, främjande övertygelser och värderingar, samt vanliga underliggande antaganden. Artefakter menas med fenomen som hörs, ses samt känns när du träffar en ny grupp. De kan innefatta strukturen på dess fysiska omgivning, språk, tekonologi, myter och historier, kläder, lista på utsatta mål och värderingar och mycket annat. Även det strukturella inkommer i denna nivån och kan därför kännas som lätt att se, men Schein (2010) menar ändå att den, som all kultur, är svår att uttyda. Främjande övertygelser och värderingar får sin början när någon, oftast skaparen eller gruppen, stöter på ett nytt problem, samt deras hantering av problemet om vad som anses vara den rätta lösningen. Om en då finner en godtycklig lösning så anpassar gruppen sin syn på vad som verkar bra och skapar en gemensam övertygelse om att deras hantering av problemet var rätt. Detta ger i sin tur grunden till övertygelser och värderingar inom gruppen. Schein (2010) fortsätter med att det inte alltid fungerar, och att det är de lösningar och hanteringar av problem som blir testade och anses vara bra som faktiskt stannar kvar inom kulturen. Detta kan ge en grund till hur man kan förutse framtida beteende inom gruppen då man får en förståelse av hur de hanterar problem. De vanliga underliggande antagandena handlar om när en lösning för ett problem fungerar, och gör det om och om igen, så börjar den tas för givet. Vad som först var en hypotetisk lösning, en lösning som backas upp av värderingar blir tillslut behandlad som verklighet, att naturen fungerar på detta sättet. Schein (2010) menar att de underliggande antagandena är just denna känslan. Dessa nivåer är något som en utomstående kan titta på, det är fortfarande som all kultur svårt och komplext.

Teegarden (2010) nämner att Schein (1999) pekar ut att kultur utvecklas när en grupp skapar gemensamma erfarenheter. Teegarden (2010) utvecklar med att när en grupp jagar ett gemensamt mål eller uppgift utvecklas tillslut en kultur inom gruppen, oberoende av storleken på gruppen. Teegarden (2010) menar att Schein (2004) visar på en klar definition av organisationskultur som menar att kultur är ett mönster av antaganden som har blivit utvecklade eller uppfunna av en grupp som lär sig att hantera problem och situationer. Hanteringen av dessa situationer fungerar tillräckligt bra och lärs ut till nya gruppmedlemmar.

Teegarden (2010) går vidare med att man inte bör skilja på kultur inom den ideella sektorn och “vanliga” organisationer. Han anser att den ideella sektorn även baseras på ekonomi, politik, sociala faktorer som alla organisationer baseras på, men menar att det som är intressant är att de människor som verkar inom organisationen, ofta även är de personerna organisationen finns till för. Dessa människor kan finnas som kunder eller även med i styrelsen för organisationen samtidigt som det är för dem organisationer har skapats. Teegarden (2010) understryker emellertid att organisationens vanliga antaganden och värderingar från ett tidigt skede inom organisationen, som fungerar över tiden när man tacklar problem, utvecklar kulturen som förs vidare till nya medlemmar och får organisationen att fungera.

Cooper & Maktoufi (2019) pratar även om kulturen för ideella organisationer som sammanslås. Organisationer som fortsätter arbeta med de gjorde innan och har även detta som ett mål efter sammanslagningen har lättare att föra ihop kulturerna till en gemensam. Men menar också, att även om den nya organisationen blir större så betyder det inte att det blir lättare att utföra målen, att en bieffekt utav en större organisation är att det blir svårare att arbeta mot de egna målen man hade sedan tidigare. Vilket kan leda till att kultursammanslagningen blir svårare för organisationerna.

McLaughlin (2010) _{​tar även upp vikten av kulturer i ideella organisationer och dess} sammanslagningar. Han menar att målet med organisationen skapar dess värderingar, och det skapas ofta med att ledarna i organisationen sätter målet. Det är ledarna som sätter tonen i organisationen och att det sedan speglar kulturen i den. _{​McLaughlin (2010) ​menar vidare att} medlemmar som anser att målet är något att arbeta mot kommer få påverkan på deras beteende, då värderingar påverkar beteende. _{​McLaughlin (2010) ​påpekar att kulturella} skillnader i sammanslagningar behöver direkt uppmärksamhet och menar att det kan förstärkas genom att visa att en del forskare påvisar att 75% av alla sjukhussammanslagningar misslyckas då man inte ger kulturen tillräckligt med uppmärksamhet._{​McLaughlin (2010) ​menar att en tumregel för sammanslagningar är att den} starkare kulturen alltid överlever. Det är inte den större organisationens kultur utan den starkare kulturen som tillslut utgör grundpelarna i den nya organisationen.

3. Metod

I följande avsnitt kommer våra metodologiska val och antaganden presenteras. Vi kommer presentera och argumentera för våra metodologiska val och varför en kvalitativ studie anses vara en lämplig tillvägagång. Ontologiska och epistemologiska antaganden kommer ligga till grund för senare val under studiens gång. Vidare kommer vi argumentera för varför vi valde att undersöka den specifika föreningen. I avsnittet presenteras även de val vi gjort under studiens gång och de avgränsningar som gjorts. Avslutningsvis kommer vi presentera kvalitetsmåtten som använts och etiska överväganden.

3.1 Ontologiska och epistemologiska ställningstaganden

För att skapa en förståelse för våra metodologiska val kommer vi presentera våra ontologiska och epistemologiska ställningstaganden. Det finns olika synsätt och antaganden om människors erfarenheter samt hur världen och människor är relaterade, vi framför våra antaganden om hur vi ser på detta. McLaughlin (2010) menar att människor inom ideella organisationer är de som fattar beslut om att påbörja en sammanslagningsprocess, därför anser vi att det är en kraft som skapas i interaktionen mellan människor. Schein (2010) tar även upp kulturer som en kraft, han menar att den uppstår mellan människor. _{​Därför gör vi} antaganden om att organisationen och kulturen är något människor hanterar under händelseförloppen vilket innebär att det ej är en yttre verklighet som inte går att påverka, som obektivismen strävar efter_​. _​Vi antar därför att aktörerna som befinner sig i en sammanslagningsprocess skapar de sociala företeelserna och deras mening. Enligt teorin som presenterades i föregående avsnitt spelar individer en viktig roll i sammanslagningsprocessen, de påverkar händelseförloppet samt kulturen inom organisationen. Därmed kan vi inte att försöka se bortom människan, då vi antar att människor är sammankopplade med organisationen och världen i denna studie och på så sätt komma fram till en absolut sanning, därför anser vi att konstruktionismen är mer tillämpligt än objektivismen. Detta antagandet går i linje med den icke-dualistiska ontologins antagande, vilket innebär att aktörernas föreställningar angående kultur och världen inte kan särskiljas från varandra. Då tidigare

teorier kring begreppet kultur visar på många olika synsätt och hur det definieras kan vi inte göra antagandet att det inte går att påverka, då dessa ständigt kan förändras genom ett samspel mellan människor och de sociala konstruktionerna. För att kunna skapa en förståelse för processen och den enskilda individens uppfattning om sammanslagningen och kulturen inom organisationen anser vi att ett icke-dualistiskt och konstruktionistiskt antagande öppnar upp till att studera olika människors uppfattning om händelseförloppet och deras subjektiva värderingar.

Positivismen är enligt Bryman & Bell (2017) ett sätt att förstå vad kunskap är med hjälp av naturvetenskapliga metoder. Exempelvis så är ett kriterium att företeelserna måste kunna bekräftas med hjälp av sinnena för att verifieras som kunskap samt att vetenskapen ska vara objektiv. Vi anser att aktörers föreställningar av hanteringen av organisationen och kulturen i en sammanslagningsprocess inte är objektiv då det är individens subjektiva åsikter som kommer att studeras. Därför går våra epistemologiska antaganden i linje med det interprevatismiska perspektivet. Då en stor del av vår forskning går ut på att hantera de sociala interaktionerna i sammanslagningsprocessen kommer vi att skapa kunskap på ett sådant sätt där det ses skillnad mellan människor och de naturvetenskapliga studieobjekten då det är subjektiva sociala handlingar som vi vill undersöka. Vi önskar att skapa en förståelse för människors handlingar för att förstå aktörernas föreställningar av organisationen och kulturen i en sammanslagningsprocess, därför utgår vi från ett tolkande perspektiv.

3.1.1 Förklaringsmodeller

Slutsatser kring forskning kan göras på många olika sätt såsom induktion, deduktion, abduktion eller liknande. Deduktion utgår ifrån att man skapar hypoteser med befintlig teori inom ämnet som man sedan prövar med empiriska studier. Induktion har sin utgångspunkt med att förklara vad som har hänt med hjälp av teori. Abduktion tolkar den empiri som insamlats med teori inom ämnet för att skapa förståelse (Bryman & Bell 2011). När studien skulle påbörjas sågs en möjlighet att undersöka sammanslagningen mellan de ideella organisationerna. Organisationerna kom på tal då en av författarna i denna studien tidigare varit medlem i ena organisationen. Vi hittade ett intressant fenomen att undersöka då två relativt välskötta ideella idrottsföreningar påbörjat ett samarbete och en sammanslagning. När väl arbetet påbörjats och teori samt empiri insamlats har vi behövt utöka den teoretiska

informationen under studiens gång. Sammanslagningen behövdes ses som en helhet med all information från intervjuerna samt offentlig information för att skapa en förståelse för hur processen har gått till och eventuellt vilka svårigheter som stötts på. Därför har vi behövt leta fram lämplig teori parallellt som empirin har samlats in.

Då kultur är en viktig del i organisationer ansåg vi att kulturen var betydelsefull inom sammanslagningen och den nya organisationens framtid, därav är denna studie även fokuserad på kulturen. Alla individers åsikter kommer sammanställas för att se likheter och skillnader som finns mellan organisationerna, vilket under studiens gång kommer urskilja kulturen inom organisationen. Med detta som bakgrund och vårt syfte med att analysera och skapa förståelse mellan organisationernas sammanslagning, dess process och kultur så har forskningen utgått från en abduktiv process, då vi vill fånga upp en förståelse för vad som har hänt genom empirin och använda teorin som hjälpmedel. Detta kommer hjälpa oss att analysera empirin och skapa förståelser och slutsater.

Eftersom abduktion är en blandning av induktion och deduktion hjälper det oss att både samla in teori och empiri. Varför vi valt att använda oss av abduktion som förklaringsmodell är för att vi sedan start har haft tankar på vilka teorier vi vill använda oss av och vilka områden vi vill täcka, såsom sammanslagningar, ideella organisationer och organisationskultur. Även fast vi från början haft tankar kring vilka teorier vi ville använda oss av kände vi att empirin stod till grund för vilken teori studien skulle innehålla. Empirin hjälper oss att se vilken teori som är mest relevant men utan teorin skulle vi inte veta vilken empiri vi behöver samla in eftersom vi från början hade en tanke om teorin. För att klargöra detta hjälper alltså teorin oss att formulera relevanta intervjufrågor för att samla in empiri, men empirin, i sin tur, stödjer existerande teori.

3.1.2 Kvalitativ forskningsmetod

Bryman och Bell (2017) särskiljer den kvalitativa forskningsmetoden från kvantitativ forskningsmetod genom att den kvalitativa metoden är mer tolkande och konstruktionistisk. Valet av forskningsmetod grundar sig i vad som ska undersökas. Själva undersökningen grundar sig i att samla information från individer i en ideell organisation för att undersöka hur de hanterar en sammanslagning mellan deras två tidigare ideella föreningar. Vi kommer även

undersöka organisationskultur och hur den har hanterats i den nya organisationen. En sammanslagning upplevs på olika sätt av varje inblandad individ och det är av vårt intresse att ta reda på hur de inblandade individerna subjektivt ser på en sådan händelse. I slutskedet av undersökningen kommer vi att tolka vår insamlade data för att sedan dra slutsatser med hjälp av den framtagna teorin. Vi har valt att samla in data genom intervjuer och hämta teori genom skriftliga källor vilket betyder att vår analys kommer bestå av tolkning av ord och händelser som samlats in under forskningsprocessen. (Bryman & Bell, 2017) Forskningen utförs därför genom en kvalitativ forskningsmetod, då vi vill undersöka den sociala verklighet som forskningsindividerna har som sin verklighet.

3.2 Studiens upplägg

3.2.1 Valet av Karlskrona Handboll och HIF Karlskrona

Vi har valt att titta närmare på Hästö IF och Karlskrona Handboll Flottan IF sammanslagning till en gemensam verksamhet. Dessa två föreningar driver handbollsverkasmhet i Karlskrona där Hästö IF har ett herrlag i Allsvenskan medan i Karlskrona Handboll Flottan IF, som går under namnet Karlskrona Handboll, ligger fokuset mer på ungdomsverksamheten och utveckling av unga talanger på både dam och herrsidan. Föreningarna uppfyller Wijkström och Lundströms (2002) fem kriterier för ideella organisationer. Det intressanta ligger i att föreningarna för tillfället är två olika föreningar där medlemmarna i ena föreningen har rösträtt även i den andra, detta har även medföljt att de under hösten 2019 skaffade sig en gemensam styrelse där de arbetar för att vara en gemensam organisation. Båda föreningarna samt den nya gemensamma organisationen drivs ideellt där både föräldrar, spelare och drivande eldsjälar hjälper till bästa förmåga. Deras gemensamma mål är att främja handbollen i Karlskrona genom att ha en verksamhet som sträcker sig från barn och ungdomshandboll till elitverksamhet. Det är en idrottsförening för alla där man ser alla medlemmar som viktiga i organisationens framtid, vilket leder till att de gamla föreningarna och den nya organisationen finns till för sina medlemmar. Då en organisation fortfarande drivs som en ekonomisk verksamhet, då utveckling och elitverksamhet är kostsamt, men inte för att främja några direkta ekonomiska intressen så anser vi att den uppfyller kriteriet för Wijkström och Lundström (2002) andra typ av ideell organisation.

3.2.2 Intervjumetod

För att samla in empirisk data kommer det ske intervjuer med berörda personer som kan bidra till forskningen. Intervjuerna kommer vara semistrukturerade vilket innebär att det kommer finnas intervjufrågor och teman som är fastställda sedan tidigare så att relevant information kan hämtas, därutöver kommer det finnas utrymme för den intervjuade att prata fritt utom dessa frågor. Anledningen till varför en semistrukturerad intervjumetod används är för att kunna få struktur men samtidigt ha utrymme för övrig information som anses väsentlig för studien (Bryman & Bell, 2017).

I samband med att vi valt att använda oss av en semistrukturerad intervjumetod kommer vi utforma en intervjuguide som hjälp för att hålla koll på vilka områden som ska täckas i intervjuerna. Intervjuguiden använder vi som en kontrollista så att inga viktiga områden undgås (Bryman & Bell, 2017). En viktig aspekt att ta hänsyn till vid utformning av intervjuguiden är att samla information från intervjupersonerna som svarar på frågeställningarna som berör forskningen (Bryman & Bell, 2017).

För att få till en bra struktur på intervjuerna kommer intervjuguiden bestå av relevanta teman som vi som intervjuar kommer gå efter när intervjuerna äger rum. Teman som kommer finnas med i vår intervjuguide är bakgrundsinformation, ideellt arbete, sammanslagningar och organisationskultur. Vi väljer dessa teman eftersom vi ser att de är relevanta för att kunna samla in information som kan hjälpa oss att svara på frågeställningarna i forskningsarbetet. Eftersom vi använder oss av olika teman kommer det ställas frågor utefter dessa. I temat med bakgrundsinformation vill vi att individen ska presentera sig själv i form av namn, ålder, post i nuvarande förening och hur länge denne har medverkat i föreningen. När det kommer till ideellt arbete vill undersöka varför individen väljer att arbeta ideellt och vad som driver denne till att fortsätta arbeta ideellt. Efter att vi fått lite bakgrundsinformation generellt vill vi sedan få en uppfattning om temat sammanslagning. Här har vi valt att först låta individen berätta om bakgrunden till sammanslagningen från sitt perspektiv och vad som var viktigt för denne i samband med beslutet om sammanslagningen. För att djupdyka i sammanslagningen kommer vi ställa frågor om hur den gick till, vad som egentligen drev dem dit, om de stötte på några problem samt för- och nackdelar med sammanslagningen. Finns det något såhär i

efterhand som de skulle vilja ändra på för att få till ett bättre genomförande av sammanslagningsprocessen. Sammanslagningen är ett av våra teman som ska vara omfattande, vi kommer därför lägga ner en stor del av intervjun på detta. Det andra omfattande temat vi har är organisationskultur. Här kommer vi be individerna att redogöra för skillnaderna mellan kulturen som är nu och den som var i deras föregående förening. Vi kommer även, med hjälp av vår intervjuguide, försöka få in individerna på att berätta om eventuella problem de har stött på kulturmässigt i samband med sammanslagningen. Detta är endast riktlinjer som vi kommer följa för att få ut så mycket relevant information som möjligt. Vi vill samla relevant information samtidigt som individerna ska få prata fritt om deras erfarenheter kring respektive tema.

3.2.3 Urval

I ett tidigt stadie i undersökningen framkom det att en begränsning av urval stod till grund för att kunna få fram relevant information till forskningen. Valet föll på målstyrda urval där en användning av fastställd strategi användes (Bryman & Bell, 2017). Användningen av fastställd strategi innebär att vi redan i inledningsstadiet av undersökningen bestämt oss för vilka vi ville inkludera i studien. Från början var det tänkt att använda ett insiderperspektiv då en av författarna har varit aktiv i en av organisationerna som studien behandlar. I samband med att en av oss har varit aktiv så är även dennes anhörige för närvarande aktiv inom organisationen och vi ville använda insiderperspektivet samt intervjuer för att hämta information. Tanken var att ta hjälp av insiderperspektivet och också intervjua individer som är mitt i sammanslagningen. Isiderperspektivet valdes bort då den anhörige tackade nej till att medverka i undersökningen.

Varför vi valde att använda oss av fastställd strategi beror på att vi under studiens gång vill hålla oss till det som vi bestämt för att vidhålla forskningens tillförlitlighet så mycket som möjligt. Med hjälp av den fastställda strategin kommer det även finnas utrymme för urvalet att ändras under studiens gång eller hållas som det var tänkt från början vilket gör att vi har möjlighet att intervjua fler individer ifall det skulle behövas för att få tillräckligt med data. Efter vidare arbete ändrades upplägget av studien vilket också medförde en förändring i urvalet. Istället för att använda ett insiderperspektiv och individer att intervjua skalades det ner till att bara genomföra intervjuer med fyra utvalda individer. Senare i uppsatsen under

kapitlet empiri kommer de individer som valts till intervju att presenteras. Det för att påvisa deras roll i sammanslagningen och föreningarna samt för att underlätta för läsaren senare i kapitlet.

Eftersom vi i ett tidigt skede visste att det var handbollsklubben i Karlskrona som vi ville undersöka så bestämde vi även tidigt att vi ville intervjua individer i klubbens nya gemensamma styrelse som varit och fortfarande är med under sammanslagningen. Sammanslagningen sker mellan en breddförening och en elitförening, där det i den nya gemensamma styrelsen är blandat med individer från de två ursprungliga föreningarna. Det var viktigt för oss att intervjua individer som kommer från olika bakgrunder för att få olika perspektiv på händelserna. Därmed blir det en viktig balans mellan de olika perspektiven där båda sidor av hur sammanslagningen behandlas i studien.

3.2.4 Avgränsningar

Eftersom sammanslagningar är en process som inte sker över en natt har vi valt att avgränsa oss till att undersöka en specifik ideell organisation. På grund av en begränsad tidsram och viljan att få en djupgående förståelse kring sammanslagningen i organisationen och dess organisationskultur föll valet på handbollsklubben i Karlskrona. Redan i ett tidigt stadie hade vi en plan om att avgränsa oss till ett litet urval av intervjupersoner. Klubben har en sammanslagen styrelse och vi har valt att intervjua fyra individer som sitter på olika positioner och kommer från olika bakgrunder. Deras tidigare erfarenheter och upplevelser kommer vara av stor vikt för att samla information till studien. Vi har valt att intervjua ordförande i vardera ursprungsförening och ledamot i föreningarna. Vi anser att de två ordförandena har en ledande roll i hur sammanslagningen hanteras samt att de har varit medlemmar i föreningarna under en längre period. Ledamöterna har också en viktig roll då de bidrar med att bestämma vad som kommer att genomföras. Vi har även valt ledamöter som har ursprung i olika föreningar för att på så vis skildra verkligheten från båda ursprungsföreningarnas perspektiv. Varje individ upplever händelser i det sociala livet på olika sätt och vi valde därför att avgränsa oss till individer som vi anser vara viktiga i processen med sammanslagningen.

3.3 Kvalitativa mått

Kvantitativa forskningar och kvalitativa forskningar skiljer sig åt i sina kvalitetsmått. I en kvantitativ forskning använder man sig av mått som reliabilitet och validitet i syfte att mäta kvaliteten på forskningen. Dessa begrepp syftar till att komma fram till en absolut bild av verkligheten, medan man i kvalitativ forskning har en lite mer diffus bild av verkligheten eftersom kvalitativa forskare vill få fram en sanning om den sociala verkligheten i deras forskningar (Bryman & Bell, 2017).

Bryman & Bell (2017) nämner att kvalitativa forskare istället bör fokusera på att använda trovärdighet och äkthet som kriterier när man ska undersöka kvaliteten på sin studie. Kriteriet med trovärdighet har i sig fyra delkriterier och dessa är tillförlitlighet, överförbarhet, pålitlighet och konfirmering vilka i sin tur svarar mot begreppen reliabilitet och validitet. För att göra vår forskning tillförlitlig så kommer vi se till att vi använder oss av de regler som finns uppsatta för en kvalitativ forskningsmetod. Vi kommer även använda oss av respondentvalidering som innebär att vi kommer redogöra för våra resultat till de individer som varit involverade i vår undersökning så att dessa kan bekräfta att vi uppfattat deras verklighet på rätt sätt, detta gör även att de medverkande i forskningen kan känna sig trygga över att veta att vi inte tar med något som de ej godkänner (Bryman & Bell, 2017). Överförbarhet är det kriteriet som betyder att vår forskning skulle kunna användas i andra kontexter. Detta kan vara svårt att uppnå men vi försöker sträva efter att hela tiden försöka hålla djupet i vår forskning så att meningen med undersökningen framkommer tydligt. Vi vill som Bryman & Bell (2017) nämner presentera täta redogörelser som kan vara till hjälp för att bedöma hur pass överförbara våra resultat är för användning i en annan kontext. För oss är det viktigt att studien är pålitlig för dess läsare, därför kommer vi ha fokus på att visa och förklara de begrepp och teorier som är inkluderade i forskningen. Detta kan påvisa att vår studie har utförts på ett granskande synsätt (Bryman & Bell, 2017). Våra egna erfarenheter och intervjuerna som genomförs under studiens gång kommer att generera en mer subjektiv kunskap. Genom att vara transparent angående egna erfarenheter samt hur vi förhåller oss till studieobjekten kommer leda till att vi behåller tillförlitligheten i studien och är även en bekräftelse på att vi agerat i god tro. Eftersom denna kvalitativa studien avser att undersöka en sammanslagning mellan ideella organisationer kommer individers subjektiva åsikter att

vara en nyckelroll. De subjektiva åsikterna kommer att presenteras på ett sådant sätt att det påvisar en bekräftelse att vi som forskare agerat i god tro på så sätt att vi inte lagt ord i deras mun eller på något sätt försökt snedvrida deras ord.

Det andra kriteriet som ligger till grund för en bedömning av en kvalitativ forskning är äkthet. I detta kriteriet finns det ett antal delkriterier men det som är mest relevant för vår forskning är rättvisande bild. Vi vill inte på något sätt snedvrida de inkluderade individerna och deras organisationer utan för oss är det viktigt att skapa en rättvis bild av all information vi samlar in. Som vi nämnt ovan kommer vi använda oss av respondentvalidering vilket innebär att individerna kommer få godkänna våra resultat och slutsatser så att de känner att det vi tagit med i forskningen ger en rättvis bild av den information som de lämnat till oss.

3.4 Etiska övervägande

Forskningsstudier har alltid etiska principer att ta hänsyn till, men denna undersökning måste hantera detta med extra varsamhet. Anledningen till detta är att forskningssubjekten presenteras med sitt namn och även sin post inom organisationen. För att uppnå extra varsamhet värnar studien om individernas integritet och har inte som “mål” att förvränga deras subjektiva historier. Vad som kan vara viktigt att ha i åtanke är att alla individer upplever händelser olika och därför vill vi understryka att det inte finns någon i denna studie som har rätt eller fel. Varje individ agerar olika beroende på situation och det behöver inte betyda att ett tillvägagångssätt är bättre än ett annat.

All information och personuppgiftsbehandling hanteras med hänsyn till GDPR, dataskyddsförordningen. Det är viktigt för oss att behandla individerna med omtanke och därför, i ett tidigt skede, meddela dem om deras rättigheter. Initialt måste informationen om individer som forskningen kretsar kring och som deltar i undersökningen förstå att de innehar rättigheter som frivillighet, integritet, konfidentialitet och anonymitet. Alla som ställer upp i denna undersökning ställer upp frivilligt och kan avbryta samarbetet när de önskar. Vi har förmedlat vilka rättigheter och förutsättningar de innehar innan intervjun påbörjas. Vi upplyser också exakt vad forskningen har för utgångspunkt, detta även för att individerna vi intervjuar ska ha förstått forskningens mål. Det är viktigt att individerna har förstått vad vi vill uppnå så de kan tillkännage deras historia och extra detaljer som kan vara viktigt för vårt

forskningsområde. Vi är tydliga med att undersökningen behöver deras berättelse som de upplevde den för att ge forskningen pålitlighet.

Forskningen kommer utgå från en semistrukturerad intervjumetod vilket kommer ge individerna utrymme för att berätta sin historia och fokusera på vad de har tyckt varit viktigt. Forskningssubjekten kan även då få följdfrågor för att utveckla vissa resonemang och handlingar för att inget ska tas för givet, vi vill att allt ska förklaras så grundligt det kan. De intervjuade individerna har alltid haft möjligheten till att vara anonyma, vilket de senare valde att inte vara. Vi anser att detta alternativet är extremt viktigt då vår undersökning handlar om en relativt liten ort och inom en specifik krets för denna ort, likväl information som kan gå ut till allmänheten. För att säkerställa våra individers säkerhet samt socialt oförändrad vardag så erbjuder vi alternativet anonymitet för alla inom forskningen.

Vi använder enbart inlämnad information till oss mot syftet av forskningen. Vi ger inte ut vilseledande information för att få fram andra uppgifter än vad som ges, då vi ställer oss bakom nyttjandekravet som finns. Även här ser vi ett stort krav att följa för den nischade gruppen vi undersöker. Undersökningen vill inte gräva upp gamla gräl eller starta nya problem för den nuvarande föreningen. Forskningen är endast intresserade av föreningens historia för att undersöka händelseförloppet med ett extra öga för hur kulturen har behandlas och utvecklas. Vi vill endast undersöka vad som har gått bra och eventuellt mindre bra för sammanslagningen och försöka relatera det till teori som redan finns. Vi har därför erbjudit individerna som intervjuats att kunna avstå utlämnad information till oss, för att säkerställa att vårt arbete inte skapar problem för den nuvarande föreningen. All insamlad data kommer även behandlas med konfidentialitet. (Bryman & Bell, 2011)

4. Empiri

Empirin kommer mestadels bestå av berättelser från intervjupersonerna då dessa har följt hela sammanslagningsprocessen tätt inpå. Till en början kommer det att presenteras en kort historia angående klubbarna och hur processen kring sammanslagningen började. Detta för att göra det enklare för utomstående att förstå anledningen till sammanslagningen och historien till alla klubbarna i Karlskrona. Intervjupersonerna kommer även att presenteras