Valet av mina undersökningsområden har följaktligen skett både efter jordägande och na tur förhållanden. Fyra naturgeografiska områden har valts: norra Hallands mellanbygd,
inre Hallands skogs bygd, mellersta Hallands slättbygd och södra Hallands slättbygd. Dessa
kallas fortsättningsvis ”bygder”.
I slättbygden finns två ”bygder”, en i den mellersta och en i den södra, som natur geo gra fiskt inte skiljer sig åt så mycket. Att ändå två slättområden valts beror på, att naturgeogra fiska faktorer inte bedömts som allenarådande för olikheter i utvecklingen. Utan mängden utvecklings varianter har varit avgörande. Bara avståndet mellan mellersta
och södra slätt bygden och det faktum att många kulturskillnader81är kända mellan mel-lersta och södra Hal land motiverar dubb leringen. Adeln hade också en mycket starkare ställning i Sydhalland. Kanske kan man se mellersta slättbygden som mer ”västsvensk”, medan södra slätt bygden var mer ”skånsk”.82Dynamiken i slättbygden var dessutom så stor, att fler områden kan behövas för att täcka in fler varianter.
Inom varje naturgeografisk bygd har så ett undersökningsområde med mycket fräl-sejord och ett område med lite valts. Till kriterierna för områden med mycket frälfräl-sejord har jag lagt till att de skulle innehålla minst en herrgård. Det var nämligen de frälsegårdar som låg när mast herr gården som var mest utsatta för dagsverkesbördan. Andelen insockne frälse visade hur stor del av frälsebönderna som låg under en herrgård (säteri) i den egna socknen. Ett tilläggs kri terium till områdena med lite frälsejord var, att det inte skulle finnas någon herr gård (säteri) där, och följaktligen inga insockne frälse.83
Det har därmed blivit två undersök nings områden i Nordhallands mellanbygd, två i skogs bygden och två i södra slättbygden, se tabell 2.3. I mellersta slättbygden har det blivit tre un der sökningsområden, när det visade sig (efter att redan ett stort källmaterial
Bild 2.4. Kor på Hallandsåsen
Målning av Nils Kreuger år 1907. Laholmsbukten och Laholmsslätten i bakgrunden. Där på slätten ligger ett par av de undersökningsområden som ingår i avhandlingen.
excerperats) att Grimeton-området med förmodad frälse bondedominans, inte var så adelsstyrt som frälse man talet angav. Detta berodde på att en del frälsebönder tillhörde det så kallade Tripska godset, vilka närmast ska ses som kronobönder, se ovan. Grimeton har fått bli ett ”mellan område”, och ett nytt frälseområde fick sökas: Kvibille-området. Men detta nionde område blir bara en ytterligare variant av förändrings processen.
Det har varit en strävan att få undersökningsområdena så enhetliga som möjligt både vad gäller naturtyp och jordägarförhållanden. Antalet gårdar får inte heller vara för litet, eftersom det gäller att få ett tillräckligt källmaterial. Den enhet man måste bygga på är socknen, så under sökningsområdena består av mellan en och fyra socknar. Områ des -namnet är efter den socken som har flest mantal.
Tabell 2.3. Undersökningsområden och bygder
Område Socknar Frälse Insockne Totalt
F = frälsedominerat mantal, % frälse, % mantal
I = icke frälsedominerat
Lindome-området, I Lindome, Älvsåker 19 (13) 0 101
Norra mellanbygden
Fjärås-området, F Fjärås 48 38 143
Norra mellanbygden
Fagered-området, I Fagered, Ullared, Källsjö 13 0 68
Skogsbygden
Torup-området, F Torup, Kinnared 81 (65) 1 89
Skogsbygden
Tvååker-området, I Tvååker, Träslöv 25 (10) 0 106
Mellersta slättbygden
Grimeton-området, F-I Grimeton,* Hunnestad, 81 (55) 4 99
Mellersta slättbygden Spannarp, Gödestad
Kvibille-området, F Kvibille, Getinge, Rävinge, Holm 81 (80) 24 122
Mellersta slättbygden
Laholm-området, I Laholm landsförsamling, 39 0 92
Södra slättbygden Veinge (bara slättbygden)*
Ränneslöv-området, F Ränneslöv, Ysby, Skummeslöv 73 42 77
Södra slättbygden
Källor: Mantal enligt Hallands Jordebok 1754, LLA Hallands Landskontor G IIIa:78.
Kommentarer: Frälse-siffrorna inom parentes är, när man räknat bort det Tripska frälset, se brödtex ten. Fräl-semantalet är summan av insockne och utsockne frälse.
* Grimeton socken ligger i två naturområdeszoner. De inre delarna tillhör skogsbygden, men socknen domi-neras av slättbygden och där ligger alla bondbyarna. Grimeton räknas därför som slättbygd. – Veinge slättbygd har utifrån de av mig undersökta lant mäteriakterna beräknats utgöra 71 % av allt man tal i socknen och också av fräl se mantalet. De byar i Veinge som har sin huvudsakliga gårdsbe byg gelse på slätten har räknats hit: Veinge, Ves singe, Kårarp, Skogaby, Böl arp, Bökeberg, Antorp, Kullsgård, Skogsgård, Göstorp, Brostorp och Öringe.
I tabell 2.3 har jag i de frälsedominerade områdena eftersträvat att ha över hälften frälse mantal. Detta har lyckats väl utom i Fjärås-området i norra mellanbygden. I norr var adeln inte lika dominerande som i söder, men Fjärås var den mest herrgårdsdo mi -nerade bygden i norra Halland. På motsvarande sätt hade Laholm-området i södra slätt-bygden rätt stor andel frälse för att vara ett icke-frälsedominerat område, men det var det område i södra Halland där adeln hade minst inflytande.
De icke-frälsedominerade områdena är alltså: Lindome, Fagered, Tvååker och Laholm. De frälsedominerade områdena är: Fjärås, Torup, Kvibille och Ränneslöv. Mellanområde är Gri meton.84
När det i fortsättningen står till exempel Tvååker, så betyder det Tvååker-området. Skulle socknen Tvååker avses, vilket är sällan, anges detta. När alla om rådena beskrivs ihop kallas de ibland för Halland, även om de bara utgör ett – ganska represen tativt – urval av Halland. Undersökningsområdena och bygderna visas på karta 2.1 senare i kapitlet. Att undersökningen bygger på källmaterial från Halland gör att studien även kan bli en sorts region historia, samtidigt som huvudsyftet är att ge mer generella förklaringar. Få av hand lingar har skrivits om Halland. Under sökningen kan som ett delresultat fördjupa bilden av olika ”kulturer” i de fyra utvalda bygderna och de nio utvalda under-sökningsområdena. Avhandlingen kan också ge ett bidrag till förståelsen av äldre element i dagens jordbruks landskap. Det som den agrara revolutionen skapat finns ju kvar i stora delar av vårt kultur landskap.