Intäkter 130 132 -2%
Kostnader -504 -477 6%
Avskrivningar -28 -29 -3%
Verksamhetens
nettoresultat -402 -374 8%
Skatteintäkter 414 385 7%
Generella statsbidrag,
skatteutjämning 15 3 352%
Fastighetsavgift 17 16 6%
Skattenetto 446 405 10%
Finansnetto exkl
fondförsäljning 0 0 -143%
Periodens resultat 44 30 44%
Öronmärks till 2018 -6 0
PERIODENS
RESULTAT 37,9 30,5 24%
Kommunens balanskravsresultat, resultatet exklusive det som öronmärks, har förbättrats med 7,4 Mkr jämfört med samma period förra året.
Verksamhetens nettoresultat har ökat med 28 Mkr.
Främsta orsaken är utökad verksamhet till följd av kommunens växande befolkning. De största ökningarna ser vi under utbildning och äldreomsorg.
Skatteintäkter och generella statsbidrag har ökat med 41,1 Mkr (20,3) eller 10 procent (5) jämfört med samma period föregående år. I ökningen ingår de medel som öronmärkts och som beskrivits ovan.
Skatten höjdes med 40 öre 2017 för att finansiera medfinansiering av statliga infrastrukturåtgärder.
Avsättning till dessa återfinns under
verksamhetens kostnader. En annan bidragande orsak till ökningen av skattenettot är 71 fler invånare 1 november 2016 än vad som
budgeterats, dvs. de invånare som betalar skatt till Trosa 2017.
Budgetutfall 2017-08
Nämndernas
budgetav-vikelse per augusti, Mkr 2017
jan-aug 2016 jan-aug
Kommunstyrelsen 3,8 3,5
Politisk ledn/kommunkont. 3,4 3,3
Ekoutskottet 0,4 0,2
Samhällsbyggnadsnämnd 1,9 2,0
Humanistiska nämnden -1,6 2,8
Skolkontor inkl nämnd -0,5 3,4 Individ- o familjeosorg -1,2 -0,6
Kultur o fritidsnämnden 2,7 1,6
Vård- och omsorgsnämnd -10,0 -15,3
Teknik och servicenämnd 0,7 -0,5
Miljönämnden 0,1 0,2
Revision 0,2 0,0
Totalt nämnderna -2,2 -5,7
Kommunstyrelsen
Kommunstyrelsen redovisar en positiv budget-avvikelse med 3,8 Mkr. Politisk ledning svarar för 1,1 Mkr, kommunkontoret för 2,3 Mkr och Ekoutskottet med 0,4 Mkr. Kollektivtrafiken redovisar det största överskottet.
Samhällsbyggnadsnämnden
Samhällsbyggnadsnämnden redovisar en positiv budgetavvikelse med 1,9 Mkr efter 8 månader. Det positiva resultatet beror i första hand på högre bygglov- och exploateringsintäkter än budgeterat.
Humanistiska nämnden
Humanistiska nämnden redovisar en negativ avvikelse med -1,6 Mkr.
Skolkontoret inklusive nämnd svarar för -0,5 Mkr.
Resultatet för perioden är inkluderat nämndens statsbidrag för etablering/integration om 0,9 Mkr.
Här ingår även resultatenheternas
resultatöverföring från 2016 med +2,4 Mkr.
Individ- och familjeomsorg svarar för -1,1 Mkr.
Underskottet för placeringar av barn och unga har minskat jämfört med föregående år.
Kultur- och fritidsnämnden
Nämnden redovisar positiv budgetavvikelse med 2,7 Mkr. Detta förklaras främst av lägre
kapitaltjänstkostnader än budgeterat Vård- och omsorgsnämnden
Vård- och omsorgsnämnden redovisar ett negativt resultat med -10 Mkr. Ökade behov och därigenom ökade kostnader inom såväl omsorg om
funktionsnedsatta som hemtjänst är de främsta orsakerna. I delårsresultatet ingår inte nämndens buffert eller reglering mot central buffert.
6
Teknik- och servicenämnden
Teknik- och servicenämnden redovisar ett positivt resultat med 0,7 Mkr.
Miljönämnden
Miljönämnden redovisar ett positivt resultat med 0,1 Mkr. Orsaken är främst högre intäkter än budgeterat.
Revision
Revision redovisar ett positivt resultat med 0,2 Mkr.
Kommungemensamma poster
Kommungemensamma poster redovisar överskott med 11,1 Mkr. Den enskilt största posten är den positiva semesterlöneskuld som bokförs på finans-förvaltningen per augusti, totalt 10,4 Mkr.
Försäljning av exploateringsfastighet gav en vinst på 2,8 Mkr. Resultatöverföring av 2016 överskott till resultatenheterna belastar resultatet med -4,3 Mkr.
VA och renhållning
VA och renhållning redovisar ett negativt resultat med -0,4 Mkr. VA-verksamheten svarar för -1,3 Mkr och renhållningen för 0,9 Mkr.
Finansiell verksamhet
Finansiell verksamhet innehåller såväl finansiella kostnader och intäkter som skatt, generella stats-bidrag och utjämning. Verksamheten redovisar ett överskott med 16,9 Mkr. Lägre räntor på
kommunens lån svarar för 5,5 Mkr och skattenettot svarar för 10,3 Mkr.
Bokslutsprognos
Vi bedömer att kommunen kommer att redovisa ett positivt resultat med 25,2 Mkr vilket är 16,6 Mkr bättre än budget. I december förra året fick vi besked om att invånarantalet växt så mycket mellan 1 november 2015 och 1 november 2016 att Trosa, för första gången, får bidrag för så kallade eftersläpningseffekter. Detta bidrag öronmärks för att användas 2018. Bidraget är nära 9 Mkr. Det beräknade balanskravsresultatet är 16,2 Mkr vilket är 7,6 Mkr bättre än budget.
Intäkterna beräknas bli lägre än 2016 med medel där bidrag från Migrationsverket svarar för den största minskningen. Trosa har ännu inte fått alla de intäkter eller beslut om det som ansökts från Migrationsverket 2015.
Budgetavvikelser Finans
och avgiftskollektiv, Mkr 2017
jan-aug 2016 jan-aug
Kommungemensamt 11,1 16,4
Pensionskostn.inkl.avsättn. 0,2 0,8 Övr. kommungem poster 10,9 15,6
VA och renhållning -0,4 1,2
Finansiering 16,9 7,5
Totalt 27,6 25,2
Totalt kommunen 25,3 19,4
Kommunens resultat 2017 enligt prognos 2017 2016 16-17
Milj kr progn bokslut % ökn
Intäkter 177,9 212,4 -16,2%
Kostnader -764,1 -752,4 1,5%
Avskrivningar -44,2 -42,8 3,4%
Avs statl infrastr. -12,3 -12,5 -1,4%
Nettokostnader -642,7 -595,4 7,9%
Skatteintäkter 620,5 580,4 6,9%
Gen. Statsbidrag
skatteutjämning 22,4 5,0 352,0%
Fastighetsavgift 25,3 23,7 6,9%
Skattenetto 668,3 609,1 9,7%
Finansnetto -0,4 -1,0 -59,7%
resultat exkl
öronmärkning 25,2 12,7 98,3%
Öronmärks till
2018 -9,0 0,0
Årets resultat 16,2 12,7 27,7%
7
Nämndernas budgetavvikelse enligt prognos efter föreslagen fördelning från central buffert.
Kommunstyrelsen har reserverade medel i en central buffert med 14,3 Mkr en utökning med 5 Mkr från 2016. I samband med delårsbokslut per augusti stämmer vi av antal barn och elever i barnomsorg och utbildning i förhållande till det antal barn och unga som låg till grund för budget 2017. Antal äldre stäms av på motsvarande sätt.
Kommunens kostnader för LSS/LASS stäms av och från och med 2016 jämförs där kommunens kostnad strikt med standardkostnaden/
personkrets. Total fördelning från central buffert 2017 är 20,7 Mkr, vilket är 6,4 Mkr mer än vad som budgeterats och som försämrar kommunens resultat. Befolkningen har ökat mycket både i år och förra året med fler unga och gamla som följd.
Hur den centrala bufferten regleras bestäms av kommunens ekonomistyrprinciper.
Kommunstyrelsen beslutar om fördelning i oktober 2017.
I år är det fler barn/elever i förskolan, grundskolan och i gymnasiet än vad budgeten bygger på.
Skolan föreslås få en utökad budgetram med 8,2 Mkr 2017.
Budget 2017 byggde på färre äldre invånare äldre än 65 år än vad det verkligen blev. Invånare 65-79 år är 78 fler än vad som budgeterats och även i de högre åldrarna är invånarna fler. Vård- och omsorg kompenseras med 6,3 Mkr för äldreomsorg.
Nya och utökade ärenden inom LSS medförde ökade kostnader för Vård- och omsorg 2016 varav flera ger helårseffekt 2017. Nya ärenden har också tillkommit i år med ett totalt behov av ytterligare 6,2 Mkr vilket man kompenseras för. Kommunens kostnader för LSS, jämförs med standardkostnad/
personkategori enligt utjämningssystemet för avstämning mot central buffert. Kommunens kostnad totalt inom LSS är 2 Mkr dyrare än standardkostnaden, vilket man inte kompenseras för. För personlig assistans inom SoL kostar ett ärende 1,2 Mkr utan någon budget alls.
Årsprognosen för nämndernas skattefinansierade verksamheter redovisar totalt en positiv budget-avvikelse med 3,1 Mkr. I prognosen har föreslagen fördelning från central buffert räknats in dock inte det underskott på central buffert som försämrar kommunens resultat med 6,3 Mkr.
I budget 2017 har nämnderna reserverat medel i respektive nämnds buffert. Dessa medel har räknats in i samtliga nämnders prognoser.
Respektive nämnd/utskott fattar beslut om nyttjande av egen buffert senare under hösten.
Kommunstyrelsen
Kommunstyrelsen prognostiserar ett positivt resultat med 2,5 Mkr. Det största överskottet svarar kollektivtrafiken för.
Samhällsbyggnadsnämnden
Samhällsbyggnadsnämnden prognostiserar ett överskott med 2 Mkr. Överskottet beror på fortsatt höga intäkter.
Humanistiska nämnden
Humanistiska nämnden prognostiserar ett överskott med 2,1 Mkr.
Skolkontor inklusive nämnd prognostiserar överskott med 3,2 Mkr. Resultatenheterna tillsammans redovisar en positiv prognos på 1,7 Mkr.
Individ- och familjeomsorg svarar för -1,3 Mkr.
Flyktingmottagningen för ensamkommande ungdomar och placeringar av barn och unga svarar för de större underskotten. Nya och lägre ersättningsnivåer för ensamkommande trädde i kraft 1 juli.
Kultur- & fritidsnämnden
Nämnden beräknar överskott med 1,2 Mkr.
Värdet på simhallen skrevs ner 2016 varför kapitaltjänstkostnaderna minskat med 2 Mkr.
Vård- och omsorgsnämnden
Vård- och omsorgsnämnden prognostiserar ett underskott med 5,2 Mkr inklusive nämndens buffert. I prognosen ingår medel från central buffert med 12,6 Mkr varav 6,2 Mkr för ökade kostnader för funktionsnedsatta.
Vård- och omsorgsnämndens kostnader för funktionsnedsatta har ökat kraftigt sedan slutet av
Nämndernas budgetav-vikelse i årsprognos per
augusti Mkr 2017
prognos 2016 bokslut
Kommunstyrelsen 2,5 2,5
Politisk ledn/kommunkont. 2,5 2,5
Ekoutskottet 0,0 0,0
Samhällsbyggnadsnämnd 2,0 2,4
Humanistiska nämnden 2,0 7,9
Skolkontor inkl nämnd 3,2 7,0
Individ- o familjeomsorg -1,2 0,9
Kultur o fritid 1,2 0,7
Vård- och omsorgsnämnd -5,2 -7,8
Teknik och servicenämnd 0,3 -1,0
Miljönämnden 0,2 0,2
Revision 0,0 -0,1
Totalt nämnderna 2,9 4,7
8
2014. Budgeten för funktionsnedsatta utökades med 6 Mkr 2016 och med ytterligare 5 Mkr 2017.
Teknik- och servicenämnden
Teknik- och servicenämnden prognostiserar ett överskott med 0,3 Mkr inklusive nämndens buffert.
Lägre kapitaltjänstkostnader till följd av nedskrivna värden på några vägar och en skola förklarar överskottet.
Miljönämndens
Miljönämndens prognostiserar ett positivt resultat med 0,2 Mkr för året.
Kommungemensamma poster
Kommungemensamma poster beräknas avvika mot budget med -2,5 Mkr. Resultatenheternas positiva resultat 2016 överfördes till 2017 enligt
kommunens ekonomistyrningsprinciper vilket medför en negativ budgetavvikelse med -6,5 Mkr.
VA och renhållning
VA och renhållning prognostiserar ett negativt resultat jämfört med budget med -1,3 Mkr. Årets resultat beräknas till 0 Mkr medan verksamheten budgeterats till + 1,3 Mkr.
Finansiell verksamhet
Finansiell verksamhet beräknas redovisa en positiv budgetavvikelse med 23,8 Mkr för året.
Skattenettot för året beräknas bli 14,9 Mkr högre än budget och finansnettot 9,8 Mkr högre än budget. I skattenettot ingår 9 Mkr som öronmärks till nästa år. Det är ett generellt statsbidrag som Trosa fått för den stora befolkningstillväxten 2016.
Kommunens kostnad låneräntor har sjunkit då lån omsatts under året. Fördelning från central buffert belastar resultatet med -6,4 Mkr.
Pensionsåtaganden
Kostnader för befintliga pensionsåtaganden skulle ha tagit ett allt större kostnadsutrymme för kommunen framöver. Mellan 2005 och 2015 avsattes drygt 60 Mkr för kommande
pensionskostnader och under 2015 tecknades pensionsförsäkring för det beloppet inklusive löneskatt.
Kostnaden för utbetalning av pensioner intjänade tom 1997 bokförs löpande och belastar kommun-ens resultat. Hela den avgiftsbaserade delen av avtalspensionen (från och med 1998) disponeras av den anställde för eget val av förvaltare och kostnaden bokförs löpande.
Pensionsförpliktelse inklusive löneskatt, Mkr
Placerade medel i Agenta fonder
Trosa kommun fick statsbidrag för att Tomtaklint-skogen blev ett naturreservat. Medlen placerades i Agenta fonder.
Pensionsförplikelse (inkl. löneskatt), 2017
progn 2016 boksl Avsättning
Pensioner intjänade från
1998 9,5 9,8
Pensioner intjänade före
1998 0,0 0,0
Visstidspensioner 5,3 4,6
Ansvarsförbindelse Pensioner intjänade före
1998 130,3 132,2 Svenska aktier 0,92 0,86 0,77 0,7014 Globala aktier 0,93 0,91 0,82 0,76 Svenska räntor 0,11 0,11 0,11 0,11 Alternativa räntor 0,76 0,74 0,72 0,71 Totalt värde 2,73 2,62 2,41 2,28 Värdeförändring 0,73 0,62 0,41 0,28 Avsatt totalt för
Naturreservat 2,00 2,00 2,00 2,00 Värdeförändring våra fonder
Budgetavvikelser, Mkr, i årsprognos per augusti,
Finans och avgiftskollektiv 2017
prognos 2016 bokslut
Kommungemensamt: -2,5 -4,9
Pensioner -0,6 1,2
Pensionsförsäkring 0,0 0,0
Resultatöverföring från 16 -6,5 -4,8 Medfin. statl infrastr. -2,3 -12,5
Försäljn expl 2,8 3,4
Övr. kommungem poster 4,1 3,7
VA och renhållning -1,3 3,0
Finansiering: 23,8 19,6
Försäljning av fonder 0,0 0,0
Skattenetto 14,9 4,1
Generellt bidrag Boverket 7,0
Finansnetto 9,8 8,4
Internränta -0,9 0,1
Öronmärkning -9,0 -4,0
Central buffert förändrar
resultatet -6,4 -6,5
Totalt 4,7 7,2
Totalt kommunen 7,6 12,0
9
Investeringsuppföljning
Kommunens investeringsverksamhet under perioden fram till och med augusti uppgår till 38,7 Mkr, jämfört med 26,2 Mkr för samma period förra året. Vatten och avlopp svarar för drygt 10 Mkr av årets investeringar.
Skärlagsskolan har byggts ut med en paviljong med tre klassrum och Tomtaklints förskola renoveras, två av de större investeringarna i år.
Investeringar januari-augusti, Mkr
Borgensåtagande
Kommunens samlade borgensåtagande, inklusive förlustansvar för egna hem och pensionsförplik-telser, uppgick till 694,7 Mkr (635,3) per augusti.
Utvecklingen av borgensåtagandet och pensions-förpliktelsen visas i nedanstående diagram per augusti respektive år.
Borgens- och pensionsförpliktelser per augusti, tkr
Borgensåtagandet gentemot Trobo har ökat med 57,4 Mkr sedan augusti 2016. Kommunen har sedan 2015 även ett borgensåtagande gentemot Trosa Fibernät vilket ökat med 6,6 Mkr jämfört med augusti förra året.
Framtidsutsikter
Högkonjunkturen förstärks i år och nästa år men skatteunderlagstillväxten avtar snabbt. Från och med 2019 förväntas skatteunderlagstillväxtenen understiga genomsnittet för den tid som gått sedan millennieskiftet.
Befolkningen har ökat kraftigt för andra året i rad i Trosa likväl som i många andra delar av landet.
Det ställer stora krav på den kommunala planeringen med omfattande anpassningar och utbyggnader för att möta de tillkommande behoven. På grund av befolkningstillväxten får Trosa också bidrag för så kallad
eftersläpningseffekt även kommande år.
Tillväxten för också med sig investeringsbehov och kostnaderna för avskrivningar kommer därmed att öka.
2015 tecknades en pensionsförsäkring för delar av pensionsåtagandet enligt ansvarsförbindelsen vilket gör att pensionskostnaderna inte kommer att öka i samma takt som annars hade varit fallet.
Medfinansiering av statlig infrastruktur förväntas att öka, till exempel medfinansiering av Ostlänken.
För att möta dessa kommande kostnader höjdes skatten inför 2017 med 40 öre och årliga
avsättningar kommer att göras med minst 10 Mkr.
Öronmärkningar av årets resultat har gjorts flera gånger i tidigare årsbokslut för att täcka eventuellt vikande skatteintäkter kommande år. Medlen har dock aldrig tagits i bruk, utan återförts till eget kapital.