Framtida personalförsörjning styrs främst av kom-mande behov, rörlighet, sjukfrånvaro och pen-sionsavgångar. Volymmässigt är det främst lärare, förskollärare, barnskötare, undersköterskor och vårdbiträden som kommer att gå i pension de kommande åren.
Verksamhet frånv % Sjuk- Personal-rörlig% Pensions-avgångar inom 5 år Inom vård/omsorg ses ett rekryteringsbehov på över 100 medarbetare de kommande fem åren.
Verksamheten står inte för så stora pensionsav-gångar de närmste fem åren, men därefter ökar det ganska markant. Något högre personalrörlighet samt ett ökat behov inom främst hemtjänst innebär att allt som allt förväntas stora rekryte-ringsbehov de kommande åren.
De största pensionsavgångarna inom skolan är visserligen avklarade, med en ganska låg perso-nalrörlighet är inte rekryteringsbehovet extremt högt de kommande åren. Trots detta kärvs många nyrekryteringar drygt 80 medarbetare de kom-mande åren. Utmaningen ligger i att kunna rekry-tera behöriga lärare. Trosa kommun växer och det märks tydligt inom denna sektor.
Inom förskolan ses procentuellt ganska många pensionsavgångar de kommande fem åren, vilket leder till att rekryteringsbehovet är på ca 70-80 personer. Det är ungefär lika många barnskötare som förskollärare som går i pension de kommande fem åren. Men det är främst förskollärare som det är svårt att rekrytera. Inom förskolan blir den stadiga inflyttningen ännu tydligare. Många barn-familjer flyttar in varpå behovet av förskola ökar över tid.
Inom kultur, fritids, teknik och service ses inga stora volymer av rekrytering, men en ganska hög personalrörlighet för tillfället gör att vi behöver rekrytera en hel del även inom denna sektor.
Inom övriga verksamheter är det ett mindre antal rekryteringar de kommande fem åren. I denna grupp är det främst chefer och handläggare som går i pension, bl.a. socialchef, samt kvalificerade handläggare.
Frisknärvaro
Frisknärvaro definieras de som har fem sjukdagar eller färre per år. För delåret är mätperioden 1/9-2016 – 31/8-2017.
Totalt för alla månadsavlönade är det knappt 72 procent som har redovisat fem sjukdagar eller färre, vilket är en lägre siffra än föregående år.
Kommunkontoret står för den högsta frisknärvaron på drygt 94 procent. Alla kontor har en frisknär-varo på över 67 procent.
Sjukfrånvaro
Sjukskrivningarna minskar något för 2017 liksom föräldraledighetsuttaget. Den totala nettoarbets-tiden ligger dock kvar på samma nivå som före-gående år d.v.s. 73 procent.
Knivsta har den lägsta sjukfrånvaron följt av Trosa jämfört med några jämförelsekommuner. Flertalet kommuner har en nedgång i sjukfrånvaron jämfört med föregående års mätning.
Sjukskrivning 2014 2015 2016 2017
Följer vi sjukfrånvaron per månad kan vi se att nivån för 2017 är något lägre jämfört med före-gående år. Det syns en kraftig nedgång från årets första tre månader som låg på en mycket hög nivå.
Under vår/sommar har sjukfrånvaron minskat.
30
Sjukfrånvaro utifrån verksamhetsområde Av de totala sjukskrivningarna på 6,2 procent ses tydliga skillnader mellan olika yrkesområden. Vi kan konstatera att ökningen har främst skett inom förskolan. Vi har alltjämt höga sjuktal inom vård- och omsorg. Rejäla minskningar av sjukfrånvaron märks främst inom skola, individ och familje-omsorg och kommunkontor.
Sjukfrånvaro utifrån kön
Kvinnor har en sjukfrånvaro som uppgår till 6,6 procent, männen 4,2 procent. Det innebär att sjukfrånvaron har minskat något bland kvinnorna och ökat med knappt en procent för männen.
Sjukfrånvaro utifrån ålder
Sjukfrånvaron har minskat rätt kraftigt för de anställda över 50 år men har även minskat för de i
åldrarna 30-39 år. Det ses dock en ganska kraftig ökning bland det yngsta åldersintervallet d.v.s. de som är under 29 år, som just nu är den ålders-grupp som står för den högsta sjukfrånvaron.
Sjukskrivningsintervall
I likhet med övriga riket är det långtidssjukskriv-ningarna som utgör den största delen av sjukfrån-varon. Av den totala sjukskrivningen står idag den långa sjukskrivningen för knappt 52 procent av den totala sjukskrivningen, vilket ligger på en liknande nivå som tidigare år. Intervallet 15-59 dagar utgör 8,5 procent. Perioden 2-14 dagar står för knappt 29 procent. Karensdagen utgör 11 procent.
Sjukskrivnings-
intervall % 2014 2015 2016 2017
1-dag (karens) 12,3 10,4 12,0 11,0 2-14 dagar 26,4 26,3 28,3 28,7 15-59 dagar 7,3 8,2 7,2 8,5 60- dagar 54,0 52,5 52,5 51,8
Långtidssjukskrivning
Med långtidssjukskrivna menar vi 90-dagar eller längre. Den 31 augusti finns totalt 25 långtidssjuk-skrivna av dessa är 92 procent kvinnor.
Långtidssjuka 2016-2017 Vård-
oms Skola
För-skola Övriga Totalt År 16 17 16 17 16 17 16 17 16 17 20-29 år 0 1 0 0 0 1 0 0 0 2 30-39 år 2 2 0 0 1 0 1 1 4 3 40-49 år 1 2 4 1 2 1 0 1 7 5 50-59 år 5 5 1 2 2 2 0 0 8 9 60- år 6 3 1 1 1 2 1 0 9 6
Totalt 14 13 6 4 6 6 2 2 28 25
Av 25 långtidssjukskrivna är ca hälften d.v.s. 12 individer deltidssjukskrivna, d.v.s. de arbetar någon del varierat mellan 25-75 procent. Högst andel långtidssjukskrivna är medarbetarna mellan 50-59 år. Den verksamhet som har högst andel sjukskrivna är vård- och omsorg.
31
KONCERNEN
RESULTATRÄKNING
2017 2016
Tkr Not jan-aug jan-aug
Verksamhetens intäkter 1 165 666 167 516
- därav jämförelsestörande poster 0 0
Verksamhetens kostnader 2 -513 764 -488 274
- därav jämförelsestörande poster 0 0
Avskrivningar 3 -41 029 -40 735
Verksamhetens nettoresultat -389 127 -361 493
Skatteintäkter 4 414 020 385 467
Generella statsbidrag, skatteutjämning 5 31 838 19 307
Finansiella intäkter 6 1 883 2 406
Finansiella kostnader 7 -12 817 -14 309
Resultat före skatt 45 797 31 377
Aktuell skatt 0 -468
Uppskjuten skatt 0 0
ÅRETS RESULTAT 45 797 30 910
KASSAFLÖDESANALYS
2017 2016
Den löpande verksamheten Not jan-aug jan-aug
Resultat efter finansiella poster 45 797 31 377
Rörelsekapitalförändringar avs. löpande vsh 8 49 348 34 093
95 145 65 470
Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital
Ökning (-) minskning (+) av förråd/expl. 1 710 -4 520
Ökning (-) minskning (+) av kortfr. fordr. 13 891 -6 555
Ökning (-) minskning (+) av kortfr. placeringar -35 000 -25 000
Ökning (+) minskning (-) av kortfr. skulder -33 657 -26 242
Kassaflöde från den löpande vsh 42 090 3 154
Investeringsverksamheten
Ökning (-) minskning (+) av långfr. fordr. 27 0
Förvärv av materiella anl. tillgångar -56 810 -86 323
Försäljning av materiella anl. tillgångar 0 17 500
Summa investeringsverksamhet -56 783 -68 823
Finansieringsverksamhet
Ökning (+) minskning (-) av långfr. skulder 59 611 41 518
Årets kassaflöde 44 918 -24 151
Likvida medel vid årets början 19 071 55 222
Likvida medel vid årets slut 63 989 31 071
Förändring av likvida medel 44 918 -24 151
Kassaflöde före förändringar av rörelsekapital
32
KONCERNEN
BALANSRÄKNING
TILLGÅNGAR
2017 201631 aug 31 dec
Anläggningstillgångar Not
Immateriella anläggningstillgångar 0 0
Materiella anläggningstillgångar
Mark, byggnader, tekn. anläggn. 9 1 507 045 1 493 478
Maskiner och inventarier 10 18 924 21 777
Finansiella anläggningstillgångar 11 13 834 13 861
Summa anläggningstillgångar 1 539 803 1 529 116
Omsättningstillgångar
Exploateringar 12 40 986 42 702
Varulager 462 457
Kortfristiga fordringar 13 77 681 85 631
Kortfristiga placeringar 14 82 117 60 114
Kassa och bank 15 63 989 19 071
Summa omsättningstillgångar 265 235 207 974
SUMMA TILLGÅNGAR 1 805 038 1 737 090
EGET KAPITAL OCH SKULDER
2017 201631 aug 31 dec
Eget kapital
Eget kapital 16 472 106 426 309
- därav årets resultat 45 797 9 271
Summa Eget kapital 472 106 426 309
Avsättningar
Avs. för pensioner 17 14 965 14 530
Andra avsättningar 18 42 092 35 079
Summa avsättningar 57 057 49 609
Skulder
Långfristiga skulder 19 1 116 435 1 068 453
Kortfristiga skulder 20 159 440 192 719
Summa skulder 1 275 875 1 261 172
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 1 805 038 1 737 090
Ställda säkerheter och
ansvarsförbindelser 21 278 596 280 709
33