13. Kommunens inriktning mot brukarmedverkan och brukarinflytande
13.1 Information till brukar- och anhörigorganisationer
Länsstyrelsens bedömning
• Gävle kommun uppfyller ställda krav på information om kommunens verksamhet till berörda brukar- och anhörigorganisationer.
Länsstyrelsens iakttagelser
Av de uppgifter Gävle kommun lämnat i enkäten framgår att kommunen regelbundet ger ut information om boendestöd, gruppboende och LSS. Gävle kommunen ordnar i samverkan med Psykiatrin och RSMH, IFS en årlig offentlig informationsträff med information om psykiska funktionshinder och vilket utbud av insatser som finns att tillgå.
Länsstyrelsens bedömningsgrunder
Kommunen bör särskilt informera berörda brukar- och anhörigorganisationer om kommunens verksamhet för personer med psykiska funktionshinder.
(3 kap. 1 och 4 §§ SoL, 5 kap. 8 § SoL, 15 § punkt 3 LSS) Uppfyller kraven
• Kommuner som har genomfört antingen muntliga eller skriftliga informationsinsatser under det senaste året
13.2 Synpunkter från brukar- och anhörigorganisationer vid planering och uppföljning av kommunens verksamheter för personer med psykiska funktionshinder
Länsstyrelsens bedömning
• Gävle kommun uppfyller ställda krav på inhämtande av synpunkter från berörda brukar- och anhörigorganisationer.
Länsstyrelsens iakttagelser
Av de uppgifter Gävle kommun lämnat i enkäten framgår att kommunen haft kontakt med RSMH och IFS vid planering av verksamheter för sysselsättning/rehabilitering, planering och samverkan med personligt ombud och uppföljning av sysselsättning/arbetsrehabilitering och personligt ombud. RSMH har även deltagit i rekryteringen av personligt ombud. Både RSMH, IFS och organisationen Balans har också deltagit i Douglasprojektet, en verksamhet som riktar sig till personer med psykiska funktionshinder och missbruk, så kallad dubbeldiagnos.
Länsstyrelsens bedömningsgrunder
Ledningen för socialtjänsten skall samverka med den organiserade brukar- och anhörigrörelsens företrädare. I sin planering och uppföljning av verksamheter som berör personer med psykiska funktionshinder skall ledningen inhämta synpunkter från brukar- och anhörigorganisationerna.
(5 kap. 8 § SoL, 15 § LSS) Uppfyller kraven
• Kommuner som frågat efter synpunkter från brukar- och anhörigorganisationerna på minst tre aktuella verksamhetsområden under det senaste året
14. Brukarinflytande i verksamheter för boende och sysselsättning Möjlighet till brukarinflytande i granskade verksamheter för boende och
sysselsättning
Länsstyrelsens bedömning
• Treklöverns rehabiliteringsverksamhet uppfyller ställda krav på att inhämta enskilda personers synpunkter på verksamheten
• Tredje Tvärgatans boende uppfyller inte ställda krav på att systematiskt inhämta de boendes synpunkter på verksamheten.
Länsstyrelsens iakttagelser
Av den information som Länsstyrelsen inhämtat i intervjuer och besök i verksamheterna vid Tredje Tvärgatan och Treklöverns rehabiliteringsverksamhet framgår att man på olika sätt inhämtar synpunkter från enskilda som erhåller stöd eller deltar i arbetsrehabilitering.
Vid Treklöverns rehabiliteringsverksamhet sker en systematisk uppföljning av deltagarnas syn på verksamheten genom allmänna husmöte och deltagarråd. Dessutom skickas det ut en utvärderingsenkät till alla som deltagit i Treklöverns olika arbetsrehabiliterande verksamheter 6 månader efter att personen avslutat sin tid på Treklövern.
På Tredje Tvärgatans boende uppger personalen att kontaktpersonen i det dagliga arbetet samtalar med de boende och frågar dem vad de tycker om verksamheten. På allmänna möten inhämtas också de boendes synpunkter på verksamheten. Personalen uppger vidare att de tycker att de boende i viss mån har möjlighet att påverka verksamheten. Men på grund av personalsituationen kan det vara svårt att göra snabba förändringar av redan uppgjorda veckoscheman. Länsstyrelsen anser att inhämtandet av de boendes synpunkter och möjlighet att påverka innehållet i verksamheten behöver utvecklas och systematiseras.
Länsstyrelsens bedömningsgrunder
Personer med psykiska funktionshinders egna val och prioriteringar skall vara utgångspunkten för alla insatser som riktas till den enskilde. Det innebär att verksamheter för boende och
sysselsättning bör finna former för inflytande för de boende respektive deltagarna i verksamheten.
(SOU 1992:73 sid. 20, 1 kap. 1 § SoL, 5 kap. 8 § SoL, 6 § LSS, SOSFS 1998:8 (S)) För att uppfylla de krav som ställs skall:
• verksamheter för boende eller sysselsättning ha någon form av brukarråd eller ha utvecklat någon form för att systematiskt inhämta de boendes eller deltagarnas synpunkter på verksamheten
• de boendes eller deltagarnas synpunkter ha beaktats och påverkat verksamhetens innehåll och utformning i något eller några angivna exempel.
15. Den enskildes möjlighet till självbestämmande och delaktighet 15.1 Den enskildes möjlighet till självbestämmande i stödprocessen
Länsstyrelsen bedömer att:
• Gävle kommun uppfyller ställda krav på individens delaktighet i planering vad gäller boende och sysselsättning för 10 av de 14 personer som intervjuats.
• Gävle kommun uppfyller ställda krav på individens delaktighet i det samarbete som förekommer för 7 av de 14 personer som intervjuats.
Länsstyrelsens iakttagelser
För 6 personer saknas information från intervju. Två akter saknas helt.
Länsstyrelsen har inhämtat information om individers möjlighet till självbestämmande och delaktighet i planeringen av insatser och samarbetskontakter dels från granskning av aktgranskning, enkäter som handläggare/chef besvarat och av intervjuer med de 14 slumpmässigt utvalda individer som tackat ja till att delta i intervju.
Utifrån enbart aktgranskning och i uppgifter från handläggare har det varit mycket svårt att bedöma huruvida den enskilde varit delaktig i själva planeringen och uppföljningen. Vid Länsstyrelsens intervjuer har bilden dock förändrats något och 10 individer uppger att de känt sig delaktiga i planeringen av insatser. Nästan alla som deltagit i intervjuerna känner till vem som beslutat om insatserna. En tredjedel av de av de intervjuade personerna tyckte sig ha fått tillräcklig information om vilket stöd man kunde få från socialtjänsten. Eftersom flertalet saknar kunskaper om beslutsordning och former för stödinsatser blir de också i hög grad beroende av den personal som de möter i sin vardag och i vilken omfattning de kan informera om vart enskilda kan vända sig för att få andra eller utökade insatser.
I aktgranskning och i uppgifter från handläggare framgår ofta att det pågår ett samarbete mellan den personal som ger stödet och den öppna psykiatrin. Vid intervjuer med enskilda individer uppger de flesta att de har kontakter med psykiatrin. Dock är det inte alla som själva är delaktiga i samverkan och flera vet inte ifall samarbete sker mellan personalgrupperna.
Undantag är de personer som deltar i Treklöverns verksamhet, de har kännedom om samverkan och deltar också själva i större utsträckning.
Länsstyrelsens bedömningsgrunder
Personer med psykiska funktionshinder skall vara delaktiga i utformningen av de insatser som planeras och genomförs. Den enskilde har rätt att få information om alternativa insatser och vara delaktig i planeringen och uppföljningen av dessa. Den enskilde skall också vara delaktig i det samarbete som sker mellan olika vård-, stöd- och rehabiliteringskontakter.
(1 kap. 1 § SoL, 3 kap 5 § SoL, 6 § LSS, SOSFS 1998:8 (S)) För att uppfylla de krav som ställs skall:
• den enskilde helt eller delvis deltagit i planering eller uppföljning av insatser vad gäller boende och sysselsättning samt att det skall framgå av den enskildes utsagor att han varit delaktig
• den enskilde ha varit delaktig helt eller delvis i det samarbete som förekommer samt att det skall framgå av den enskildes utsagor att han känner till eller varit delaktig i detta samarbete.
15.2 Den enskildes möjlighet till självbestämmande i verksamheter för boende
Länsstyrelsens bedömning
• Tredje Tvärgatans verksamhet för boende uppfyller ställda krav på den enskildes självbestämmande och integritet i sitt boende samt delaktighet i planering men
uppfyller inte de krav som ställs på den enskildes delaktighet i det samarbete som sker mellan verksamheten och andra vård- stöd- och rehabiliteringskontakter.
Länsstyrelsens iakttagelser
De personer som hör till Tredje Tvärgatans verksamhet bor i egna lägenheter och har stora möjligheter att påverka och bestämma i sina lägenheter. Det gäller allt från egna möbler, egen nyckel, ha gäster, måltider, vissa aktiviteter. Vissa begränsningar finns vad gäller rökning i de egna lägenheterna på grund av brandsäkerhet och att ingen ska behöva må dåligt på grund av rökig luft. De som röker hänvisas till gruppboendets rökrum. Det finns också vissa
begränsningar vad gäller handhavandet av alkohol. Alla boende har God Man eller förvaltare som hjälper dem med ekonomin.
Länsstyrelsens bedömningsgrunder
Personer med psykiska funktionshinder skall som alla andra kunna påverka det boende eller den sysselsättning han önskar samt det stöd han eller hon behöver för ett fungerande boende och en meningsfull sysselsättning.
(1 kap. 1 § SoL, 3 kap 5 § SoL, 6 § LSS, SOSFS 1998:8 (S)) För att uppfylla de krav som ställs skall:
• den enskilde som bor i bostad med särskild service ha möjlighet till självbestämmande och en hög grad av integritet i sitt boende
• den enskilde vara delaktig i planering och uppföljning av de insatser som genomförs inom ramen för verksamheten
• den enskilde vara delaktig i det samarbete som sker mellan verksamheten och andra vård-, stöd- och rehabiliteringskontakter
16. Bemötande
Länsstyrelsens bedömning
• Gävle kommun uppfyller ställda krav på ett gott bemötande för 11 personer av 14 personer med psykiska funktionshinder som har intervjuats
Länsstyrelsens iakttagelser
Flertalet av de intervjuade personerna uppger att de bemöts väl av den personal de möter i sin vardag. Flertalet av de intervjuade får insatserna i det egna boendet och det är i första hand den personal man möter i sin vardag som beskrivs när frågan om bemötande kommer upp.
Några röster om bemötande:
”Min kontaktperson från boendestödet är bra, men alla är inte lika bra”.
”Boendestödjarna hjälper mig på fel sätt. De plockar upp mina pappershögar fast det är mitt sätt att skapa ordning”.
”Jag har bra kontaktmän, de pratar inte ovanför huvudet på mig.”
”Jag har blivit bra bemött”.
Länsstyrelsens bedömningsgrunder
Personer med psykiska funktionshinder skall bemötas med respekt för sin integritet och sin syn på sin situation. ( 1 kap 1§, 3 kap 5 §, 5, 6 §§ LSS)
• För att uppfylla de krav som ställs skall det framgå av den enskildes egna utsagor att han huvudsakligen upplever sig trodd och väl bemött i sina kontakter med socialtjänsten.