handläggningsprocessen
10. Handläggarnas stöd till enskilda personer med psykiska funktionshinder
10.1 Hur beskriver de enskilda själva sina behov, sina kontakter, den hjälp och det stöd de får av kommunen?
Bland de 180 personer med psykiska funktionshinder som vid granskningstillfället hade insatser enligt Socialtjänstlagen och /eller LSS, lag om stöd och service har Länsstyrelsen slumpmässigt valt ut 20 personer, 8 kvinnor och 12 män. Förutom granskning av akter har ansvariga handläggare i en enkät svarat på frågor utifrån sin bedömning av de enskilda personernas behov. Två handläggare har berörts.
Av de 20 slumpmässigt utvalda personer har 14 personer tackat ja till medverkan i
intervjudelen av Länsstyrelsens tillsyn. Åldrarna varierar mellan 25 – 64 år och medelåldern är cirka 46 år. Åtta av de fjorton personer som blivit intervjuade har genomgått grundskola, sex personer har gymnasieutbildning och några har erfarenheter från arbetslivet.
Flertalet av de intervjuade personerna är nöjda med de insatser som de har idag. Kommunens boendestödsenhet upplevs som positiv, några påtalar dock att personalen inte stannar den tid som de anser att de är beviljade beviljade och att det är störande när personalen måste avbryta sitt besök med att åka iväg på ett larm.
Sex personer har av olika anledning valt att tacka nej till intervju.
”Boendestödjarna är väldigt tidspressade. När de har tid är de bra.”
”Jag är nöjd med den hjälp som jag fått.”
”Från boendestödet borde de komma samma varje gång. K. borde komma varje gång, hon kan sköta om mig på ett bra sätt”.
”Jag mår dåligt och gruvar mig innan jag ska dit. När jag väl är där går det bättre. Vet inte varför, men jag blir bra bemött”.
Bland de intervjuade finns också de som är kritiska.
Tidigare gick jag på Treklövern, det var bra där. Nu får jag inte vara där längre. Platserna är till för dem som senare ska ut och arbeta
”Har fått brev att jag är beviljad kontaktperson, men jag vet inte när jag får någon.”
Angående individuell plan:
”Nej, jag har ingen, men de bokför allt nere på kontoret och tar upp det på behandlingskonferenser.”
”Det är ingen som har hjälpt mig på det sätt som jag skulle vilja ha hjälpen”.
10.2 Stödprocessen – Behovet av ett fungerande boende
Länsstyrelsens bedömning
Länsstyrelsen konstaterar att Gävle kommun uppfyller ställda krav:
• på att uppmärksamma enskildas behov av stöd i sitt boende för samtliga 18 personer som har stöd och som deltar i undersökningen.
• på individuell planering av insatser kring 4 av de 7 personer som bor i någon form av gruppboende.
• på individuell planering av insatser för 6 person av 10 som bor i eget boende.
• på tillräckliga och anpassade insatser kring boendet för tio av de nitton personer som ingår i undersökningen.
• på uppföljning av genomförda insatser för 8 av de 19 personer som har boendestödsinsatser.
Länsstyrelsens iakttagelser
Av det slumpmässiga urvalet på 20 personer med psykiska funktionshinder är det 19 personer som har insatser i boendet. En person har ingen insats i boendet, då hjälpen och stödet
ombesörjes av anhöriga. Tio personer har insatser som består av boendestöd i det egna boendet i olika omfattning och nio personer har insatsen bostad med särskild service för funktionshindrade enligt SoL eller LSS. Då två akter saknas har Länsstyrelsen inte kunnat göra en fullständig bedömning av den individuella planeringen.
Länsstyrelsens bedömning av insatser i boendet grundar sig på aktgranskning, enkät från handläggare/verksamhetschef och intervjuer. Fjorton personer har medverkat i intervjuer, 6 personer har avböjt att delta. För två av dessa personer saknas dessutom akter.
Länsstyrelsens bedömningsgrunder
Personer med psykiska funktionshinder har rätt att få relevanta behov av boende/boendestöd uppmärksammade, planerade i sin helhet och få de insatser som motsvarar hans/hennes behov.
Insatserna skall vara anpassade till individens förutsättningar och behov och följas upp regelbundet.
(4 kap 1 § SoL, 5 kap. 7§ SoL, 9 § p. 9 LSS, 10 § LSS, 15 § p. 1 LSS, SOSFS 1998:8 (S)) För att uppfylla de krav som ställs skall:
• behovet av boende/boendestöd vara uppmärksammat och bedömt av handläggaren eller framgå tydligt av personakten. Den enskildes egna utsagor skall motsvaras av de behov som
uppmärksammats.
• det finnas angivna mål och en tydlig planering som motsvaras av den enskildes egna utsagor.
• den enskilde får de insatser som han har behov av. Insatserna skall vara anpassade efter den enskildes situation och förutsättningar. Det skall framgå av den enskildes egna utsagor att insatserna är tillräckliga och anpassade till individens situation.
• en uppföljning av aktuella insatser och individens situation har genomförts minst en gång det senaste året. Den enskilde skall själv beskriva att hans behovssituation följs upp.
och den enskilde. Det är de som tillsammans svarar för planeringen. Enligt enkätsvaren från verksamhetschef finns på gruppboendet gjorda individuella planer, vilket inte alltid
personerna ifråga själva är medvetna om.
I eget boende är det en person som har en individuell plan där flera aktörers insatser finns nedtecknade och som själv har deltagit i planeringen. Planen har regelbundet följts upp.
Förändras bedömningarna efter information från intervjuerna med enskilda?
För 14 av ovanstående bedömningar vilar informationen på uppgifter från akt, handläggare och intervjuer. Bedömningarna har inom vissa områden förändrats efter intervjun med
enskilda personer. De intervjuade personerna uttrycker fler och komplexare behov än vad som framgår av akterna. Det framkommer också brister i den individuella utformningen av
insatserna där den enskilde aktivt kan medverkar. Exempel som framkommit är önskan om mer kontakt med boendestödet och möjlighet att få hjälp med att ta del av samhällets utbud.
Även stöd till fritidsaktiviteter med kontaktperson efterfrågas.
10.3 Stödprocessen – Behovet av lämplig sysselsättning
Länsstyrelsens iakttagelser
Behovsbedömarna i Gävle kommun gör inga utredningar och beslut om insatser kring sysselsättning. Det är den enskilde som själv avgör om han/hon vill delta i en verksamhet.
Gävle kommun ger information om vad som finns att tillgå.
I de fjorton intervjuer som Länsstyrelsen genomfört har frågan om vilken sysselsättning personen har eller skulle vilja ha ställts. Uppgifter om sysselsättning har i den mån det finns något dokumenterat i akten inhämtats för övriga personer. Två akter saknas.
Nio personer deltar i den kommunalt anordnade sysselsättning på Nygårdens öppna
verksamhet. RSMH har också en öppen verksamhet som besöks av en del. Två personer deltar i den arbetsrehabiliterande verksamheten på Treklövern och ytterligare en person ska snart börja där. Tre personer har fått information om vad som erbjuds för aktiviteter inom Gävle kommun, men själva avböjt att för närvarande delta eller själva tagit initiativ till aktiviteter
Länsstyrelsens bedömningsgrunder
Personer med psykiska funktionshinder har rätt att få relevanta behov av sysselsättning uppmärksammade, planerade i sin helhet och få de insatser som motsvarar hans/hennes behov.
Insatserna skall vara anpassade till individens förutsättningar och behov och följas upp regelbundet.
(4 kap 1 § SoL, 5 kap. 7§ SoL, 9 § p. 9 LSS, 10 § LSS, 15 § p. 1 LSS, SOSFS 1998:8 (S)) För att uppfylla de krav som ställs skall:
• behovet av sysselsättning vara uppmärksammat och bedömt av handläggaren eller framgå tydligt av personakten. Den enskildes egna utsagor skall motsvaras av de behov som uppmärksammats.
• det finnas angivna mål och en tydlig planering som motsvaras av den enskildes egna utsagor.
• den enskilde få de insatser som han har behov av. Insatserna skall vara anpassade efter den enskildes situation och förutsättningar. Det skall framgå av den enskildes egna utsagor att insatserna är tillräckliga och anpassade till individens situation.
• en uppföljning av aktuella insatser och individens situation ha genomförts minst en gång det senaste året. Den enskilde skall själv beskriva att hans behovssituation följs upp.
utifrån personliga intressen. En person upplever sig inte ha fått någon information om vad som finns och skulle vilja ha något meningsfull att göra om dagarna.
10.4 Stödprocessen – Behovet av samordnade insatser
Länsstyrelsens bedömning
Länsstyrelsen har avstått från att göra någon bedömning eftersom det överlag saknas en helhetsbedömning av både sociala, fysiska, medicinska och psykiska behov i akterna.
Dessutom har dessa uppgifter inte alltid framgått av intervjuerna.
Länsstyrelsens iakttagelser
Länsstyrelsen har i sin granskning av akter endast funnit en individuell plan som regelbundet följts upp och reviderats.
Fördelningen av personer som bor i eget boende och personer som bor i gruppboende enligt SoL eller LSS är elva personer i eget boende och nio personer i särskilt boende.
I akterna för de personer som bor i eget boende framgår i de flesta fall att det har skett uppföljning av beviljade insatser. Av akt- och intervjumaterialet har det inte gått att göra en bedömning av behovet av samordning med primärvården och den slutna psykiatrin eftersom detta behov sällan framkom i intervjuerna. Samverkan med den öppna psykiatrin finns ofta dokumenterad. Samverkan är ofta av informell karaktär mellan personalen närmast personen med psykiska funktionshinder och den öppna eller slutna psykiatrin.
I akterna hos de personer som bor i gruppboende finns få uppgifter om samverkan med andra myndigheter och uppföljning. Handläggare och ansvarig verksamhetschef har redovisat i enkätsvar att samverkan sker med den slutna psykiatrin och primärvården. Samverkan utifrån individens olika behov sker också med andra instanser som exempelvis tandvården, God Man
Länsstyrelsens bedömningsgrunder
Personer med psykiska funktionshinder har rätt att få sina behov bedömda utifrån en helhetssyn på den psykiskt funktionshindrades situation, möjligheter och behov där sociala, fysiska, medicinska och psykiska behov beaktas. Behövliga insatser skall planeras och
samordnas i en individuell plan som motsvarar den enskildes behov av socialtjänstens insatser.
En systematisk uppföljning av beslut, planer och insatser bör genomföras regelbundet och vid behov omprövas.
(SOSFS 1998:8 (S), 10 § LSS)
För att uppfylla de krav som ställs skall:
• relevanta behov av boendestöd, sysselsättning samt vård för psykisk och fysisk hälsa ha uppmärksammats i sin helhet.
• den enskilde ha en individuell plan där insatserna från socialtjänsten samordnas i sin helhet
• uppföljningen av genomförda insatser ske på ett samordnat sätt.
10.5 Kontaktperson eller personligt ombud
Länsstyrelsen bedömer att:
• Gävle kommun uppfyller ställda krav på möjlighet att få en kontinuerlig och stödjande kontakt för tolv av de 14 intervjuade personer som ingått i granskningen.
Länsstyrelsens iakttagelser
För 18 av de 20 personerna som ingår i studien finns uppgifter från akt och handläggare.
Dessutom finns information från 14 intervjuer. För de personer som inte deltagit i intervjuerna har det varit svårt att bedöma huruvida det finns något personligt stöd eller ej.
Vid intervjuerna framgår det att 12 personer av 14 har en person som de kan vända sig till vid behov antingen hos boendestödjarna, God Man, dagverksamheten eller inom psykiatrin. De två personer som inte upplevde sig ha någon att vända sig till upplevde att deras behov av hjälp och stöd berörde flera ansvarsområden.
Enligt akterna fanns kontaktperson enligt både SoL och LSS beviljad, men det framgår inte alltid om insatsen är verkställd och pågående. Två personer uppgav vid intervjuerna att de var beviljade kontaktperson sedan lång tid tillbaka men att de ingenting visste om när insatsen skulle verkställas. Tre personer har personligt ombud.
Länsstyrelsens bedömningsgrunder
Personer med psykiska funktionshinder har behov av att ha tillgång till en förtroendefull kontakt som är kontinuerlig över tid och bör därför erbjudas en sådan.
(3 kap 6 § SoL, 9 § p. 4 LSS, Prop. 1993/94:218)
• För att uppfylla ställda krav skall den enskilde ha möjlighet att få ett personligt ombud, personlig assistent, kontaktperson eller någon annan form av stödperson. Det skall framgå av den enskildes egna utsagor att det finns en person som han kan vända sig till med förtroende
DEL D Kvalitet och innehåll i verksamheter för boende och sysselsättning
11.1 Verksamhet Tredje Tvärgatans boende
Länsstyrelsen har granskat en verksamhet för stöd i boendet, Tredje Tvärgatans boende.
Form och uppdrag
Verksamheten på Tredje Tvärgatans boende vänder sig till både de som behöver bostad med särskild service enligt 9 § punkt 9 LSS och de som har beslut om bostad med särskild service enligt 5 kap. 7 § Socialtjänstlagen. Verksamhetens mål är att ge de boende ett bra liv utifrån den enskildes behov. Det ska även vara möjligt att utvecklas och flytta ut till eget boende.
Målgrupp/antal boenden
Verksamheten riktar sig enligt chef och personal till yngre personer med varaktiga psykiska funktionshinder men även till personer som dessutom har andra funktionshinder som utvecklingsstörning och missbruk. Det finns åtta lägenheter i boendet.
Personal
Personalgruppen vid Tredje Tvärgatans boende består av 6 ordinarie heltidsarbetande personal som samtliga har skötarkompetens och lång erfarenhet av arbete med målgruppen.
Boendet på Tredje Tvärgatan har en sjuksköterska som arbetar deltid på boendet ca.25% av en heltidstjänst. Sjuksköterskan har också sjukvårdsuppgifter på andra boendeenheter. Tredje Tvärgatans boende leds av en chef med ansvar för ytterligare tre andra boendeenheter för personer med psykiska funktionshinder i Gävle kommun.
Vad erbjuder verksamheten?
Verksamheten på Tredje Tvärgatan erbjuder individuellt utformat boendestöd i form av konkret och praktisk hjälp i den enskildes bostad, mobila socialpsykiatriska insatser (nattetid från 21.30 till 07.30), fritidsaktiviteter, medicinhantering, träning i att leva ett självständigt liv och träning av sociala förmågor. Alla boende har två kontaktpersoner att vända sig till och nästan alla har God Man eller förvaltare.
Personalen anser att utifrån målgruppens skiftande behov skulle det behövas mer personal för att hinna med alla arbetsuppgifter. De boende har behov av ett mer flexibelt stöd än vad verksamheten har möjlighet att ge idag. Denna uppfattning delas inte av verksamhetens chef.
11.2 Miljö
Länsstyrelsens bedömning
• Tredje Tvärgatans boende uppfyller de krav som ställs vad gäller närhet till
kommunikationer och allmän service. Vidare uppfylls kraven vad gäller antal platser och att boendet är väl integrerat.
• Tredje Tvärgatans boende med åtta lägenheter uppfyller kraven på fullvärdiga lägenheter såsom egen toalett med dusch och en köksenhet avskild från övriga utrymmen i lägenheten.
Länsstyrelsens iakttagelser
Tredje Tvärgatans boende är beläget i ett bostadsområde med flerfamiljshus och väl integrerat i det ordinära bostadsbeståndet. Boendet ligger i nära anslutning till kommunikationer och allmän service.
Boendet är ett så kallat trapphusboende med åtta lägenheterna bestående av vardera ett större rum och med egen toalett och dusch. I rummet finns en mindre köksdel med kokmöjligheter avskilt från övriga delar av rummet. På första våningen finns gemensamma utrymmen med hemliknande karaktär, såsom TV rum och matrum med kök för de som vill äta och vistas där tillsammans med de andra boende. Personalutrymmen och ett kontor finns i anslutning till de gemensamma utrymmena.
Länsstyrelsens bedömningsgrunder
Kommunen skall inrätta bostäder med särskild service för personer med psykiska funktionshinder.
Boendet skall vara beläget så att de boende kan delta i samhällets gemenskap och leva som andra samt utformas så att en institutionsliknande boendemiljö kan undvikas.
(5 kap. 7 § SoL, 7 kap. 1 § punkt 2 och 3 SoL, 9 § punkt 9 LSS, SOSFS 2002:9 (S), Länsstyrelsernas riktlinjer för enskild verksamhet enligt SoL och LSS )
För att uppfylla de krav som ställs skall:
• boendet ligga i nära anslutning till nödvändiga kommunikationer och allmän service som post, bank och affärer
• bostaden i särskilda boendeformer skall vara fullvärdig med eget rum, toalett, dusch och kokmöjligheter. För hem för viss annan heldygnsvård som korttidsboende, rehabiliterings eller avlastningshem är eget rum med toalett och dusch önskvärt.
• boendet skall för att undvika en institutionell boendemiljö utformas så hemlikt som möjligt, inte vara samlokaliserad med annan liknande verksamhet och heller inte vara för stort. Det kan exempelvis innebära att:
- Antal boende i gruppbostad inte bör överstiga sex personer - Antal boende i serviceboende inte bör överstiga tio personer - Antal boende i korttidsboende inte bör överstiga tjugo personer
11.3 Verksamhetens innehåll
Länsstyrelsen bedömer att Tredje Tvärgatans boende:
• uppfyller ställda krav på innehåll som ligger i linje med verksamhetens uppdrag
• uppfyller till viss del ställda krav på individanpassade insatser
• uppfyller ställda krav på tillgång till en kontinuerlig kontakt med någon i personalgruppen
Länsstyrelsens iakttagelser
Verksamheten har system med kontaktperson. Alla boende har två utsedda kontaktmän som täcker upp för varandra och ska hjälpas åt att vara ett stöd för den boende. Personalen erbjuder stöd och konkret hjälp i praktiska sysslor i bostaden såsom mathållning, städ, tvätt, hygien och hjälp att ta sin medicin. Personalen hjälper också till med anhörigkontakter och vid kontakter med myndigheter, och även vid kontakter med hälso- och sjukvården. I den mån det finns tidsutrymme ger personalen också stöd och hjälp med färdighetsträning utanför boendet såsom fritidsaktiviteter och delta i olika sociala aktiviteter. Stödet och hjälpen ska utmynna i att bryta isolering för de personer som de ger stödet till. De insatser som ges inom ramen för boendet bedöms motsvara de enskildas behov i en del fall. Brist på personalresurser uppges vara orsaken till att inte fler aktiviteter och vid fler tillfällen genomförs utanför boendet. Då de boendes intressen och behov är olika är det också svårt att genomföra insatser i grupp.
Personalen tycker att det viktigaste är att utgå från individuella behov.
Länsstyrelsens bedömningsgrunder
Verksamhetens innehåll bör utformas utifrån kunskapen om personer med psykiska funktionshinders behov av ett fungerande boende och inriktas mot att ge målgruppen ökade möjligheter att delta i samhällets gemenskap och leva som andra.
(3 kap. 6 § SoL, 5 kap. 7 § SoL, 7 och 9 §§ LSS) För att uppfylla de krav som ställs bör:
• verksamheten erbjuda ett innehåll/insatser som ligger i linje med verksamhetens uppdrag och motsvara de boendes behov av ett fungerande boende
• verksamhetens insatser anpassas efter var och ens behov och förutsättningar samt ha motiverande och rehabiliterande inslag
• de boende ha tillgång till en kontinuerlig kontakt i personalgruppen
11.4 Individuell planering
Länsstyrelsens bedömning
• Verksamheten på Tredje Tvärgatans boende uppfyller inte ställda krav på formulerade individuella mål, planering, dokumentation och samordning.
Länsstyrelsens iakttagelser
Personalen har morgonmöte varje morgon då man utifrån uppgjorda veckoscheman planerar dagens aktiviteter och göromål. Kontaktpersonen planerar ofta insatserna veckovis
tillsammans med den boende. Uppföljningen av veckoaktiviter sker genom muntliga samtal i det dagliga arbetet. Planer för de medicinska insatserna ansvarar sjuksköterskan för. Alla boende har planer för sina medicinska insatser. Långsiktiga individuella planer saknas för samtliga boende. Verksamhetschefen uppger att det på central nivå i förvaltningen görs en översyn för hur individuella planer ska upprättas och användas i verksamheterna.
Länsstyrelsens bedömningsgrunder
De insatser personer med psykiska funktionshinder får inom ramen för verksamheten skall planeras och systematiskt följas upp. En individuell plan bör upprättas där det framgår vilka insatser som utgår samt målet för dessa.
(11 kap. 5§ SoL, 7 och 10 §§ LSS, SOSFS 1998:8 (S)) För att uppfylla de krav som ställs:
• bör verksamheten planera sina insatser för enskilda boenden och formulera individuella mål
• skall den individuella planeringen samt genomförandet av insatser inom verksamhetens ram dokumenteras
• bör verksamheten genomföra en systematisk uppföljning av insatserna för enskilda boende
• bör den individuella planeringen vara samordnad med övriga insatser som utgår från andra berörda enheter/organisationer/myndigheter i de fall enskilda boende så önskar.
12. Treklöverns verksamhet – anpassad rehabiliterings verksamhet