Delad uppfattning

58

3.9. Delad uppfattning

Det är inte säkert att det räcker med delaktighet i heterogena styrelser för att fördelarna med en heterogen styrelse ska komma fram. Även om delaktighet enligt Forbes och Milliken (1999) sägs vara en förutsättning för att fördelarna med heterogena styrelser ska komma fram så är det inte säkert att unik kunskap och information beaktas i styrelsen även om ledamöterna deltar i beslutsprocessen. Interaktionssvårigheterna som enligt Forbes och Milliken (1999) kan uppstå och subgrupperna som enligt Kaczmarek, Kimino och Pye (2012) och Tuggle, Schnatterly och Johnson (2010) kan bildas är orsaker till detta. Detta kan göra att ledamöter deltar i beslutsprocessen genom att diskutera redan framförd information till styrelsen men är inte motiverad till att bidra med ytterligare unik information som skulle kunna förbättra beslutsprocessen ytterligare eftersom fler alternativ och bättre utvärdering skulle genereras (Forbes & Milliken 1999). Sammanhållningen i gruppen påverkas av kulturen som finns och kulturen bör som tidigare nämnts främja att olikheter i åsikter och kunskap är positivt, att andras expertis ska respekteras och att diskussioner ska hållas på en uppgiftsrelaterad nivå för att undvika känslomässiga konflikter (Forbes & Milliken 1999). Denna kultur leder till att de tre socialpsykologiska processerna ansträngningsnormer, kognitiva konflikter och användning av kunskaper och skickligheter kan användas effektivt och därmed förbättras beslutsprocessen och utförandet av styrelsens roller. Detta påverkar i sin tur företagets finansiella prestation eftersom fördelarna med heterogena styrelser får större möjlighet att komma fram och påverka beslutsprocessen och därmed utförandet av rollerna.

En faktor som kan påverka kulturen i grupper och därmed påverka om fördelarna med heterogenitet i styrelsen framkommer är delad uppfattning (Umans 2012). Med delad uppfattning menas att ledamöterna har gemensamma tankar om exempelvis vad styrelsens ansvar och arbetsuppgifter är. Detta är viktigt att studera eftersom detta kan ge ytterligare insikter till ”the black box” angående ledamöters deltagande i beslutsprocessen om delad uppfattning kan förbättra sammanhållningen i gruppen och främja att unik kunskap genereras till styrelsen kan det vara en viktig faktor att beakta när heterogena styrelser tillsätts eftersom det då kan öka möjligheterna för att fördelarna kommer fram. Det ökar möjligheten för att heterogeniteten ska få påverkan på företagets finansiella prestation. Att studera delad uppfattning som en faktor som kan påverka kulturen i styrelsen kan ge viktiga insikter till tidigare forskning som behandlar socialpsykologiska processer och därmed hur

59

sammanhållningen i styrelser påverkar utförandet av rollerna. Det kan ge bidrag om delad uppfattning är positivt eller negativt för sammanhållningen i styrelsen och därmed om delad uppfattning för att de socialpsykologiska processerna förbättras eller inte.

Umans (2012) har i en studie undersökt heterogenitet avseende kultur i ledningsgrupper och kommit fram till faktorer som kan dämpa de svårigheter som heterogenitet i gruppen kan ge upphov till. En faktor som visade sig kunna minska förekomsten av kommunikationssvårigheter var delad vision inom gruppen. Att minska förekomsten av kommunikationssvårigheter är viktigt eftersom kommunikation enligt Umans (2012) kan ses som en central del av gruppens beteende. Umans (2012) argumenterar för att delad vision ökar gruppens effektivitet och förbättrar relationerna inom gruppen. Det har länge varit känt inom gruppforskningen att delad vision och en känsla av ett gemensamt syfte är en förutsättning för att grupper ska kunna arbeta bra tillsammans (Umans, 2012). Detta kan leda till att det i mindre utsträckning bildas subgrupper och därmed att alla ledamöters mindre synliga egenskaper är det som är i fokus. Vidare argumenterar Umans (2012) för att en delad vision hjälper gruppmedlemmarna att se värdet i de demografiska eller personliga resurserna och olikheter. Detta kan underlätta för styrelsens kultur att ledamöterna ska respektera varandras unika kunskap och förstå att all kunskap är viktig att beakta för att beslutsprocessen ska bli så bra som möjligt. Att ledamöternas olika kunskap värderas i styrelsen gör enligt Forbes och Milliken (1999) att ledamöterna känner sig mer motiverade till att vilja framföra och bidra med sin unika kunskap vilket gynnar att deltagandet i styrelsen leder till användning av styrelsens tillgängliga kunskap.

Då denna tanke är utvecklad utifrån en organisatorisk grupp kan denna tanke ses som tillämpbar även på andra grupper inom ett företag, exempelvis styrelsen. Styrelsen är enligt Forbes och Milliken (1999) en grupp som skiljer sig från andra organisatoriska grupper angående dess kännetecken och detta gör att de är mer utsatta för interaktionssvårigheter som inkluderar kommunikationssvårigheter. På grund av detta borde det som Umans (2012) kommit fram till i sin studie om att delad vision inom heterogena grupper kan minska kommunikationssvårigheterna även kunna tillämpas på styrelser.

60

3.9.1. Heterogenitetsindexets påverkan av delad uppfattning på delaktigheten Om heterogena styrelser har en delad uppfattning kan interaktionsprocesserna förbättras vilket bidrar till att alla medlemmar i styrelsen i större utsträckning kan delta i beslutsprocessen. Bättre kommunikation mellan medlemmarna kan göra att deras olikartade information bättre utbyts och därmed att den i större utsträckning tas till vara i styrelsen. Enligt Forbes och Milliken (1999) blir medlemmar också mer motiverade till att bidra med sin unika information om den beaktas i gruppen och detta gör att förbättrad sammanhållning och kommunikation kan göra att mer information blir tillgänglig. Enligt Knapp, Dalziel & Lewis (2011) innebär social kategoriseringsteori att ett “vi och dem” tänk kan uppstå i styrelsen om ledamöterna överdriver skillnaderna mellan varandra. Detta kan ligga till grund för att subgrupper skapas där fokus hamnar på att ledamöterna skiljer sig från varandra genom synliga drag. En bättre kommunikation minskar fokus på synliga egenskaper och fokus hamnar istället på medlemmarnas unika kunskaper och erfarenheter och det är därmed lättare att erhålla de fördelar som en heterogen styrelse innebär. Om styrelsen har en delad uppfattning kan detta leda till att “vi och dem” tänket minskar och en “vi-känsla” skapas istället där alla ledamöter bidrar till att förverkliga den delade uppfattningen. Utifrån detta resonemang kan delad uppfattning leda till högre delaktighet av alla ledamöter i styrelsen och även att ledamöterna väljer att bidra med sin unika kunskap i sitt deltagande vilket därmed förbättrar beslutsprocessen och gör att fördelarna med heterogenitet i förlängningen kan påverka företagets finansiella prestation.

Om det visar sig att delad uppfattning leder till mindre delaktighet i styrelsen kan det bero på att delad uppfattning leder till att styrelsen blir för sammanhållna och att grupptänk därmed uppstår. Det kan göra att ledamöter inte deltar för att de anser att de är pressade att tycka likadant som majoriteten. Ledamoten känner att denne inte behöver lägga tid på att delta i beslutsprocessen eftersom styrelsen oavsett om denne deltar eller inte kommer att komma fram till ett beslut som ledamoten inte håller med om men som denne ändå inte hade kunnat påverka vid deltagande. Om delad uppfattning inte visar sig ha något samband med delaktighet i styrelsen kan det bero på att resonemanget kring delad uppfattning inte är tillämplig för styrelser på grund av styrelsens speciella drag. Det kan också vara så att delad uppfattning inte är tillräckligt för att sammanhållningen ska öka och då att det ska bli någon påverkan på delaktigheten i styrelsen eller på företagets finansiella prestation.

61

Ovanstående resonemang kring att delad uppfattning kan påverka kommunikation och därmed sammanhållning positivt leder till att delad uppfattning antas ha en positiv påverkan på delaktigheten i en heterogen styrelse.

Hypotes 4: ”Om en heterogen styrelse har en delad uppfattning leder det till en större

delaktighet av alla medlemmar i styrelsen”

3.9.2. Separata heterogenitetsegenskapers påverkan av delad uppfattning på delaktigheten

Att ha en delad uppfattning i heterogena styrelser kan ge olika påverkan på delaktigheten beroende på vilken heterogenitetsegenskap som studeras. Det kan tänkas att heterogenitet angående alla fem heterogenitetsegenskaper kan ha positiv påverkan på delaktigheten från delad uppfattning utifrån ovanstående resonemang men det kan också skilja sig åt eftersom sammanhållningsproblemen enligt Milliken och Martins (1996) skiljer sig mellan synliga heterogenitetsegenskaper och mindre synliga heterogenitetsegenskaper. Det kan därför vara intressant att studera om alla heterogenitetsegenskaper upplever positiva effekter av delad uppfattning på delaktigheten eller om exempelvis branscherfarenhet har en annorlunda effekt på grund av att det räknas som en mindre synlig heterogenitetsegenskap och som därmed kan uppleva mindre sammanhållningsproblem i styrelsen.

Hypotes 4.1: ”Delad uppfattning har ett positivt samband med delaktigheten i heterogena

styrelser avseende kön”

Hypotes 4.2: ”Delad uppfattning har ett positivt samband med delaktigheten i heterogena

styrelser avseende ålder”

Hypotes 4.3: ”Delad uppfattning har ett positivt samband med delaktigheten i heterogena

styrelser avseende kulturell bakgrund”

Hypotes 4.4: ”Delad uppfattning har ett positivt samband med delaktigheten i heterogena

styrelser avseende tenure”

Hypotes 4.5: ”Delad uppfattning har ett positivt samband med delaktigheten i heterogena

62