• No results found

Kapitel 4. Empirisk Metod

4.5. Metodkritik

81

Det kan ses vid en jämförelse mellan värdena för populationen och urvalet att värdena är väldigt lika för alla variabler förutom antal anställda. Angående antal anställda finns det en liten skillnad mellan medelvärdet för urvalet och populationen genom att medelvärdet för urvalet är lägre än medelvärdet för populationen. Detta kan tyda på att det i urvalet finns en större representation av de mindre företagen och att de största företagen i populationen inte ingår. Dock är 6000 anställda som nästan exakt är värdet på skillnaden mellan de två medelvärdena inte en särskilt stor skillnad i relation till att det i populationen finns företag med medelantal anställda från 88 stycken till 233654 st. Det visade sig vid en närmare jämförelse av företagen att det största företaget med 233 654 stycken anställda inte fanns med i urvalet medan det näst största företaget på ca 88000 stycken anställda fanns med i urvalet och det tyder på att alla storlekar på företag är representerade i urvalet och att förklaringen till varför det finns en liten skillnad mellan medelvärdena kan vara att det största företaget inte finns med i urvalet och detta kan påverka medelvärdet för populationen en del eftersom det är så stor skillnad på antal anställda mellan det största och näst största företaget. Om medianen för antal anställda jämförs istället för medelvärdet är urvalets median väldigt lika med populationens. Urvalets median för antal anställda är 4379 stycken och populationens median för antal anställda är 4561 st. Detta är ytterligare ett bevis på att bedömningen av att urvalet är representativt för populationen även gällande företagens storlek är korrekt och att det endast kan vara så att urvalet inte innehåller det allra största företaget.

Angående branschindelning kan det ses att det finns en liten överrepresentation av företag som räknas till branschklustret tillverkning. Denna skillnad är dock marginell och inget som bedöms påverka generaliseringen av resultaten från urvalet till populationen utan urvalet räknas som representativt för populationen.

4.5. Metodkritik

För att säkerställa att studiens resultat är tillförlitliga är det viktigt att ta hänsyn till och diskutera hur denna studie förhåller sig till reliabilitet och validitet. Dessa två mått har valts eftersom de är väsentliga vid kvantitativa studier (Bryman & Bell 2005). I detta avsnitt kommer dessa begrepp att diskuteras utifrån studien.

82

4.5.1. Reliabilitet

För att denna studies resultat ska anses vara tillförlitliga är det viktigt att studien är utformad på ett sådant sätt att den kan göras om av andra forskare och att dessa forskare kommer fram till samma resultat som denna studie redovisar. Reliabilitetskravet har uppfyllts genom en noggrann beskrivning av studiens genomförande och hur variablerna har konstruerats och hur dessa mätts. Vidare redovisas utförligt källor till informationsinsamlingen för att andra forskare ska kunna hitta samma information. För att säkerställa att den information som inhämtades var den samma oavsett vem som genomförde insamlingen användes en kodningsmall som noggrant beskrev vilken information som skulle samlas in och hur bedömning skulle göras. Utifrån detta anses studien inneha en hög reliabilitet.

4.5.2. Validitet

För att de mått som används i studien ska vara valida har måtten baserats på teorin och hur andra forskare har mätt samma variabler och därefter har det diskuterats fram hur variablerna ska mätas för att de ska symbolisera det som avses mätas. Validiteten i denna studie kan påverkas av att studien använder en enkät som är utformad för ett annat syfte men utifrån en bedömning av frågorna och vad frågorna kan användas till är det ett giltigt sätt att mäta de variabler som ingår i studien. Att data som inte kommer från enkäterna har samlats in från företagens årsredovisningar innebär att datan är granskad av oberoende revisorer och därmed anses datan från årsredovisningarna inneha en hög validitet.

För att säkerställa giltigheten i studiens resultat har analysmetoderna innehållit tester som i större utsträckning säkerställer resultaten. Genom att inkludera kontrollvariabler i testerna har kontrollvariablernas effekt på den beroende variabeln justerats bort vilket innebär att ett mer tillförlitligt resultat rörande sambanden genereras. Regressionsanalysen genomfördes först med enbart den oberoende variabeln till den beroende variabeln och sedan inkluderades kontrollvariabler stegvis för att finna den modell som gav högst förklaringsgrad vilket ger större exakthet i resultaten och gör dem mer giltiga. I studien har det även kontrollerats genom en korrelationsmatris om det finns några oberoende variabler som samvarierar för mycket med varandra eftersom det kan påverka giltigheten i resultaten. Det visade sig att variablerna omsättning och antal anställda som båda är mått på företagets storlek samvarierade för mycket och därmed togs endast en av dessa med när modeller utformades

83

för regressionsanalyser. Antal anställda valdes som mått eftersom den i högre grad korrelerade med finansiell prestation men det kontrollerades även i testerna om omsättningen gav någon annorlunda effekt i regressionerna vilket det inte gjorde. Utifrån detta anses antal anställda kunna representera företagets storlek eftersom resultatet inte beror på vilket mått som används i regressionerna.

Styrelsens heterogenitet mäts både genom separata heterogenitetsegenskaper och som ett index. Indexet giltighet i testerna kan genom detta säkerställas genom att studera vilka effekter de separata heterogenitetsegenskaperna får i testerna. Detta ger förklaringar till varför resultaten från tester med heterogenitetsindexet ser ut som de gör.

84

Kapitel 5. Empiriskt resultat och analys