Begreppen ska fortsättningsvis komma att utgöra den teoretiska utgångspunkten för utformningen av de modellförslag som tas
Som ett resultat av att begreppet social hållbarhet saknar en vedertagen definition väljer de som forskar på området ofta att lyfta fram vad som karaktäriserar ett tillstånd av social hållbarhet (Lind och Norlin Mjörnell, 2015). I litteraturgenomgången framkommer att benämningen aspekter sammanfattar de karaktäristiska delarna inom social hållbarhet. Aspekterna motsvarar därför det man strävar efter att uppnå i projektet för beaktande av sociala värden. Ett exempel där aspekter är en central del är i kunskapsmatrisen och motsvarar även där de centrala värden som bör uppnås för att skapa socialt hållbara lösningar. Eftersom kunskapsmatrisen eller varianter av denna är vanligt förekommande (se teoretisk begreppsram sida 28) så är även
aspekter-na vanligt förekommande vid aaspekter-nalys av sociala konsekvenser. Några ofta
förekom-mande aspekter vid beaktande av sociala frågor är jämställdhet, jämlikhet, tillgänglighet, social rättvisa samt etik, vilka beskrivs som följer.
Jämställdhet ”Innebär att kvinnor och män har samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom alla väsentliga områden i livet” (NE, 2016)
Jämlikhet: ”Alla individers lika värde” (NE, 2016)
Tillgänglighet: Beskriver tillförlitlighet för människor att nyttja olika miljöer i samhället oberoende funktion-snedsättning (NE, 2016)
Social rättvisa: Innebär i grunden att alla människor ska ha lika rättigheter och lika möjligheter oavsett socioe-konomisk bakgrund. Saker som inkomstklass, bilinnehav samt utbildning ska alltså inte påverka var människor kan bo samt dess självkänsla (FN-, 2010)
Etik: Ett etiskt system framställs med anspråk på att vara vägledande för mänskligt liv och handlande (NE, 2016)
ASPEKTER
aspekter
indikatorgrupper
skalor
delaktighet
flexibilitet
kontinuitet
”
Indikatorgrupper beskrivs i litteraturgenomgången som de grupper i samhället som är extra utsatta. Sättet att fördela samhällets invånare i grupper och utifrån deras perspektiv analysera sociala konsekvenser inom samhällsplanering är vanligt förekommande i tidigare genom-föra SKB:ar (se litteraturgenomgång sida
16). De ofta förekommande grupperna som välja att fokusera extra på är de som motsvarar riskgrupper i samhället och som i större utsträckning inte blir hörda vid forum för medborgardeltagande (Isaksson, 2016). Vanclay (2003) m.fl. väljer också att poängtera vikten av att fokusera på socioekonomiskt svagare grupper i samhället. Förslag på riskgrupper eller så kallade indikatorgrupper är barn, ungdo-mar, unga vuxna, äldre, kvinnor, funktion-snedsatta, utländsk bakgrund, språkligt hinder, normalavvikande beteende samt socioekonomisk status. Innebörden av dessa grupper beskrivs nedan. De förkla-ringar som anges till varje indikatorgrupp
är endast exempel på varför de utgör en riskgrupp inom samhällsplanering.
Barn: Gruppen barn utgör här personer mellan 1 t.o.m. 11 år och är både fysiskt och psykologiskt svagare än vuxna. Barn har även ett oförutsägbart beteende samt andra krav och behov i samhället.
Ungdomar: Gruppen ungdomar utgör här personer mellan 12 t.o.m. 19 och kan i vissa sammanhang ha andra krav och förväntningar på sin omgivning, andra behov samt i ekonomiskt svagare position ty studerande eller liknande.
Unga vuxna: Gruppen unga vuxna utgör här personer mellan 19 t.o.m. 25 vilka har samma förutsättningar som ungdomar men kan även här inkludera ungdomsarbetslösa eller ekonomiskt svagare position ty studerande eller liknande.
Äldre: Gruppen äldre utgör här personer i åldrarna 70 år eller äldre och har ofta sämre funktionsförmåga, syn/hörsel, kulturella referenser samt längre relationer till olika miljöer vilket gör att de i olika sammanhang anses som en riskgrupp i samhället. Kvinnor: Gruppen kvinnor anses i vissa situationer än mer utsatta än män ty fysiskt underläge, otrygghet med mera. Funktionsnedsatta: Gruppen funktionsnedsatta personer, fysiskt och/eller psykiskt, har andra krav och behov av miljöer i samhället.
Utländsk bakgrund: Gruppen med personer med utländsk bakgrund kan i vissa situationer exkluderas i samhället ty kulturella skillnader, traditioner eller trosuppfattning.
Språkligt hinder: Gruppen med personer med språkligt hinder utgörs av personer som inte förstår eller kan göra sig förstådd i det rådande språket.
Normavvikande beteende: Gruppen med personer med s.k. normalavvikande beteende utgörs av människor som avviker från vad gemene man ser som norm i den rådande samhällsstrukturen, exempelvis; utstickande stil eller attityd, missbrukande med flera.
Socioekonomisk status: Gruppen med lägre socioekonomisk status omfattar då människor i olika situationer är mer utsatta än andra på grund av exempelvis; lägre utbildning, lägre inkomst eller kulturell fattigdom.
Det främsta exempel där man analyserat sociala konsekvenser utifrån olika skalor är i Göteborg stads kunskapsmatrisen (se litteraturgenomgång sida 16). Göteborgs stad har valt fem skalor som beskriver en rumslig avgränsning inom
samhällsplaner-ing. Denna indelning av skalor har som syfte att lokalanpassa analysen av sociala konsekvenser och på så vis kunna anpassa förlagen på åtgärder till den lokala miljön, vilket Vanclay (2003) med flera poängterade som centralt inom SKB. De skalor som förekommer i kunskapsmatris-en (Göteborg stad, 2014) är ”byggnad och
plats”, ”närmiljö”, ”stadsdel”, ”stad” samt ”region”. De ofta förekommande skalorna enligt litteraturgenomgången är rummen,
lokal närmiljö, stadsdel samt globalt vilka
beskrivs som följer.
Rummen: Beskriver den område som utgörs av de yttre skal som avgränsar en byggnad. Lokal närmiljö: Utgörs av de närmast angränsande kvarteren runt fastigheten.
Stadsdel: Avgränsningen mots-varar den stadsdel som projektet berör, till exempel Stockholm stad eller Södermalms-regionen. Globalt: Den bredaste begräsnin-gen utgörs av allt som utgör vår jord så som hav, länder och luften.
DELAKTIGHET
En ofta förekommande del inom analys av sociala konsekvenser är delaktighet vilket främst syftar till medborgerlig delaktighet. Även delaktighet inom projekten förespråkas av bland andra Vanclay (2003) för att på så vis skapa incitament för ökat beaktande av sociala frågor inom den egna organisationen. Vad gäller inhämtning av data från externa så ingår enligt lagstadga samråd med berörda och allmänhet under planeringsprocessen. I litteraturgenomgången (se sida 16.) framgår att olika former av medborgardialo-ger också genomförs inom socialt beaktande under byggprocessen, men är som framgått inte lagstadgat. Intervjuer, workshop och enkätundersökningar är några exempel för medborgardialog under byggprocessen.
FLEXIBILITET
De verktyg och metoder som används vid analys av sociala konsekvenser har haft en styrka i att vara flexibel för att på så vis kun-na appliceras vid olika delar av akun-nalysen. Exempel på detta har varit kunskapsmatrisen som upprepas i olika SKB:ar men i något olika former, se litteraturgenomgång sida 16. Vanclay med flera förespråkar även flexibi-litet inom SKB för att på så vis kunna använ-das i olika situationer och av personer med
varierande kunskapsnivå inom SKB (Vanclay, 2003).
KONTINUITET
Beaktande av sociala konsekvenser ur ett långsiktigt och kontinuerligt perspektiv har varierat mellan de tidigare genomföra SKB som gjorts men förespråkas starkt av bland andra Vanclay (2003) som belyser vikten av socialt ansvar för framtida generationer. Kon-tinuiteten i den enskilda SKB:en förespråkas såväl som i processen för att skapa en socialt hållbar situation (Vanclay och Esteves, 2012).