Skalor Möten Aspekter SKB-dokumentation Delprocess i byggprocessen
Byggprocessens delprocesser illustreras likt en vågrät karta överst i modellen. De röda punkterna illustretar beslutspunkter där en delprocess övergår i en annan. Oberoende var i processen projektet befinner sig kan man tillämpa mallen för identifiering av sociala risker i projektet. Identifieringen utförs av personer inom projektet samt personer som berörs av projektet. Mallen illustretas under processkartan.
Som hjälp för att identifiera riskerna finns fysiska skalor samt aspekter. Identifieringen går ut på att placera lämpliga indikatorgrupper i mallens rutor och disskutera vilka risker som bör beaktas. Indikatorgrupperna som ska diskuteras är barn, ungdomar, unga vuxna, äldre, kvinnor, funktionsnedsatta, utländsk bakgrund, språkligt hinder, normalavvikande beteende samt social underlägsna.
Varje möte resultarar i en SKB där dokumentation för det sociala arbetet finns med.
Förklaring av syfte och metod för SKB-ar-betet
Genomföra en nulägesanalys av det aktuel-la sociaaktuel-la livet i området
Genomföra en riskanalys med hjälp av SKB-mallen
Beskriva eventuella målkonflikter Förslagsvis jämföra med betygsgrunder Den fösta delen motsvarar en förklaring av syfte samt metod för SKB. Här beskrivs alltså anledningen till varför SKB-rapporten up-pförs samt vilken/vilka metoder som valts för insamling av data, analys av data samt hur man valt att beakta den. Den andra delen in-nebär en inventering av nuläget för att kunna beakta befintliga värden samt ta hänsyn till lokala förhållanden. Den tredje delen är själ-va riskanalysen med hjälp av den framtagna modellen. Del fyra motsvarar en beskrivning av eventuella målkonflikter som kan uppstå vid riskbedömning och avgöra hur dessa ska hanteras. En målkonflikt innebär när ett intresse vägs mot ett annat, vilket ska doku-menteras samt varför det specifika utfallet valdes. Den femte och sista delen motsvarar en jämförelse med betygsgrunder. Betygs-grunderna är ännu endast en idé för att öka incitamentet till att beakta sociala frågor i större utsträckning. Utifrån teori samt em-piri framgick det även en jämförelse mellan
utvecklingen inom arbete med miljöfrågor som varit betydligt snabbare än inom sociala frågor. Betygsgrunderna flirtar därför med olika certifieringssystem som används för att beakta gröna värden.
Vid varje möte ska man använda den så kallade SKB-mallen för kartläggning av socia-la risker för den kommande delprocessen. Genom denna ska man kunna skapa en bild över vilka aspekter och indikatorgrupper som bör beaktas för respektive. Syftet med skalorna är att förenkla lokaliseringen av sociala risker för det specifika projektet vilket är valbart för varje projekt.
De skalor som valts är material, rummen,
arbetsplatsen, lokal närmiljö, stadsdel, globalt samt framtid (se fig. 11). Samtliga
skalor har en fysisk avgränsning förutom
material och framtid. Material finns med
för att beakta sociala konsekvenser som kan uppstå beroende på de materialval vi väjer i våra projekt. Skalan framtid finns med för att beakta sociala konsekvenser som kan påver-ka framtida generationer. Spåver-kalorna har även ett värde i att förenkla lokalanpassningen för projektet vilket främst efterfrågade i den genomförda litteraturgenomgången. Nedan beskrivs de tre av skalorna som är specifika för byggprocessen och inte tidigare kända i
planprocessen.
Material: Syftar till att beakta hur de mate-rial som används påverkar människor. Med material menas också hur förhållanden som råder på plats för de människor som utvin-ner materialen, till exempel i mindre utveck-lade länder.
Arbetsplatsen: Beskriver den plats som avgränsas av de avspärrningar som utgör skyddsområdet för en byggarbetsplats. Framtid: Skalan motsvarar den tid efter att projektet avslutats och överlämnats till ägaren och förvaltaren av byggnaden och avslutas med att byggnadens rivs och materi-alen återbrukas eller återvinns.
Aspekterna som har valts är dels tidigare kända från planprocessen men också sådana som anses som specifika för byggprocessen. Det totala antalet aspekter är tio vilka är;
jämställdhet, jämlikhet, tillgänglighet, social rättvisa, etik, transparens, delaktighet, god arbetsmiljö, samt god hälsa och giftfri miljö
(se teoretisk begreppsram sida 28). De fem aspekter som inte specifikt förekommer i SKB för planprocessen men som finns med för att anpassas till byggprocessen beskrivs nedan.
Transparens: Transparent syftar här till insyn, att den egna verksamheten kan genomlysa och inte döljer något från såväl de interna som externa.
Delaktighet: Människor har rätt att påverka beslut som rör de miljöer som påverkar de-ras liv.
God arbetsmiljö: Arbetsmiljön skyddas av lag och omfattar alla faktorer och förhållanden i arbetet så som; tekniska, fysiska, arbetsor-ganisatoriska, sociala samt arbetets innehåll. Lagens ändamål är att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet samt att uppnå en god arbetsmiljö.
God hälsa och giftfri miljö: Förekomsten av ämnen i miljön som har skapats i eller utvun-nits av samhället ska inte hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. För att mallen ska beakta så många som möjligt har indikatorgrupper identifierats och likt aspekter och skalor så är vissa indikator-grupper samma eller liknande för SKB för planprocessen men också nya indikatorgrup-per för att anpassas efter byggprocessen. In-dikatorgrupperna som valts för modellen är;
barn, ungdomar, unga vuxna, äldre, kvinnor, funktionsnedsatta, etnisk bakgrund, språkligt hinder, normalavvikande beteende, externa och interna, socialt underlägsen samt fram-tida generationer. Samtliga indikatorgrupper
förutom två är kända i tidigare litteratur om
1. 2. 3. 4. 5.
bland annat SKB i planprocessen medan två har tillkommit för att anpassas efter bygg-processen. Dessa två är externa och interna samt framtida generationer vilka beskrivs nedan.
Externa och interna: Externa motsvarar män-niskor utom den enskilda projektorganisa-tionen men som har intresse i eller berörs av projektet. Interna syftar på människor inom den enskilda organisationen.
Framtida generationer: Syftar på människor som inte påverkas av projekt idag men som kommer att påverkas av det senare i tiden Indikatorgrupperna ska beaktas vid riskbedömningen genom att appliceras i varje ruta som finns i mallen (se fig. 11). Riskbedömningen ska alltså utföras likt ett tabellsystem med en bedömning av samtliga indikatorgrupper för varje aspekt beroende på skala.
Beroende på i vilken del av byggprocessen projektet befinner sig så är indikatorgrupper-na olika aktuella. Det är upp till användaren att kartlägga vilka indikatorgrupper som är aktuella och på så vis undviker att man mis-sar sociala aspekter gentemot någon grupp i sammanhanget.
FAS TVÅ
Resultatet från fokusgruppen redovisas nedan sammanställda i de
diskussionspunk-ter som var centrala under fokusgruppen. De diskussionspunkter som togs upp under fokusgruppen var byggprocessens ”3 delar”,
nulägesanalys i tidigt skede, ”möten” med avstämning av mallen (SKB), kontinuerligt arbete med hjälp av mallen samt övriga kommentarer.
Byggprocessens ”3 delar”
Inledningsvis påpekade A att sättet att välja hur byggprocessen illustreras, med många små delprocesser, nog kan verka förvirrande för den som ser det. E tillade att det är bra att visa var i processen de största besluten tas. A föreslog att man kan förkorta ner delprocesserna i färre antal och efter en diskussion om förslaget håller samtliga med. O sade att fyra processdelar känns som ett rimligt antal.
Sedan kan det även finnas ett syfte i att ha en mer uppdelad process om man i projekt, ofta större, anser att det förenklar arbete. Om man önskar fler eller färre delmoment i processen ska förslagsvis vara valbart ansåg A.
Nulägesanalys i tidigt skede
F ansåg att förslaget om att i ett tidigt skede genomföra en nulägesanalys då man redan från start kan peka ut en önskad riktning för projektet är bra. P ansåg att denna högprior-iterade inledande fas bör illusteraras tydlig-are i modellen, så att man tydligt kan se att just det momentet är extra viktigt. Detta för att personerna som ska medverka förstår att man kan driva vissa frågor starkare än andra, förklarade P.
”Möten” med avstämning av mallen, SKB P föreslog en annan benämning på ”mötena” i stil med ”workshop inför beslut” eller ”workshop för underlag”, samt att dessa ska finnas mellan varje fas då de större besluten tas. P fortsatte och sa att orden ”möten” snarare motsvarar det fortsatta arbetet som bedriver sociala aspekter parallellt med byggprocessen.
Samtliga medverkande ansåg att personerna som ska medverka vid mötena ska repre-sentera ett brett urval av aktörer i projek-tet samt andra personer som påverkas av besluten, alltså så många berörda personer som möjligt vid den tidpunkten. B ansåg att beslutsfattare måste inkluderas vid mötena samt att någon bör ha till uppgift att efter varje möte framställa SKB som sedan kan användas av aktörer i byggprocessen.
Kontinuerligt arbete med hjälp av mallen Att dokumentera arbetet med sociala frågor genom SKB för varje möte ansåg L som logiskt då man som ny aktör i ett skede tyd-ligt ser vilka beslut som tagits och då enkelt identifiera sin roll i frågan.
Den SKB:en är enligt D en produkt som beskriver projektets arbete med sociala frågor fram till nu samt en beskrivning över hur man ska genomföra fortsatt arbete. B instämde och tillade att en SKB är bra som bevis om vad som sagts ska prioriteras i pro-jektet samt att den skapar en spårbarhet i projektet.
Övriga kommentarer
P föreslog att skalan framtid snarare innebär driften och därför kanske också bör kallas drift. D instämde.
“Något som är positivt med modellen är att man med tiden lär sig hur den fungerar och kan känna igen vissa frågeställningar vid ett visst skede, den känns mer naturlig ju fler gånger man har arbetat utifrån den. ” /B