Samhällsplanerare inom social hållbarhet med över fem års erfarenhet inom sociala konsekvensbedömnin-gar i planprocessen
B
Arkitekt hos White med över fem års erfarenhet inom utformning av offentliga ytor m.a.p social hållbarhet.
F
Hållbarhetskoordinator på ett världsledande konsu-mentföretag med över fem års erfarenhet inom hållbarhet samt beställare av tjänskter på området.
H
Verksamhetsutvecklare hos Ikano inom kvalitet och miljö. Över fem års erfarenhet inom hållbarhetsfrågor samt beställare av olika tjänster på området.
I
Arkitekt hos White med över fem års erfarenhet inom utformning av privata ytor med fokus på social hållbarhet.
J
Ansvarig för social hållbarhet på Skanska med över fem års erfarenhet av sociala frågor i olika projekt.
G
Hållbarhetssamordnare hos Tyréns med över fem års erfarenhet inom samorning av hållbarhetsrelaterade frågor under byggprocessen samt medverkande i forskningsprojekt om bl.a. social hållbarhet.L
Affärsutvecklare inom bostadsutveckling och arkitekt på Tengbom med många års erfarenhet.
M
Hållbarhetskonsult hos Tyréns och över fem års erfarenhet inom miljöcetrifiering av byggnader.
O
Konsult hos Tyréns inom social hållbarhet och över fem års erfarenhet inom området.
P
Fokusområdesansvarig inom social hållbarhet på Ncc med över fem års erfarenhet samt beställare av olika tjänster på området.
K
FAS ETT
Fas ett inleddes med en inledande litter-aturstudie i syfte att undersöka innebörden av begreppet social hållbarhet samt vad forskningen i ämnet anser (se litter-aturgenomgång sida 16). Här skapades också en förståelse i hur man kan beakta sociala konsekvenser genom olika verktyg, bland andra SKB. Hur man arbetat med SKB i planprocessen kartlades i syfte att skapa en förståelse över hur verktyget används i prak-tiken (se litteraturgenomgång sida 16).
Eftersom litteraturgenomgången visade på att SKB som metod är processomfattande inom planprocessen men att användningen av SKB i senare skeden än planprocessen, alltså byggprocessen, är något av en obruten mark. Just på grund av avsaknaden av lit-terära källor valdes intervjuer med personer med kunskap inom social hållbarhet och SKB för insamling av data. Intervjuerna genom-fördes på ett urval personer i branschen för att skapa en bild av deras förhållningssätt till social hållbarhet och SKB.
Handledarna var till hjälp för att hitta rele-vanta respondenter till intervjuerna, ber-oende på deras roll i branschen samt hur de arbetar med social hållbarhet i sina yrken. Samtliga intervjupersoner kontaktades per e-post. I samma mail bifogades intervju-mal-len med de ämnesområden som skulle tas upp vid intervjutillfället (se bilagor sida 72). De frågor som ställdes var allmänt formul-erade vilket öppnade till bredare svar som berörde de ämnesområden som togs upp. Frågorna var alltså inte kopplade till ett specifikt skede i byggprocessen utan berörde främst intervjupersonernas syn på social hållbarhet. Syftet med intervjuerna var även att ge idéer på innehållet till det första mod-ellförslaget. De ämnesområden som togs upp under intervjuerna berörde vem/vilka de anser påverkas av social hållbarhet, vem/
vilka de anser ansvara över social hållbarhet samt deras tidigare yrkesmässiga erfarenhet inom social hållbarhet (se bilaga sida 72). De fick även utrymme för övriga reflektioner kopplat till social hållbarhet, examensarbetet eller själva intervjusituationen.
Intervjuperson A och B deltog i en grup-pintervju (se fig. 10). Vid intervju med interv-jupersonerna B, C, D, E, K samt L träffades vi på Tyréns kontor alternativt intervjuperson-ens kontor i Stockholm. Intervjupersonerna G, H, I samt J intervjuades över telefon. Samtliga intervjuer var semistrukturerade och med öppna frågor (J. Tros, 2010). Interv-juperson M svarade skriftligt i de frågeunder-lag som skickades ut via mail.
Dokumentationen av intervjuerna genom-fördes under tiden som intervjun varade, vilket var mellan 15-35 minuter. Detta i form av korta anteckningar av den intervjuades svar men även dess resonemang och frågor. Resultatet från intervjuerna sammanställdes sedan i en tabell där olikheter och likheter i svarsalternativen analyserades, detta i enighet med Wibecks (2010) metod för analys av material av detta slag. Likheterna i svarsalternativen gav sedan en bild över den gemensamma värdegrund inom social hållbarhet och dess betydelse som urvalet av personerna i branschen står för. Urvalets
LITTERATURUNDERSÖKNING
INTERVJUER
MODELLFÖRSLAG ETT
FAS ETT
LITTERATURUNDERSÖKNING
FOKUSGRUPP
MODELLFÖRSLAG TVÅ
FAS TVÅ FAS TRE
LITTERATURUNDERSÖKNING
ÅTERKOPPLING
MODELLFÖRSLAG TRE
SAMMANSTÄLLNING
FAS FYRA
gemensamma värdegrund jämfördes och analyserades parallellt med litteraturen på området (se litteraturgenomgång sida 16). Syftet med att sammanställa en gemensam värdegrund är i enighet med vad F. Vanclay (2003) förespråkar, att utgå från en funda-mental och allmänt accepterad tolerans inom arbete social hållbarhet.
Resultatet från fas ett, alltså litter-aturgenomgången, intervjuerna samt fortlöpande handledning av handledarna resulterade i det första modellförslaget (se fig. 11). Modellförslaget syftar till att omfatta hela byggprocessen men även överbrygga den lucka som identifierats mellan beaktande av sociala frågor under plan- respektive byggprocessen. Metoden med SKB som visat sig motsvara den pro-cessomfattande modell som efterfrågats har här legat som grund för det första, och
kom-mande, modellförslaget men här anpassad efter byggprocessen.
Den del inom teorin som vägde tyngst i den illustrativa utformningen av det första försla-get var framför allt den kunskapsmatris som tagits fram av Göteborg stad (se teoretisk begreppsram sida 28) och som används vid framtagning av SKB i planprocessen. Detta för att den var mest lik i sin struktur vad som efterfrågades i intervjuerna, just en enkel checklista över vad som bör beaktas för att uppnå social hållbarhet.
ekonomiska delarna inom hållbarhet i den framtagna modellen.
Resultatet från fokusgruppen motsvarade framförallt förslag på bra saker i modellen som bör förtydligas men även förslag på hur sämre delar kan förbättras. Utifrån resultatet från fokusgruppen tillsammans med den tidi-gare forskning som finns på området (se lit-teraturgenomgång sida 16) samt fortlöpande handledning av handledarna utformades det andra modellförslaget (se fig. 12). Den teori som påverkade mest i utformningen av den andra förslaget var framför allt de gemen-samma delarna i tidigare genomförda SKB:ar. Liknande förslag diskuteras under rubriken diskussion och slutsatser (sida 60). beaktande av sociala frågor. Kartläggningen
visade på ett antal centrala begrepp som återkommande används i sådana metoder och modeller
Här valdes även dialog med personer i bran-schen som del för insamling av data, detta i form av en fokusgrupp till skillnad från föregående fas där flera enskilda intervjuer genomfördes.
De personer som medverkade hade alla utom två, person O och P, varit med un-der de inledande intervjuerna. Dessa två personer rekryterades internt från Tyréns kontor i Stockholm. Övriga personer som medverkade var A, B, D, N samt L. Samtliga medlemmar bjöds in via e-post där en kort beskrivning av syftet med fokusgruppen up-pgavs (se bilagor sida 72).
Syftet med fokusgruppen var att testa den modell som framtagits. Fokusgruppen in-leddes med en genomgång då moderatorn, person N, presenterade hur man i projekt kan arbeta med sociala frågor med hjälp av modellen samt vad den innehåller. Sedan fick gruppen ett antal diskussionsområden som de tillsammans skulle diskutera. Disk-ussionspunkterna som moderatorn presen-terade och önskade få synpunkter på var; om skalorna ska tillföras eller inte, fördelar och nackdelar med modellen, vad som saknas
och vad som är överflödigt i modellen, när mötena passar in i processen, hur ofta man bör ha mötena, vilka personer som bör med-verka vid mötena samt om de hade några övriga reflektioner och kommentarer. Diskussionen var öppen och moderatorn styrde endast vid ett fåtal tillfällen samta-let i form av följdfrågor eller sakfrågor, en metodik som förespråkas av Wibeck (2010). Fokusgruppen varade i 90minuter. De första 30 minuterna ägnades åt att moderatorn presenterade modellen följt av 60 minuter då gruppen fick diskutera modellen. Fokusgruppen spelades in med hjälp av en kamera placerad i rummets ena hörn. Det inspelade materialet transkriberades sedan i text där det framgick vem som sa vad. Texten analyserades sedan och sammanfattades i de större ämnesområden som fokusgruppen berört (Wibeck, 2010). Likt Wibeck (2010) förespråkar så valdes att de kommentarer och synpunkter som helt eller delvis saknade anknytning i de större ämnesområdena samt beroende på dess relevans inom områdena att åtsidoses. En sådan kommentar kan vara ett förslag till vidareutveckling av modellen som inte var inom ramen för examensarbe-tet, till exempel att inkludera de gröna och
FAS TVÅ
Den andra fasen hade som syfte att up-pdatera den modell som tagits fram under föregående fas. Även i denna fas valdes lit-teraturgenomgång som metod men nu mer inriktad på relevanta källor för det specifika problemet (se litteraturgenomgång sida 16). Resultatet från intervjuerna i fas ett gav input till vad litteraturgenomgången i fast två skulle omfatta. Litteraturgenomgången i fas två fokuserade därför på att kartlägga tidigare använda metoder och modeller för
LITTERATURUNDERSÖKNING
INTERVJUER
MODELLFÖRSLAG ETT
FAS ETT
LITTERATURUNDERSÖKNING
FOKUSGRUPP
MODELLFÖRSLAG TVÅ
FAS TVÅ FAS TRE
LITTERATURUNDERSÖKNING
ÅTERKOPPLING
MODELLFÖRSLAG TRE
SAMMANSTÄLLNING
FAS FYRA
FAS TRE
Som en inledande del i fas tre valdes även här genomgång av litteraturen som finns på området (se litteraturgenomgång sida 16). Litteraturgenomgången motsvarar framför allt en undersökning av tidigare erfarenheter kopplat till de frågor som uppkom vid fokus-gruppen i fas två samt ytterligare kartläggn-ing av genomförda SKB:ar i Sverige.
Som grund för uppdateringen av det slutgilti-ga förslaget av modellen var en återkoppling av föregående fokusgrupp. Återkopplingen hade samma tillvägagångsätt som den tidig-are fokusgruppen.
Återkopplingen syftade till att de medverkande skulle få chans att lämna ytterligare synpunkter på det resultat som diskuterades under den föregående fok-usgruppen. Återkopplingen inleddes med att den reviderade modellen från fas ett presenterade och de fick tillfälle att lämna kompletterade synpunkter samt ge förslag på fortsatt förbättring och framtida forsk-ning.
De personer som medverkade vid återkop-plingen var personer som också hade med-verkat i fas två under fokusgruppen, förutom en person, C, men som tidigare deltagit vid intervjuerna och då var bekant vid ämnet. De övriga som medverkade var personerna, A, B, L, O och P. Person D var deltog via vide-osamtal. Återkopplingen varade i 60 minuter. Återkopplingen som metod liknade den vid fokusgruppen förutom att mer tid ägnades åt moderatorn som presenterade modellen ingående för de medverkande (se metod fas två sida 38).
Moderatorn, person N, inledde återkop-plingen med en presentation av modellen tillsammans med de förändringar som gjorts. Presentationen visualiserades med hjälp av PowerPoint och tog ungefär 20 minuter. Under den tid som återstod, 40 minuter, lämnades det utrymme för frågor och
fun-LITTERATURUNDERSÖKNING
INTERVJUER
MODELLFÖRSLAG ETT
FAS ETT
LITTERATURUNDERSÖKNING
FOKUSGRUPP
MODELLFÖRSLAG TVÅ
FAS TVÅ FAS TRE
LITTERATURUNDERSÖKNING
ÅTERKOPPLING
MODELLFÖRSLAG TRE
SAMMANSTÄLLNING
FAS FYRA
Fig. 9. Moment i fas tre
deringar från de medverkande och det var upp till moderatorn att svara och förklara. Även diskussion mellan de medverkande var välkommet.
Wibeck (2010) menar att moderatorns roll bör innebära att leda samtalet mellan delt-agarna samt att svara på frågor som uppstod under tiden, vilket beaktades.
Återkopplingen dokumenterades via en kamera som var placerade i rummets ena hörn. Efter återkopplingen transkriberades sedan materialet till text vilken sedan analyserades. Texten sammanfattades i de större områden som diskuterats och likt sammanställningen av resultatet från fokus-gruppen så sållades de material som ansågs som irrelevant bort.
Urvalet för intervjuerna samt de båda fok-usgrupperna hade en snäv spridning vad gäller kännedomen om social hållbarhet eftersom samtliga i urvalet var bekanta med ämnet sen tidigare då de arbetar med det i sina yrken. Bredden i urvalet bygger på att personerna representerade olika skeden inom samhällsplanering, alltså plan- och/ eller byggprocessen, de hade även olika yrkesroller samt representerade olika or-ganisationer. Syftet och fördelen med att de utvalda personerna var bekant med ämnet sedan tidigare var att de kunde bidra med tidigare erfarenheter och reflektioner samt kunskap till studien. En bredare spridning i urvalet skulle förmodligen generera en ökad spridning av synpunkter och idéer i resulta-tet vilket skulle kunna vara en fördel. Detta för att man skulle kunna möjliggöra en rikare beskrivning som belyser flera perspektiv på sociala aspekter i byggprocessen av husby-ggnadsprojekt. En bred spridning i urvalet är enligt Trost (2010) att föredra då en bred bild av ett ämne, som detta, efterfrågades. Då det rådde oklarheter under intervjusit-uationen gällande den intervjuades svar så sammanfattade jag som moderator svaren. ”Jag tolkar ditt svar som …”, ”Om jag förstått dig rätt så menar du att …..” eller ”Du ans-er alltså inte att man borde …..” är några exempel på hur svaren sammanfattats. ga moment och metoder som okända har jag
enkelt kunnat ta till mig den nya kunskapen med hjälp av litteratur och handledare. Men genom att praktiskt genomföra de olika mo-menten på egen hand har varit den bästa lärdomen. Den iterativa metod som detta examensarbete innehåller har därför varit en fördel då jag kunnat lära mig från föregående fas och förbättra mina metoder för nästkom-mande fas.
Anledningen till varför jag valde att i mitt examensarbete fokusera på ämnesområdet social hållbarhet var för att jag ansåg att det är ett aktuellt ämne och en kunskap som är viktig oberoende min framtida yrkesroll. Sedan valde jag att inrikta sociala värden mot husbyggnadsprojekt eftersom jag under senare del i min civilingenjörsutbildning valt att inrikta mig mot husbyggnad. Vad gäller mina tidigare erfarenheter på området så var de ringa. Min okunskap vägdes dock upp av ett stort intresse för frågorna. Som resultat av att jag till en början inte hade så mycket kunskap inom social hållbarhet valdes att intervjua personer som var bekanta i ämnet av just den anledningen att bidra med kun-skap till mig som studerade ämnet. På så vis var min uppfattning att efter fas ett var jag tillräckligt inläst om social hållbarhet och SKB som metod för att kunna bidra med mer kunskap i fas två och tre.