Inledningsvis hälsades samtliga välkomna och det fanns utrymme för samtal sinsemellan deltagarna och under tiden bjöds det på fika. Redan från start var det okej att avbryta för spontana reflek-tioner eller frågor.
Först presenterades resultatet från de inledande intervjuerna som sammanställts i fem punkter som motsvarar syftet med den modell de senare ska få utvärdera. De fem punkterna som sammanfattar syftet redovisas nedan.
• Man efterfrågar en standardiserad mall som fungerar likt en checklista med sociala aspekter man bör beakta i projekt. • Ökad kommunikation och delaktighet mellan olika aktörer i projekt.
• Man efterfrågar en modell där man arbetar vidare med sociala aspekter från planprocessen.
• Man vill inkludera effekter av sociala aspekter oberoende när i tiden och var i världen de uppkommer.
• Ökad kontinuitet vid beaktande av sociala aspekter i bygg- och förvaltningsprocessen.
Efter att syftet med modellen redovisats så presenterades de främsta källorna till hur och varför modellen är utformad som den är. De främsta källorna är tidigare skriven litteratur om social hållbarhet och SKB, de inledande intervjuerna, tidigare genomför-da SKB inom såväl bostadsprojekt som infrastrukturprojekt samt den kunskapsmatris som Göteborgs Stad har tagit fram inom social hållbarhet.
Sedan summerades de främsta punkter som deltagarna skulle diskutera men även att alla kommentarer, reflektioner eller frågor var välkomna.
De resultat som efterfrågades av fokusgruppen var att få svar på följande frågor.
• Hur ofta och hur många möten som känns rimligt för att uppnå efterfrågat mål. Alltså när och hur ofta i byggproces-sen.
• Vilka personer som förslagsvis bör medverka vid mötena. • Fler, färre eller andra aspekter och indikatorgrupper. • Fler, färre eller andra skalor.
• Om förslaget med skalor som en dimension förenklar eller försvårar appliceringen av modellen. Alltså om de ska använ-das eller inte.
• Om skalorna material och framtid känns applicerbara. • Om delarna i varje SKB, s.k. indexet, är rimligt.
• Finns det något motiv till att väga resultatet av framtagen SKB mot en betygsskala.
Återkopplingen avslutades med att tacka för deltagandet och att de gärna fick återkomma till mig om de hade några övriga reflektioner eller andra funderingar.
nr.6
TILLVÄGAGÅNGSÄTT återkoppling
De tio sidor som presenterades via Power-Point beskrivs nedan:
1. Välkomna till återkoppling av ”mall för SKB i byggprocessen” som del i examensarbete. 2. Resultatet från fokusgruppen belyste föl-jande punkter:
FÄRRE DELPROCESSER - En förenklad eller förkortad illustration över byggprocessens delar, förslagsvis ett valbart antal delar ber-oende på projektets storlek.
SKB-PROCESS - Det fortlöpande arbete med sociala frågor syftar till att illustrera det ar-bete som bedrivs i projektet för att uppnå det som fastställts i SKB.
MEDVERKANDE - Medverkande vid work-shop bör vara ett så brett urval av berörda människor som möjligt, samt beslutsfattare.
SKB DOKUMENTATION - Dokumentationen sammanfattas i ett dokument i form av en SKB som beskriver hur man lyckats uppnå tidigare beslut samt vad man under work-shopen har bestämt att projektet ska uppnå samt hur man kan gå tillväga för att nå ön-skat resultat.
”WORKSHOPS INFÖR BESLUT” - Ny benämn-ing på ”mötena” förslagsvis ”workshop inför
beslut”.
”DRIFT” - Skalan ”framtid” ändras till ”drift”, vilket syftar till att man redan tidigt i projekt tar hänsyn till driften av bostaden.
INLEDANDE ANALYS - Förslagsvis ett inledan-de möte med en mer omfattaninledan-de nuläge-sanalys som berör planeringen inom sociala frågor för hela projektet.
3. Aspekterna som gäller är följande: TILLGÄNGLIGHET - Att så många som möjligt ska kunna delta i samhället på lika villkor. / FN
SOCIAL RÄTTVISA - Rättvis tillgång till resurser och de fördelar som härrör från dem. / FN JÄMLIKHET - Alla människors lika rätt. / MR, F. Vanclay
JÄMSTÄLLDHET - Lika rätt mellan kvinnor och män. /MR, F. Vanclay
DELAKTIGHET - Människor har rätt att påver-ka beslut som rör de miljöer som påverpåver-kar deras liv. /Folkhälsomyndigheten, F. Vanclay GOD ARBETSMILJÖ - Arbetsmiljön skyddas genom lag och omfattar alla faktorer och förhållanden i arbetet så som; tekniska, fysis-ka, arbetsorganisatorisfysis-ka, sociala samt ar-betets innehåll. Lagens ändamål är att före-bygga ohälsa och olycksfall i arbetet samt
att även i övrigt uppnå en god arbetsmiljö. / Arbetsmiljölagen
GOD HÄLSA & GIFTFRI MILJÖ - Förekomsten av ämnen i miljön som har skapats i eller utvunnits av samhället ska inte hota männi-skors hälsa eller den biologiska mångfalden. / Riksdagens definition av miljökvalitetsmålet ETIK - Etiska val och värderingar när det kommer till beslut som äventyrar de män-skliga rättigheterna. Den etiska reflektionen utmärker sig genom att man försöker ge skäl till varför man handlar som man gör eller varför man valt de värden man valt. TRANSPARENS - Transparens är lika med insyn, d.v.s. att verksamheten kan genomski-nas och inte döljer något. Ett företag eller organisation skall agera öppet gentemot omvärlden.
4. Indikatorgrupper som gäller är följande: BARN UNGDOMMAR UNGA VUXNA ÄLDRE KVINNOR FUNKTIONSNEDSATTA UNLÄNDSK BAKGRUND SPRÅKLIGT HINDER NORMALAVVIKANDE BETEENDE EXTERNA OCH INTERNA SOCIALT UNDERLÄGE FRAMTIDA GENERATIONER
5. Illustration över de tre byggprocesserna med olika många delprocesser.
6. Illustration över de tre byggprocesserna med olika många delprocesser, med parallell linje motsvarande det fortlöpande SKB-arbe-tet samt omfattande initial analys.
7. Riskanalys med hjälp av mallen.
8. Riskanalys med hjälp av mallen, exempel. 9. Riskanalys med hjälp av mallen, i sin hel-het.