DELAKTIGHET OCH KONTINUITET

Rollen som specialpedagog i arbetet med SKA känner SP2 i högsta grad sig delaktig i och sammanfattar rollen som ”den som lyfter goda exempel bland kollegorna och samlar ihop allas tankar”, ungefär samma som FP2 beskriver, att vara en samtalsledare. SP2 beskriver att de utvecklingsområdena de har, bestäms av dem själva tillsammans med rektorn. Eftersom de har varit delaktiga och formulerat målen, menar respondenten att det är något de vill jobba med och anser sig behöva. Deras teman läggs upp utifrån såväl nationella mål som verksamhetsmål och de dokumenterar vissa delar i ett SKA-dokument. Vid de obligatoriska mötena varje vecka berättar L2, att de diskuterar, reflekterar och utvärderar målen de har satt upp och på så sätt blir alla delaktiga.

Vi har inte alltid varit delaktiga. Vi hade en annan rektor innan och då fick vi några frågor som skulle besvaras och göra någon utvärdering. Nu är det lite mer… vad ska man säga… det är lite mer systematiskt, alltså att det kommer mer regelbundet, nu gör vi detta och nu ska detta göras. Då diskuterar man inte allt på en gång, utan det är mer utspritt under året, så upplever jag det. Min roll är att vara delaktig när vi pratar och diskuterar och kanske att driva lite framåt i vad vi jobbar med /…/ Jag tycker man är delaktig hela tiden.

SP1 uttrycker ingen delaktighet för närvarande i arbetet med SKA, men hoppas på en förändring med det nya systemet som kommunen håller på att implementera. Respondenten betonar vikten av att låta allas röster höras, att det systematiska kvalitetsarbetet synliggörs, ”annars blir det ju inte på riktigt om inte alla är med på det”.

När det gäller elevers och vårdnadshavares delaktighet är det ingen respondent som känner att de gör något speciellt riktat till dessa målgrupper. På Skola 2 menar de dock att eleverna omedvetet blir delaktiga eftersom dessa mål vävs in i det vardagliga arbetet. På båda skolorna belyser respondenterna samrådsmötet som en möjlig kanal där vårdnadshavare skulle kunna vara delaktiga, men L1 ser inte det som det självklara forumet:

Jag vet inte om det tas upp i Samrådet, men det är ju högst en i varje klass, och då tänker jag inte att det rör… då skickas det ju inte ut något till varje vårdnadshavare, för då är det ju bara en per årskurs kanske. Då kan vi inte säga att de är delaktiga tycker jag.

Alla respondenter anser att de på olika sätt i det ständiga arbetet att förändra och förbättra verksamheten gör det för elever och vårdnadshavare och hoppas på att de märker det. SP1 betonar vikten av att göra dem delaktiga. Respondenten är osäker på hur det ser ut på Skola 1, men har en förhoppning om att arbetet med SKA genomsyras på klassråd och elevråd samt att den elevenkät som görs en gång varje läsår, belyser frågor som ingår i det systematiska kvalitetsarbetet. FP1 beskriver att de försöker få eleverna engagerade i deras olika aktiviteter och hoppas då på att det får till följd att vårdnadshavarna också på så sätt blir lite delaktiga. Informanten tycker att de behöver bli bättre på att framförallt få eleverna delaktiga i deras planeringar.

Hur arbetet med SKA bör se ut har alla respondenter tankar kring. På Skola 2 anser L2 och SP2 att de har en bra struktur och organisation kring det. De upplever att det är konkret och något som alla kan vara med och påverka. De menar att eftersom det ligger i deras kontinuerliga arbete, blir det användarvänligt. FP2 beskriver också en bra organisation kring detta arbete, men önskar bättre systematik för att inte glömma bort det, ”Om det inte är något som är upprepande, så rinner det ut i sanden”. Respondenten tror också att det hade

underlättat om de hade varit fler utbildade fritidspedagoger på fritidshemmen. Då hade de varit fler som såg vinsten med det systematiska kvalitetsarbetet. Utbyte av idéer genom workshops och nätverksträffar tänker FP2 också kan ge inspiration och goda förutsättningar för en likvärdig skola.

På Skola 1 har respondenterna lite olika tankar om vad de anser är viktigt för att arbetet med SKA blir ett arbete som fyller någon funktion. FP1 önskar precis som FP2 bättre kontinuitet för att det ska bli ett levande arbete, vilket i sin tur skulle innebära att fler förhoppningsvis ser vinsterna med såväl arbetet med verksamhetsmålen som med de nationella målen. SP1 vill se en ”röd tråd” genom alla utvärderingar som görs på skolan. När exempelvis elevhälsoteamet utvärderar sina mål så ska de nationella målen också kopplas på. Vidare beskriver informanten vikten av att eleverna hela tiden finns med och betonar begreppet ”entreprenöriell”. I detta sammanhang menar SP1 att eleverna ska uppleva att skolan känns meningsfull och då måste deras röster bli hörda. De ska utgå mer från elevernas intressen i undervisningen. L1 belyser också meningsfullhet i arbetet med SKA, men då istället att som lärare känna att detta arbete ska kännas meningsfullt. Respondenten beskriver sina tankar om hur det systematiska arbetet borde fungera:

Ja men det är väl just att det får en mening, det jag svarar, att det händer något med det sedan /…/ Att man som lärare känner att där är någon som bryr sig eller att där är någon som tittar på resultatet, vilket där säkert är, men att det visas tillbaka på något sätt. Att man jämför sedan, blev det bättre eller sämre när vi gjorde de här insatserna? Jag tycker mycket i skolans värld bara är babbel, man bara säger en massa, ja men det gör vi, det gör vi, det gör vi. Ja men gör vi verkligen det? Det gör vi väl inte alls.

Det som L1 beskriver som en önskan, ger L2 en annan beskrivning av:

Eftersom man jobbar med det regelbundet blir det ju ett annat driv på skolan tycker jag. Man har ju det med sig hela tiden och man måste ju driva det framåt. Man vill ju hela tiden att det ska bli bättre. Jag tycker det är ganska konkret nu och saker som alla kan vara med och påverka. Det ligger i vårt kontinuerliga arbete, men vi har också separata tillfällen då vi arbetar med SKA.

FP1 ger en beskrivning av att vilja vara bäst, ”driva fritids framåt, ett fritids att vara stolta över”. När respondenten försöker få sina kollegor att arbeta mer kontinuerligt med uppföljning och utvärdering, blir svaren ofta att ”vi har det i huvudet. Men vad är det du har i huvudet, brukar jag svara då och det du har i huvudet, har du utvärderat det, för att nästa gång kunna göra det bättre”. Svårigheten med det systematiska kvalitetsarbetet på fritidshemmen anser FP1 är att målen är svåra att mäta, att de inte har en bra mall för det.

7.3.1 Analys av delaktighet och kontinuitet

På Skola 2 anser respondenterna att de är delaktiga i det systematiska kvalitetsarbetet. L2 beskriver en förändring i grad av delaktighet i samband med rektorsbyte. I Höög och Johanssons (2015) studie framkommer det att ett framgångsrikt ledarskap bygger på en rektor som involverar pedagogerna genom att öka samarbetet och delaktigheten, men där rektor fortfarande är chef. Skarin (2000) belyser också allas delaktighet som en förutsättning för en framgångsrik organisation. Genom att vara delaktig kan alla känna att de har förtroende att utföra och utveckla sina arbetsuppgifter. Därför menar författaren att alla måste ha tydliga mål, kunna se sin roll och ha både de medel som krävs och kunskap om de resultat som uppnås.

L2 och SP2 är, som tidigare belysts, nöjda med hur det systematiska kvalitetsarbetet bedrivs på skolan. Studien visar dock att det inte finns någon tydlig tanke kring hur de gör elever och vårdnadshavare delaktiga. SP1 menar att det är jätteviktigt att få dem delaktiga i det systematiska kvalitetsarbetet, men anser inte att de har någon tydlig struktur på Skola 1 för hur detta arbete ska ser ut. Klassråd, elevråd och samråd verkar vara de tillfällen då möjlighet finns för elever och vårdnadshavare att vara delaktig. Lundström (2015) skriver att den stora utmaningen inom varje nivå på en skola är att kunna balansera det stora antalet mål som finns i de nationella styrdokumenten mot elevernas och föräldrarnas rätt att vara delaktiga och ha inflytande i kvalitetsarbetet. Holmberg (2017) menar att det systematiska arbetet inte är fullständigt om inte eleverna är delaktiga i det. I skollagen (2010:800, kap. 4, 9 § och 12 §) står det att eleverna ska ha inflytande över utbildningen och att vårdnadshavarna ska erbjudas möjlighet till inflytande.

Ett sätt att förbättra det systematiska kvalitetsarbetet och göra det mer likvärdigt på skolor kan enligt FP2 vara att ha nätverksträffar och workshops. Det menar Rapp (2011) är ett bra sätt för att få bättre förståelse för hur det kan tillämpas i praktiken. Författaren betonar att det är positivt att få vara tillsammans med kollegor som är likasinnade och som har samma helhetsidé. Även Skolinspektionen (2012) beskriver workshops som ett sätt för pedagoger att exempelvis träna på att analysera uppsatta mål utifrån den egna verksamheten.

I nuläget ger L1 och FP1 en bild av att arbetet med SKA inte är meningsfullt. Samtliga respondenter på Skola 1 beskriver brist på kontinuitet och struktur i arbetet och det sker ingen återkoppling. L1 ger en känsla av att inte känna tillit till skolans organisation genom uttryck som ”vem bryr sig” och ”mycket i skolans värld är bara babbel”. Genom att skapa tillit mellan rektor och arbetslag, mellan arbetslagen och inom arbetslagen menar Höög och Johansson (a.a) att rektorn kan skapa mening och få pedagogerna att vilja pröva nytt. Respondenterna

ger uttryck för att vilja förändra och pröva nytt, men ger intryck av att inte veta hur de kan bidra för att en förändring ska ske. Därför behöver rektorn sätta strukturen och skapa förståelse för hur frågorna i SKA kan vävas in i det ordinarie planeringsarbetet. FP2 ger en beskrivning av att det kontinuerliga arbetet på fritidshemmet brister. Litteratur och tidigare forskning lyfter rektors ansvar att följa upp och ge rätt förutsättningar för att även det ska bli ett integrerat arbete i verksamheten. De nationella målen ska därför knytas ihop med kunskapskraven och strävansmålen. Om det är känt för rektorn på Skola 2 och om det finns en plan för att det systematiska kvalitetsarbetet ska bli lika positivt förankrat på fritidshemmet som i skolan, har inte varit syfte att ta reda på i denna undersökning.

På Skola 2 beskrivs rektorns roll som betydelsefull för att se till att all personal blir delaktig i det systematiska kvalitetsarbetet, medan detta inte framkommer tydligt på Skola 1. Endast L2 och SP2 upplever att det är ett kontinuerligt arbete som är ständigt närvarande i verksamheten.