LEDNING OCH ORGANISATION

Samtliga respondenter beskriver ledarskapet som centralt för hur väl det systematiska kvalitetsarbetet blir implementerat i verksamheten. På Skola 2 menar både L2 och SP2 att rektorns roll är viktig som är noga med att följa upp, utvärdera och åtgärda. Pedagogerna fyller i ett SKA-dokument efterhand som de följer upp de nationella målen och rektorn sammanställer vissa tidpunkter under läsåret. När de dokumenterar berättar L2 och FP2 att de inte behöver tänka på hur de formulerar sig. Det arbetet ansvarar rektorn för. På så vis menar L2 att det blir enhetligt.

Det är mycket skönare nu när vi arbetar med det regelbundet, än när man gjorde allt på en gång. Det gjorde ju att de punkterna som kom på slutet, man orkar ju inte tillslut. Det blir mer kvalitet nu. Att man väljer ut, detta arbetar vi med detta läsåret för att höja kvaliteten. Det blir inte övermäktigt. När rektorn har sammanställt får vi titta på det sen för att ha det till nästa planering.

På Skola 1 tror såväl L1, FP1 som SP1 att det systematiska kvalitetsarbetet kommer bli prioriterat med ett nytt system. SP1 anser att det finns en del att utveckla, framförallt den systematiska processen tillsammans med kollegorna.

När det gäller hur det systematiska kvalitetsarbetet är organiserat skiljer sig de undersökta skolorna åt. För att tydliggöra beskrivs de olika professionerna var för sig.

FP1 berättar att det systematiska kvalitetsarbetet har gjorts ett par tillfällen per termin tidigare och då har respondenten suttit tillsammans med en kollega och besvarat frågor. Eftersom detta arbete håller på att omarbetas är det ännu inte klart hur det kommer att se ut i framtiden. Respondenten uttrycker att det görs fel organisatoriska insatser på skolan. Mycket resurser läggs i årskurs 4-6, istället för att arbeta förebyggande i de lägre årskurserna där fritidshemmet har en annan helhetssyn.

Jag tycker vi skulle lägga tyngdpunkten på förskoleklassen, ettan och tvåan och hjälpa lärarna i skolan att kartlägga barnen. Så när de börjar på mellanstadiet så är allting på plats. Alla utredningar och allting ska vi ha sett tidigare och då behöver vi ha utbildad personal. Just nu är det för mycket släcka bränder. Man sätter in resurser för att eleverna är stökiga, för man har inte rätt upp det i

förskoleklassen eller i ettan, det har bara fått fortlöpa. Det blir ett ännu större problem på mellanstadiet.

FP2 ger en beskrivning av att de som är utsedda till att vara samtalsledare träffas tillsammans med rektorn och pratar om vad de upplever i de olika arbetslagen att de behöver mer av. Sedan beslutar denna grupp vilka utvecklingsområden de ska fokusera på, hur ofta de ska ses och vilka nationella mål som är kopplade till utvecklingsområdet. Tre tillfällen per termin har de avstämningar och fyller då i dokumentet för det systematiska kvalitetsarbetet. Varje vecka, under hela terminen följs målen upp och utvärderas bland lärarna för att kunna göra eventuella förändringar. På fritidshemmet menar FP2 att det inte har varit riktigt prioriterat utan att de har tappat den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen. FP2 anser ändå att det finns ett kontinuerligt arbete kring SKA även på fritidshemmet men att det inte prioriteras lika högt som det gör hos lärarna. Det tror respondenten kan bero på flera faktorer.

Jag tror att det har varit en stående punkt på dagordningen och jag tror att man har mer mötestid än fritids. /…/ Rent generellt så är väl skolan mer strukturerad än fritidshemmen, tror jag det är på de flesta skolor. Så om det är kulturen också som spelar in? Sen är det kanske att det är fler utbildade bland lärarna och att det då rent automatiskt blir en högre prioritering på det.

FP2 ser tiden som en viktig faktor för hur väl det systematiska arbetet blir en del i det vardagliga arbetet. Respondenten menar att de får tid inför varje terminsuppstart till att planera hur de nationella målen kan bli en del i verksamhetsmålen. Eftersom de inte har detta arbete på dagordningen blir uppföljning, reflektion och utvärdering bortglömt.

L1 berättar precis som FP1 om en förändring som är på gång, men att de annars har suttit arbetslagsvis och svarat på frågorna i SKA, två tillfällen per läsår. Enligt respondenten har det upplevts som ett tungt arbete.

Det känns för tungt, så man skumläser det bara /…/ Det känns inte som det… vad har det för betydelse? /…/ utan det känns bara som att det är lite statistik som ska in och att det inte rör en själv.

Respondenten berättar att de har fått en sammanställning av de olika arbetslagens arbete, men saknar återkoppling. L2 däremot beskriver det systematiska kvalitetsarbetet som ett arbete som pågår kontinuerligt och att det är rektorn som driver det. Eftersom det ligger på agendan glöms det inte bort, menar informanten och uttrycker ”Nu är det mer organiserat och strukturerat och lättare att arbeta efter”. L2 beskriver att kontinuiteten påverkar motivationen och säger att ”det blir ett annat driv på skolan”.

Precis som de övriga intervjuade på Skola 1, ger SP1 en bild av att SKA håller på att omarbetas. Upplevelsen av hur det har varit organiserat tidigare är att arbetslagen har suttit speciella tillfällen och arbetat utifrån olika punkter. SP1 upplever att detta arbete har varit otydligt, men hoppas på att det sker en förändring. På Skola 2 ger SP2 en annan bild. Här beskrivs arbetet med SKA som ett arbete som löper kontinuerligt under året. De börjar i augusti med att de sätter upp målen tillsammans.

Sedan sitter vi och tittar på vad vi ska göra i varje årskurs och hur vi vet att det har blivit bättre, vad vi har för kontroll på det så att säga. Och sedan tittar vi på det på våra möten när rektorn är med. Sedan arbetar vi kollegialt med det också. I ett av våra utvecklingsområden ingår SKA-målen. Nästan allt vi gör handlar, berör dem.

SP2 menar att det ligger inlagt i deras kalendarium när de ska uppdatera det dokument där de skrivit ner målen och arbetet med dem. Respondenten uttrycker att ”det är ett arbete som sker hela tiden” och att ”det är ett levande dokument”.

7.2.1 Analys av ledning och organisation

På Skola 2 beskrivs rektorns roll som viktig för hur väl det systematiska kvalitetsarbetet blivit implementerat på skolan. Dock fungerar det inte fullt ut i hela verksamheten, då fritidshemmet ännu inte arbetar kontinuerligt med det. Respondenterna ger en beskrivning av en rektor som har en tydlig struktur och organisation kring arbetet med SKA, där uppföljning, utvärdering och ett åtgärdande arbete är viktiga faktorer. Dessa faser stämmer väl överens även Skolverket (2020) för hur det praktiska arbetet med systematiskt kvalitetsarbete bör genomföras. Genom att analysera på detta sätt menar Scherp och Scherp (2016) att man lär och fördjupar förståelsen mellan det som görs och det som uppnås. Det överensstämmer även med det systemteoretiska synsättet (Öquist, 2018). Genom att analysera olika delar i verksamheten skapas en helhetssyn. Med en tydlig struktur och organisation, anser L2 och SP2 att skolans utveckling drivs framåt och arbetet med SKA blir en del i det vardagliga arbetet. Hirsh och Segolsson (2017) argumenterar för att vissa processer måste stödjas av såväl struktur som organisation om det finns krav på att lärare ska arbeta systematiskt med analys. Här tydliggörs därför brister i ledningens ansvar att se till att även fritidshemmet på Skola 2 får de förutsättningar som behövs för att kunna skapa ett kontinuerligt kvalitetsarbete.

SP2 och FP2 beskriver en organisation där några pedagoger har blivit utsedda till samtalsledare, det kan liknas vid det forskningsprojekt som Hirsh och Segolsson (a.a) skriver

om, där några pedagoger blev utsedda till ”middle leaders”. Rektorn i projektet menade att de nationella styrdokumenten kräver strukturer som möjliggör för lärare att gemensamt och kontinuerligt analysera undervisningen i enlighet med skollagens (SFS 2010:800, kap. 1, 5 §) krav om att skolornas arbete och undervisning ska vila på forskning och beprövad erfarenhet. Internationellt sett är det enligt författarna allt vanligare att lärare involveras i att leda skolutveckling. Likt Hirsh och Segolssons (2017) studie har man på Skola 2 utsett samtalsledare för att fördela ansvaret på skolan så att inte alla pedagoger behöver vara involverade i allt på skolan utan endast det som berör dem och den verksamhet de arbetar i.

De tre respondenterna på Skola 2 ger beskrivningar av att det finns en tydlig struktur kring arbetet med SKA, men att det är främst bland lärarna som det systematiska arbetet är väl implementerat. L2 och SP2 berättar att alla lärare sitter tillsammans varje vecka med skolans utvecklingsarbete och det systematiska kvalitetsarbetet. Ett nära samarbete mellan kollegor stöds av Hunzicker (2010) som menar att det har visat sig vara positivt för skolors framgångar.

FP2 tar upp mötestiden som en faktor som kan vara avgörande varför strukturen skiljer sig mellan skola och fritidshem. Det överensstämmer med vad forskning visar som en viktig del i det systematiska kvalitetsarbetet (Hirsh och Segolsson, 2017, Ehrlin & Jepson Wigg, 2018, Holmberg, 2017). Respondenterna i Holmbergs (a.a) studie berättar att det är när tiden tillåter som de kan följa upp, analysera och utvärdera uppsatta mål. Att analysera och reflektera menar Hirsh och Segolsson (a.a) och Ehrlin och Jepson Wigg (a.a) är en process som kräver mycket tid. Tiden beskriver egentligen alla respondenter på olika sätt som en viktig del i det systematiska kvalitetsarbetet. I Hirsh och Segolssons (a.a) studie blev just organisationen kring lärarnas gemensamma tid, för att möjliggöra ett kontinuerligt samarbete, det första viktigaste arbetet i projektet.

Höög och Johansson (2015) menar att struktur, ledning och även kultur är förutsättningar för hur framgångsrik en skola blir. Kultur tar FP2 upp som en ännu en tänkbar faktor till varför det systematiska kvalitetsarbetet fungerar bättre på lärarnas pedagogiska möten än på fritidshemmets pedagogiska möten. Respondenten ger en generell bild av att skolan är mer strukturerad än fritidshemmen och menar att det kan påverka. Det framkommer inte några tankar om rektors roll som ansvarig till varför det skiljer sig mellan de båda verksamheterna utan istället ett ansvar som ligger på dem själva. Lager et al. (2015) skriver att denna typ av dokumentation inte har varit obligatorisk på fritidshemmen tidigare, vilket också kan vara ett skäl till att det ser olika ut. De båda fritidspedagogernas tankar kring det låga antalet utbildade pedagoger på fritidshemmen kan vara en bidragande orsak till det bristande systematiska arbetet. Holmberg (a.a) bekräftar respondenternas tankar om brist på kompetens inom

fritidshemmen. Såväl FP1 som FP2 tror att det systematiska kvalitetsarbetet hade blivit mer legitimt om de hade varit fler anställda fritidspedagoger. Roos och Gadler (2018) beskriver klyftan mellan styrdokumenten och skolans verksamhet. Denna klyfta kan påverka enskilda elevers möjlighet att nå målen. Därför menar författarna att det förutsätter att fritidshemmens och skolans verksamhet har rätt kompetens för att kunna tolka och genomföra sitt uppdrag. Det innebär att rätt förutsättningar måste finnas för att varje enskild elev ska få det de har rätt till, vilket betyder att pedagogerna behöver ha kunskap om hur analysprocessen går till.

På Skola 1 efterfrågas, till skillnad från Skola 2, en tydlig struktur för arbetet med SKA. Respondenterna ger en beskrivning av att det systematiska kvalitetsarbetet är under utveckling. Med en relativt ny ledning och ett nytt system har de en förhoppning om att det kommer bli en förändring. Det framkommer inga uttalade tankar om hur rektors roll att leda och strukturera arbetet med SKA ser ut i nuläget, utan mer om SKA som ett arbete med frågor som ska göras och besvaras några tillfällen per år. Detta tolkar jag som att SKA inte har någon tydlig koppling till det vardagliga arbetet, vilket strider mot vad forskning säger. Hunzicker (2010) och Håkansson (2017) skriver att det systematiska kvalitetsarbetet bör integreras i skolans dagliga verksamhet. Skolverkets allmänna råd (2012) och Scherp (2013) betonar att det måste sättas i sitt sammanhang för att få effekt.

Det framkommer ur respondenternas svar att samtliga ser ledningen som betydelsefull för hur det systematiska kvalitetsarbetet organiseras och struktureras. Däremot visar resultatet att respondenterna på Skola 2 till stor del är nöjda med hur arbetet med SKA är organiserat, medan de intervjuade på Skola 1 uttrycker ett missnöje.