FÖRSLAG PÅ FORTSATT FORSKNING

Med systemteorin som grund är jag frågande till varför inte systematiskt kvalitetsarbete utgör en del i såväl yrkesutbildningar som specialistutbildningar inom barnomsorg och skola. För att närma sig en likvärdig utbildning vore det angeläget att i vidare forskning undersöka möjligheterna för att detta arbete finns med som en del i kursprogrammet. Genom att införa systematiskt kvalitetsarbete som en del i utbildningen lär sig studenterna att arbeta enligt exempelvis Skolverkets allmänna råd (2012). De får då förståelse för hur målen kan integreras med varandra och redskap för hur de bör arbeta för att utveckla undervisningen och höja kvaliteten.

I fortsatt forskning hade det också varit intressant att vända sig till rektorer och huvudmän för att få deras syn på det systematiska kvalitetsarbetet och på så sätt få alla nivåer i det kommunala systemet representerade.

För att knyta an till min studie, vore det intressant att följa det pågående arbetet med SKA på Skola 1, som respondenterna beskriver är under förändring. Hur de olika nivåerna kommer samspela, hur organisationen kommer se ut samt vilken förståelse och hur delaktiga alla aktörer kommer vara, hade gett en inblick i hur huvudmannen och rektorn förstår statens krav på systematiskt kvalitetsarbete.

Referenser

Ahlberg, A. (2013). Specialpedagogik i ideologi, teori och praktik – att bygga broar. Stockholm: Liber

Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber

Ehrlin, A., & Jepson Wigg, U. (2018). Systematic Quality Development: A Demand at Odds

with the Everyday Complexity of Teachers’ Work? International Journal of Learning,

Teaching and Educational Research Vol. 17, No. 11

http://mdh.diva-portal.org/smash/get/diva2:1290987/FULLTEXT01.pdf

Gadler, U., & Roos, H. (2018). Kompetensens betydelse i det didaktiska mötet – en modell för

analys av möjligheter att erbjuda varje elev likvärdig utbildning enligt skolans uppdrag.

Pedagogisk Forskning i Sverige årg. 23 nr 3-4 2018

http://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A1247886&dswid=8648 Göransson, K., Lindqvist, G., Klang, N., Magnusson, G. & Nilholm, C. (2015:13) Speciella

yrken? Specialpedagogers och speciallärares arbete och utbildning. Fakulteten för

humaniora och samhällsvetenskap. Karlstad University Studies

https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:784444/FULLTEXT01.pdf

Hirsh, Å. och Segolsson, M. 2019. Enabling teacher driven school-development and

collaborative learning: An activity theory-based study of leadership as an overarching practice.

Educational Management Administration & Leadership. 47(3):400-420 http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-37818

Holmberg, L. (2017) Confessing the will to improve: systematic quality management in

leisure-time centers. Education Inquiry, ISSN 2000-4508, E-ISSN 2000-4508, Vol. 8, nr

1, s. 33-49

https://doi.org/10.1080/20004508.2016.1275179

Hunzicker, J. (2010). Characteristics of effective professional development: A checklist. Department of Teacher Education Bradley University

https://files.eric.ed.gov/fulltext/ED510366.pdf

Håkansson, J. (2017). Systematiskt kvalitetsarbete i förskola, skola och fritidshem – strategier

och metoder. Lund: Studentlitteratur

Höög, J. & Johansson, O. Red. (2015). Struktur, kultur och ledarskap – förutsättningar för

framgångsrika skolor. Lund: Studentlitteratur

Lager, K., Sheridan, S., & Gustafsson, J. (2015). Systematic quality development work in a

Swedish leisure-time centre. Scandinavian Journal of Educational Research

https://doi-org.proxy.mau.se/10.1080/00313831.2015.1066434

Lgr 11 (2019). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet: reviderad 2019. Stockholm: Skolverket

Lundström, U. 2015. Systematic quality work in Swedish schools. Intentions and dilemmas. Scandinavian Journal of Public Administration

http://ojs.ub.gu.se/ojs/index.php/sjpa/article/view/3118/2645

Kruger, C. G., Van Rensburg, O. J., & De Witt, M. W. (2016). Meeting teacher expectations

in a DL professional development programme: A case study for sustained applied competence as programme outcome. International Review of Research in Open and

Distributed Learning, 17(4), 50–65

http://www.irrodl.org/index.php/irrodl/article/view/2458/3777

Olsson, S. & Persson, H-I. (1994) Skolans styrning och utvärdering. Stockholm: Liber Utbildning

Rapp, S. Red. (2011). Skolledarskap. Om att leda förskolans och skolans utvecklingsarbete. Stockholm: Norstedts juridik

Sandberg, J. och Targama, A. (2013). Ledning och förståelse. En förståelsebaserad syn på

utveckling av människor och organisationer. Lund: Studentlitteratur

Scherp, H-Å. (2013). Lärandebaserad skolutveckling. Stockholm: Studentlitteratur

Scherp, H-Å., & Scherp, G-B. (2016). Kvalitetsarbete och analys. Stockholm: Studentlitteratur

Skarin, A. (2000). Kvalitetsarbete steg för steg – ledstång för skolledare. Stockholm: Gothia SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet

SFS 2017:1111. Examensförordning för specialpedagogexamen. Stockholm: Utbildningsdepartementet

Skolinspektionen. (2012). Navet i skolornas utvecklingsarbete. Skolinspektionen

Skolinspektionen (2012). Rapport 2012:1. Rektors ledarskap med ansvar för den pedagogiska

verksamheten. Skolinspektionen

Skolinspektionen. (2017). Årsrapport 2017. Strategier för kvalitet och helhet i utbildningen. Skolinspektionen

Skolinspektionen. (2018). Årsrapport 2018. Skillnader i skolkvalitet och strategisk styrning. Skolinspektionen

Skolinspektionen. (2019). Årsrapport 2019. Skillnader i skolors arbetssätt och huvudmäns

ansvarstagande. Skolinspektionen

Skolverket. (2003). Att granska och förbättra kvalitet. Skolverket

Skolverket. (2012). Systematiskt kvalitetsarbete – för skolväsendet. Stockholm: Skolverkets allmänna råd med kommentarer

Skolverket. (2015). Skolverkets Allmänna råd med kommentarer. Systematiskt kvalitetsarbete

– för skolväsendet. Stockholm: Skolverket

Skolverket. (2016). BRUK. Stockholm: Skolverket

http://www.skolverket.se/skolutveckling/kvalitetsarbete/bruk.

Skolverket (2020). Systematiskt kvalitetsarbete – så fungerar det. Stockholm: Skolverket Skolverket (2020). Skolverkets lägesbedömning 2020. Rapport 2020:1. Stockholm: Skolverket

SOU 1997:702. Förordning om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m. Sveriges riksdag SOU 2019:13. Agenda 2030 och Sverige: Världens utmaning – världens möjlighet

https://www.regeringen.se/493ab5/contentassets/a1d21f7c7c7c484e96c759f2b3c44638/a genda-2030-och-sverige-varldens-utmaning--varldens-mojlighet-sou-201913.pdf

Stukát, S. (2011). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur

Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk samhällsvetenskaplig

forskning. Stockholm: Elanders Gotab

http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf

Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed. Stockholm

https://www.vr.se/analys/rapporter/vara-rapporter/2017-08-29-god-forskningssed.html Wigerfelt, B. (2009). En likvärdig skola? Educare – Vetenskapliga skrifter, ISSN 1653-1868,

nr 2-3, s. 41-71. Malmö högskola, Lärarutbildningen

http://mau.diva-portal.org/smash/get/diva2:1397882/FULLTEXT01.pdf

Öquist, O. (2018). Framgångsrikt ledarskap med systemteori. Stockholm: Gothia Fortbildning