• No results found

Delanalys tema 3: Det egna sociala nätverket

Kapitel 5. Resultat och analys

5.7 Delanalys tema 3: Det egna sociala nätverket

5.7.1 Kristeori

När man förlorat någon nära är man inte enbart i behov av professionell hjälp. Även det egna sociala nätverkets stöd är oerhört betydelsefullt. Som vi redan sett är det, enligt kristeorin, oerhört viktigt att både man själv och omgivningen tillåter att man uttrycker de känslor som man bär på

(Persson, 1995). Både Anders och Anita och Bertil och Bea berättar att många, för Anders och Anita, de allra flesta, i nätverket runt omkring dem betedde sig som att det inte hänt någonting. De ignorerade helt enkelt intervjupersonernas förlust. Paren menar att detta troligtvis beror på

okunnighet, människor vet inte hur de ska bemöta de drabbade. Men detta ledde ändå till att intervjupersonerna fick svårigheter i att öppet visa sina känslor. Om människor runt omkring beter sig som vanligt är det svårt att själv visa sin sorg. Detta kan, enligt kristeorin, förhindra att sorgen bearbetas. Även Christian och Cecilia berättar om händelser där människor haft svårt att möta dem i deras sorg men överlag tycker de att nätverkets stöd varit bra.

Enligt kristeorin finns den bortgångne ständigt i tankarna, under reaktionsfasen. Detta bekräftar Bea och Bertil när de säger att dottern och förlusten var det enda som de talade om i början. Detta är också ett av Lindemanns sorgesymtom, ivrigt sysslande med föreställningar av den avlidne. Det femte sorgesymtomet är förlust av tidigare mönster, där de sörjande ofta isolerar sig och blir passiva (Persson, 1995). Detta kan man se hos framför allt Bertil och Bea. Det var inte så att de inte ville ha människor nära, men de orkade inte själva ta steget till kontakten och de tyckte det var olustigt att vara med på glada tillställningar med vänner. Detta ledde till att de var mer för sig själva än tidigare. Reaktions- och bearbetnings/reparationsfaserna lyfter fram vikten av att ha människor att tala med, Anders och Anita och Bertil och Bea hade svårigheter med detta i vänskapsnätverket. De berättar dock att de hade lätt för att prata med varandra och sina familjer. För Christian och Cecilia var det tvärtom, vännerna fanns tillhands medan de istället hade svårt att prata, både med varandra och med familjen. Numer befinner sig alla i nyorienteringsfasen, ärren efter såret finns kvar men det

dominerar inte längre livet för intervjupersonerna.

5.7.2 Systemteori

Enligt systemteorin kan man inte se på delar av ett system utan att också se till helheten (Jastram Larsen, 1997; Payne, 2005). Intervjupersonerna i denna studie, är alla delar av ett system. De är en del i familjesystem, i vänskapssystem, arbetsplatssystem och parsystem. Alla dessa system är en helhet med många delar. När en del förändras, förändras också helheten. I intervjupersonernas berättelser är detta väldigt tydligt. Alla paren vittnar om konstiga möten och oförståndiga

kommentarer. Allt på grund av en förändring i systemet. Paren hade förlorat ett efterlängtat barn, en förändring. Nätverket hade fått vänner som var annorlunda, som sörjde och var ledsna, en

förändring. I berättelserna kan vi se att många inte visste hur de skulle bemöta intervjupersonerna. En del försökte vara som vanligt, men enligt systemteorin kan inte helheten längre vara som vanligt när inte delarna är det. Andra försökte möta förändringen på nya sätt, genom att möta

intervjupersonerna på nya sätt, för somliga var det svårt och intervjupersonerna upplever dessa mötet som krystade och jobbiga. För andra gick det bättre och hos dessa personer fann

intervjupersonerna ett verkligt stöd. I relationen mellan Christian och Cecilia kan man se att de hade svårt att prata om händelsen, under en lång tid. Detta på grund av att de förändrades åt olika håll. Christian ville förändring genom att glömma medan Cecilia inte ville glömma på grund av de skuldkänslor hon kände för förändringen.

Vaux teori om socialt stöd

Vaux teori om socialt stöd har tre delkomponenter, ett stödjande nätverk, stödjande handlingar och värdering av stödet (Kavanaugh, et al., 2004). I det egna sociala nätverket bör alla stödhandlingar finnas med. För två av paren, Anders och Anita och Bertil och Bea, kom det emotionella stödet främst från den egna maken/makan och från familjen. Bertil och Bea nämner även några vänner som varit till stor hjälp. Men båda paren efterlyser att de gärna hade haft mer vänner som bara fanns till hands och som ville lyssna. För det tredje paret, Christian och Cecilia kom dock detta stöd framför allt från vännerna. Råd och guidning fick Bertil och Bea från bekanta som själva varit med om samma sak, och detta stöd är något som de värdesätter. Praktiskt stöd är något som inte kommer fram så mycket, man förstår att för Bertil och Bea och Anders och Anita ställde deras familjer upp mycket. Bertil och Bea berättar dock om några vänner som hjälpte dem att lämna tillbaks den bilstol som de köpt till dottern. Detta är precis det praktiska stöd som Vaux talar om. Bea och Bertil och Christian och Cecilia berättar om ett stort materiellt och ekonomiskt stöd i form av kort, brev och blommor. Det var ingen som fick någon annan ekonomisk hjälp. Det sista stödet, det sociala stödet kan tolkas olika. För Anders och Anita var det ett sätt att fortsätta framåt, att deras sociala nätverk flöt på som vanligt. För Bertil och Bea däremot kändes det helt fel när vänner strax efter förlusten bjöd ut dem till stugan. De menar att det var en god tanke men att de inte alls var redo för detta då, det kändes mer som ett hån mot deras sorg.

5.8 Helhetsanalys

5.8.1 Kristeori

Bea och Bertil och Cecilia och Christian poängterar alla att det tar lång tid för sorgeprocessen, att människor i omgivningen inte bör försöka skynda på processen utan låta den ta den tid det tar. Enligt kristeorin är det vanligt att sorgearbetet tar lång tid och nyorienteringsfasen pågår resten av livet (Persson, 1995). Enligt kristeorin är det därför viktigt att både professionella och det egna nätverket finns till hands en lång tid efter händelsen. För Bea och Cecilia fungerade den

dock att det egna nätverket, och då även den närmsta familjen, ville att de skulle gå vidare efter ett tag, att de skulle bli glada igen. Detta ledde endast till ett negativt tryck på de redan drabbade familjerna. I intervjuberättelserna kan man tydligt se en könsskillnad i bemötande och stöd, både från professionella och från det egna nätverket. Men enligt kristeorin är krisen lika stor för mannen (Persson, 1995) och det är därför viktigt att uppmärksamma också dem i deras sorg. Att även de får tillfällen att prata och få hjälp. Intervjupersonerna uppger (förutom Anders och Anita) att de

kuratorer de träffade inte gjorde någon skillnad dem emellan.

5.8.2 Systemteori

När man ser alla dessa förändringar som drabbar en person som sörjer, förstår man att det är en stor sak att ta sig igenom. Alla intervjupersoner poängterar vikten av att bli erbjuden hjälp, att de

professionella ska fortsätta hålla kontakten och fråga även dem som tackat nej till stödet.

Intervjupersonerna är alla överens om att man själv, i den situationen, varken förstår vikten av det eller orkar ta kontakten själv. Intervjupersonernas berättelser visar tydligt på hur stora och allvarliga konsekvenser som kan följa på negativa förändringar i systemet. Dessa förändringar måste bekräftas både av professionella och det egna nätverket. Enligt teorin bör man anpassa de insatser man gör utifrån den kontext personerna befinner sig (Jastram Larsen, 1997). Detta innebär att kuratorer bör ha med hela nätverket i åtanke när stödet till föräldrarna utformas.

Vaux teori om socialt stöd

Utifrån intervjupersonernas berättelser kan man se betydelsen av Vaux stödjande handlingar i alla situationer. Det är varken enbart professionella eller enbart det egna sociala nätverket som behövs, utan de behöver komplettera varandra. Bea och Bertil som varit positiv till den professionella hjälpen har saknat stödet från det egna nätverket och Christian och Cecilia som, i stort, är nöjda med det egna nätverkets stöd har saknat ytterligare stöd från professionella. Anita och Anders har i princip saknat stöd från båda delarna, förutom familjens stöd. De är båda oerhört tydliga med att både ett professionellt stöd och ett starkare stöd från det egna nätverket hade hjälpt dem i deras bearbetning.

Kapitel 6. Diskussion

Related documents