LUTANDE VÄGGAR I CEMENTMOSAIK Tre av husets fyra fasader, de som är synliga från gatan, lutar. De lutande väggarna har en yta av mörk gråsvart slipad cementmosaik. Fasadelementen har en vertikal indelning med fogar placerade i relation till nisch, demonterbara delar och hörn, så att ett väl ordnat mönster skapas.
En parti av den lutande fasaden som ligger parallell med gatan är demonterbar och materialmässigt samma som omgivande fasad.
De lutande väggarna möter det växtbeklädda taket med en kantad krönsten (se detalj krönsten) som ger ett mjukt avslut upptill och som inkluderar taket i den övergripande formen.
Kulvertentrén norr om byggnaden bekläds med skivor av samma gråsvarta cementmosaik som huvudbyggnaden.
PLÅTBEKLÄDD NISCH
Nischen formas av snedställda ytor och i kontrast mot den mörka cementmosaiken "förgylls" de med i guldkulör målad plåt.
I nischen samlas portar på ett ordnat sätt.
Alla portar är målade i samma kulör som den metallfärgade plåten.
MÅLAD PLÅT, RINKEBYBRON CEMENTMOSAIK KRÖNSTEN, PRINCIPRITNING
REGIONNÄTSTATION GALOPPVÄGEN
.. ···
----~===================$~~> ~======3 ···.·::.·::.·::.·::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::
--==================== ·· = ···~ ...
7
SEDUMTAK
Taket, som är synligt från husen och höjden bakom stationen, anläggs med en matta av sedum för att visuellt knyta samman grönområdet och regionnätstationen.
Sedummatta på taket är fördelaktigt ur
dagvattenhanteringssynpunkt då grönskan fördröjer flödet av regnvatten.
SEDUM
BAKSIDA
Husets baksida, fasaden som inte syns från gatan, är i betong. Här placeras ventilationsgaller, luckor, luftvärmepumpar med mera. Även häng- och stuprännor för avvattning finns här.
Husets gavlar avslutas mot slänten med en kort förlängning så att utstickande delar på baksidan inte ska vara synliga från gatan.
På husets gavlar finns ett antal mindre och ett stort ventilationsgaller. För att ge ett så litet intryck som möjligt målas de i en kulör som ligger nära cementmosaikens.
I
MARK
ÅTKOMST
Servicepersonal kommer i personbil och har sin åtkomst till stationen genom att köra upp på den hårdgjorda ytan framför stationen. Fordon parkeras utanför huvudingång.
ARMERAT GRÄS
På ytan framför stationen läggs armerat gräs, ytterligare ett grepp för att tydliggöra stationens samhörighet med grönområdet snarare än den hårdgjorda staden.
Armerat gräs är fördelaktigt ur
dagvattenhateringssynpunkt eftersom det ökar infiltrationsmöjligheterna.
Mellan gc väg och ytan med gräsbetong tas lutningen upp med en körbar beläggning av smågatsten.
MURAR
Murar utförs i ljusgrå råkilad granit.
Norr om byggnaden vid nödutgången möter en stödmur uppfyllnad och befintlig mark.
Kring kulvertnedgången är marken högre och stödmur behövs eventuellt på en sträcka längs g/c vägen.
UTFYLLNAD MARK
Eftersom byggnaden står nära bergkanten, bitvis så att berg kommer att sprängas bort, uppstår ett hålrum kring stationen som behöver fyllas.
Marken byggs upp kring byggnadens södra, norra och västra fasad. Vid den norra gaveln avslutas fyllningen med en stödmur vid nödutrymningsdörren.
Ovanpå markutfyllnaden, vid stationens baksida, planteras skugg- och tramptålig växtlighet som visuellt kopplas samman med kringgärdande grönska.
Växtvalet för slänten vid stationens södra gavel ska vara samma eller likna befintlig växtlighet kring bädden.
ÅSNESTIG
På baksidan av byggnaden finns ventilationsgaller, luckor och luftvärmepumpar som kräver åtkomst.
Längs byggnadens södra fasad finns en åsnestig som för servicepersonal förenklar åtkomsten till baksidan. Sättstegen utgörs av kantsten i ljusgrå råkilad granit och planstegen har gräsbeklädd överyta.
DAGVATTENSYSTEM & VÄXTBÄDD
Söder om byggnaden, nedanför muren, anläggs en växtbädd för dagvatten som fördröjer och renar överflödigt vatten från förytan och byggnadens tak.
Växtbädden utformas så att den följer geometrin för omkringliggande mark och växtvalet ska vara samma eller likna befintlig växtlighet kring bädden.
Växtbädden ska vara integrerad i slänten.
9 BEFINTLIG GRÖNSKA LÄNGS STATIONENS SÖDRA GAVEL
GALOPPVÄGEN
ARMERAT GRÄS, PRODUKT-EX. S:T ERIKS "GRÄSMUNK" SMÅGATSTEN EXEMPEL ÅSNESTIG
ÅSNESTIG
SEDUMTAK MARKUTFYLLNAD
MARKUTFYLLNAD
ARMERAT GRÄS
SMÅGATSTEN + 5,15
+5,8
DAGVATTENRÄNNA
GALOPPVÄGEN KÖRBANA ÖVERGÅNGSSTÄLLE
BEF. KULVERT- ENTRÉ
GÅNG- & CYKELBANA LÄGE
VÄXTBÄDD DAGVATTEN-SYSTEM I
L ____ _
··· ... z
- \' L: 3 --~
- .-~ ,-___
---" -- - - - 0 ·-
7
I I I I
0
---
---. i 111111111111111111111111111111111 I 111111111111111 I
o I
11
4000 2100 1000
ELEVATION ÖSTER 1:200 DEMONTERBAR VÄGG
BEFINTLIG KULVERTENTRÉ/SOLNA STAD KRÖNSTEN
ÅSNESTIG
PLÅTBEKLÄDD NISCH PLÅTDÖRR
+5,8 +5,15
~=================
-12 REGIONNÄTSTATION GALOPPVÄGEN GESTALTNINGSPROGRAM 210326 &RUNDQUIST
TEKNIKBYGGNAD TEKNIKBYGGNAD
WWW.RUNDQUIST.SE TEL: +46(0)8 545 132 80
2019-02-26 sektioner fasader plan 1:200
SEDUMTAK
PLÅTBEKLÄDD NISCH
+5,15
BEFINTLIG MARK
BEFINTLIG MARK
ELEVATION NORR 1:200
SEKTION 1:200 GALOPPVÄGEN
GALOPPVÄGEN UTFYLLNAD
MARK
UTRYMNINGSDÖRR I PLÅT, MÅLAS I MÖRK GRÅ KULÖR LIKA CEMENTMOSAIKEN
VENTILATIONSGALLER LIVAR MED FASADEN OCH ÄR MÅLAD I MÖRKGRÅ KULÖR LIKA CEMENTMOSAIKEN
13 REGIONNÄTSTATION GALOPPVÄGEN GESTALTNINGSPROGRAM 210326 &RUNDQUIST
13 INFÄLLD BELYSNING I NISCH
I nischens tak monteras en dold längsgående belysningsarmatur för LED-ljus som belyser de plåtbeklädda fasaderna nischen med ett jämnt sken.
Belysningen är i första hand en effektbelysning som accentuerar nischen och dess guldfärgade plåt, men fungerar också funktionellt för servicepersonal som behöver ljus vid dörren.
BELYSNING
BELYSNINGSELEVATION ÖSTER 1:200
DETALJ PLACERING AV BELYSNINGSARMATUR NISCH
BELYSNINGS-ARMATUR
PLÅT BELYSNING VID DÖRR PÅ NORRA GAVELN
Ovanför dörren på norra gaveln monteras belysningsarmatur med ljus som skärmas och som tänds vid behov.
BELYSNING VID DÖRR PÅ BAKSIDAN
Vid utrymningsdörren på husets baksida monteras belysningsarmatur som tänds vid behov.
MILJÖPROGRAM
DETALJPLAN del av kv Myran m.fl.
För ny Regionnätstation för elkraftsdistribution (del av Järva 2:15)
Stadsdelen Järva i Solna stad
Vi påminns ständigt om att mänskligheten står inför en enorm klimatutmaning – en utmaning som definierar Vattenfalls arbete. Det är därför vi fokuserar på ett mål: att möjliggöra ett fossilfritt liv inom en generation. Följ med oss på vägen dit.
Vägen mot ett fossilfritt liv.
Storskaliga förändringar är på gång. Klimatförändring är en av vår tids största utmaningar. Världen är i akut behov av förändring och att hitta alternativa sätt att producera el och värme.
För att vi ska kunna bli fossilfria inom en generation måste Vattenfall minska sina egna
koldioxidutsläpp och därmed sitt klimatfotavtryck längs hela värdekedjan. Målet är klimatneutralitet för vår egen, för våra leverantörers och för våra kunders verksamhet. För att lyckas med detta samarbetar vi med våra kunder, partners, myndigheter och städer. Vi kallar detta vår färdplan för koldioxid.
Bra saker som händer för klimatet just nu.
Det händer överallt. Det händer hela tiden. Som att det går att ladda elbilar på allt fler platser. Att allt fler kan surfa fossilfritt på internet. Eller att fler och fler innovationer för ett fossilfritt liv utvecklas.
Vattenfall är Sveriges största elleverantör.
All el du köper av oss i Sverige är fossilfri och kommer från våra egna vind-, vatten- och kärnkraftverk.
Om du vill kan du få den märkt med Bra Miljöval, förutsatt att du väljer förnybar el från vind- eller vattenkraft.
Kraven på transparens och hållbar utveckling bara växer, och allt fler företag kommer att beröras av den numera lagstadgade hållbarhetsredovisningen. Konsumenter och investerare förväntar sig att de varor och tjänster som marknadsförs är producerade på ett så hållbart och miljövänligt sätt som möjligt, och därför har det blivit allt viktigare att också kunna redovisa för sitt hållbarhetsarbete.
Vattenfall har sedan 2002 licens från Naturskyddsföreningen för att sälja el märkt med Bra Miljöval.
- Det är bra att Vattenfall erbjuder el märkt med Bra Miljöval. Valet innebär konkret miljönytta och ger kunderna möjlighet att sända en tydlig miljösignal. Dessutom bidrar el märkt Bra Miljöval till olika konkreta energieffektiviseringsprojekt, säger Jesper Peterson på Naturskyddsföreningen.
För varje såld kilowattimme som märkts med Bra Miljöval avsätter vi pengar till
Naturskyddsföreningens fonder Miljöfonden eller Energieffektiviseringsfonden. Hur mycket pengar vi sätter in och i vilken fond räknas ut enligt Naturskyddsföreningens bestämmelser och beror bland annat på vilket energislag du köper. Under 2015 avsattes drygt 2 miljoner kronor.
Projekt finansierade med fonderna.
Sedan 2012 har följande projekt fått stöd av Bra Miljövalsfonderna:
· Inventering av delar av Umeälven, uppstarten av Umeälvsprojektet
· Ålledare i biflöden till Säveån, installation av ålledare för passage av vandringshinder
· Åtgärd av vandringshinder i Smörbäckens mynning, biflöde till Umeälven
· Biotopvårdsåtgärder nedströms Olidan i Göta älv
· Restaurering av nedre delen av Säveån
· Åtgärd av vandringshinder i Valån
· Restaurering av Flarkån, Luleälven
· Förstudie och restaurering av Solbergsån, biflöde Göta älv
· Utbyte av fläkthjul i rökgasfläkt för ökad effektivitet
· Biotopvårdsåtgärder i ett flertal av Luleälvens biflöden för att restaurera habitat och återskapa konnektivitet för att stärka bestånd av den rödlistade flodpärlmusslan och strömvattenlevande fisk
· Anläggning av flytöar i Indalsälven för storlom för att förbättra häckning där
vattenståndsvariationerna i kraftverksmagasinet annars negativt påverkar häckningen
· Återintroduktion av naturproducerad lax i nedre Dalälven genom romutsättningar
· Biotopvårdsåtgärder i ett flertal av Göta älvs (Säveåns) biflöden för att återställa habitat för strömvattenlevande fisk som varit påverkade av kvarnverksamhet
· Biotopvårdsåtgärder i två av Upperudsälvens biflöden för restaurera habitat för den rödlistade flodkräftan och strömvattenlevande fisk.
Detta miljöprogram med målformulering och handlingsplan för nybyggnation av Regionnätstation som omfattas av ny detaljplan för del av kv Myran m.fl. (del av Järva 2:15) och har till syfte att sammanfatta miljömål, åtgärder och uppföljning.
Delar av nya ÄT83 Galoppvägen ingår i Stockholm Ström som är en del av programmet Kapacitet Stockholm. Ökad tillväxt, nya bostadsområden och industrier samt en ökad elektrifiering ställer större krav på elnätet. För att möta detta och ett redan ansträngt kapacitetsläge inleder vi nu ett omfattande uppgraderingsarbete i av regionnätet i Stockholmsregionen. Stockholmsregionen står inför en ökad tillväxt med bland annat stora exploateringar för bostäder, företag och
industriområden vilket skapar ett ökat elbehov. Därtill kommer den ökade elektrifieringen som ett led i omställningen till ett fossilfritt samhälle. Läs mer på www.vattenfalleldistribution.se/vart-arbete/kapacitetsutmaningen/kapacitet-stockholm/ ochwww.stockholmsstrom.net
Detta miljöprogram bygger, i tillämpliga delar, på Solna stads gällande miljöstrategi från 20201, och Mot ett hållbart Solna - byggherrarnas åtagande vid planering och byggande från september 20192. Utvecklingen inom teknikområdet kan föranleda att mål och åtgärdsförslag kan komma att revideras, detta sker genom att ny överenskommelse träffas mellan parterna angående revidering.
Ansvarig för åtgärder är B = Byggherre Ansvarig för åtgärder är E = Entreprenör Projektfas:
Ansvar för miljöåtgärder inom projektet hanteras via förfrågningsunderlag (FFU) och Vattenfalls tekniska krav och riktlinjer (VTR).
Ska detaljprojekteras av Entreprenören (E1, E2, E3) och kommer att följas upp av Byggherren (B1, B2, B3).
Projektet kommer att genomföra en miljöteknisk markundersökning när befintliga högspänningsanläggningen F802 är tagen urdrift och är riven. Utifrån den miljöteknisk
markundersökning bedöms behovet av sanering om så är fallet. Ska utföras av Entreprenören (E1, E2, E3) och kommer att följas upp av Byggherren (B1, B2, B3).
Vilka av projektets faser har belysts utifrån ett miljöperspektiv?
J N
Planering/ projektering/ utformning
X
Produktion/byggande
X
Överlämnande*/ förvaltning/ uppföljning
X
*
När inte byggherren ska förvalta.Finns tydligt utpekat ansvar för miljöåtgärder inom projektet?
J N
Ansvar för genomförande
X
Ansvar för uppföljning
X
Vilka av följande aspekter utifrån 11Mot ett hållbart Solna~' beaktas i projektet?
Sanering av mark och grundvatten J N B E
Projektet har genomfört en miljöteknisk m_arkundersökniog.
X
Projektet' har bedömt behovet av sanering av förorenad mark och grundvatten.
X
Om haltf;!t överstiget .4ktueUa ciktvätden utförs saor.:ri.og av betörcla dr.:fat.
X
Projektet hanteras via FFU och VTR inom Vattenfall. Projektet har högre ställda krav än vad BBR har på en Teknikbyggnad som är det närmaste en Regionnätstation kvalificeras som. Byggnaden ska ha en lufttäthet på minst 0,3 l/s/m2 omslutande area vid 50 Pa tryckdifferens över klimatskalet. Ska detaljprojekteras av Entreprenören (E1, E2, E3) och kommer att följas upp av Byggherren (B1, B2, B3).
Projektet kommer inte använda koppar eller zink utvändigt. Inbyggda produkter ska klara BASTA-kriterierna (alternativt BASTA- och BETA-BASTA-kriterierna). Detta kan styrkas genom att produkterna är registrerade i BASTA-registret (alternativt BASTA- och BETA-registret) eller dokumenteras på annat tillförlitligt sätt. Avsteg från dessa krav ska rapporteras som avvikelse. Ska detaljprojekteras av Entreprenören (E1, E2, E3) och kommer att följas upp av Byggherren (B1, B2, B3).
Projektet hanteras via FFU och VTR inom Vattenfall. Projektet har högre ställda krav än vad BBR har på en Teknikbyggnad, som är det närmaste en Regionnätstation kan benämnas som. Byggnaden ska ha en lufttäthet på minst 0,3 l/s/m2 omslutande area vid 50 Pa tryckdifferens över klimatskalet.
Lokalen värms med luftvärmepumpar med marknadens högsta COP faktor. Led belysning med hög ljusintensitet 500lux nyttjas inom tillämpliga delar. EX-klassad utrustning i förekommande miljöer.
Ska detaljprojekteras av Entreprenören (E1, E2, E3) och kommer att följas upp av Byggherren (B1, B2, B3).
Miljöklassning ,I N 8 E
Projektet cill'impar miljöccniucring. Nr;i./ombyggd~ byggt1:1der upp~•llc.r kriterier
X
för ett etablerat miljökhssningssyste.ro. Så hög nivå som möjligt eftersträvas.
Vid phnering av hela omnidcn: Projektet uppfyller/str:h•ar mot an uppfylfa kriterier för ctablernt miliöcc.rtifierin<>Ssysten, för stadsdelar.
X
Materialval med hänsyn tiU miljö och hälsa J N B E
J\.lla material och pwduktcr som anväods j projektet uppfyller minst
X
Byggvarubedömniogens nivå "accepteras" och helst i stor utsträckning oivån
"rekommenderas", eller l.il·värclil! nivå i annat svstem.
Koppar och zink användas inte som utvändigt material, till exempel på tak-eller fasad (i enfurhet med "Stratc.gi för en hållbar da!!Vattenhanr.ering i Solna Stad")
X
Energianvändning - effektiY J N B E
Nya byggnader ansluts till fjärrväcmenätet Altem;itivt presenteras ett mer
miljö-X
vänligt och energieffel,."ti.vr system (som ej leder till ökad användning av köpt el).
Nya byggnader har en energianvändning som beräknas vara minst 15 %
X
under gällande BBR-krav.
Projektet genererar förnyelsebar energi. >--
X
Teknik och åtgärder som underlättar för använda.roa an spara energi och
leva energisnålt integreras i projek'tet (t.ex. individuell märniog, soålspolande
X
mnnscvckeo, rörelsestvrd beln ni.rur, värmeväxlare/åcerluftsvärmepumo).
Projektet har en gedigen dagvattenutredning i detaljplaneprocessen där minst 20 mm nederbörd kommer att fördröjas och renas i enlighet med Solna stads dagvattenstrategi. Ska detaljprojekteras av Entreprenören (E1, E2, E3) och kommer att följas upp av Byggherren (B1, B2, B3).
Projektet har tillfört parkmark. Placeringen av regionnätstationen, vid gatans västra sida och vid släntens fot, innebär att regionnätstationen primärt ingår i det gröna sammanhanget men har samtidigt med sin front parallell med gatan, en tydlig relation till det ordnade gaturummet och de nya husfasaderna på östra sidan. Intill stationen ligger en befintlig kulvertentré, en liten byggnad i betong som ägs av Solna. Taket, som är synligt från husen och höjden bakom stationen, anläggs med en matta av sedum för att visuellt knyta samman grönområdet och regionnätstationen. Sedum taket (jordtjockleken) ska ha en tjocklek om minst 100mm3. Sedummatta på taket är fördelaktigt ur dagvattenhanteringssynpunkt då grönskan fördröjer flödet av regnvatten. Ska detaljprojekteras av Entreprenören (E1, E2, E3) och kommer att följas upp av Byggherren (B1, B2, B3).
Ingen del av byggnaden är för stadigvarande verksamhet, utan endast tillfälliga tillsynsbesök. God luftomsättning ska ändå upprätthållas och vi väljer att försöker att följa folkhälsomyndighetens allmänna råd om ventilation och luftkvalitet i tillämpliga delar.
Projektet hanteras via FFU och VTR inom Vattenfall. Projektet har högre ställda krav än vad BBR har på en Teknikbyggnad som är det närmaste en Regionnätstation kvalificeras som. Byggnaden ska ha en lufttäthet på minst 0,3 l/s/m2 omslutande area vid 50 Pa tryckdifferens över klimatskalet. Ska detaljprojekteras av Entreprenören (E1, E2, E3) och kommer att följas upp av Byggherren (B1, B2, B3).
3 Tunna sedumtak riskerar att avge näringsämnen, i och med att de behöver gödslas i större utsträckning, samt att de inte kvarhåller lika stor andel av regnvattnet, och att näringsämnena följer med det utgående vattnet.
Dagvattenbantering- långsiktigt hållbar . rattenb.a.nte.rin en in · ktet utfo
"
seclimenterin .
i enligher med riktlinjer i g.
Projektets dagvattenutredning utgår från olna stads checklista för
da. ll'.ednin:rar.
Förberedelse för återanvändning och materialåtervinning av bygg- och rivningsavfall behöver öka samtidigt som avfallsförebyggande arbete är mycket viktigt. För detta krävs bättre sortering av avfallet både inför förberedelse till återanvändning och materialåtervinning, främst i samband med rivning. Vid rivning behöver inventeringen av byggnaderna bli bättre. Material som kan
återanvändas, förberedas för återanvändning och materialåtervinnas måste kunna identifieras.
Mängden farligt avfall måste begränsas och de mängder som uppstår måste hanteras på ett miljömässigt sätt. Ska detaljprojekteras av Entreprenören (E1, E2, E3) och kommer att följas upp av Byggherren (B1, B2, B3). Det är viktigt att Solna kan tillhandahålla ytor för materialåtervinning på nära håll, eftersom byggområdet har noll extra utrymme, då hela ytan ska bebyggas. Frågan har initierats till Solna flertalet gånger, men inget svar har inkommit ännu (2021-03-31).
Att minska utsläppen från transporter är helt avgörande för att undvika klimatkaos.
Naturskyddsföreningen arbetar således för att transportsektorn ska bli fossilfri till år 2030. För att nå målet krävs färre och kortare transporter, en övergång från fossila drivmedel till hållbara
biodrivmedel eller el, samt mer energieffektiva transport-slag, motorer och körsätt. Inom projektet ska alla jobba aktivt för att aktivt välja det mest effektiva transportsystemet i byggskedet och säkerställa att vi väljer det mest miljöriktigaste alternativet. Ska detaljprojekteras av Entreprenören (E1, E2, E3) och kommer att följas upp av Byggherren (B1, B2, B3).
Säkerställ att befintlig vegetation som ska sparas inte tar skada av etablering och upplag. Befintliga träd ska skyddas under bygg- och anläggningstiden. Se även grönytor ovan. Ska detaljprojekteras av Entreprenören (E1, E2, E3) och kommer att följas upp av Byggherren (B1, B2, B3).
Kontrollansvarig (KA) enligt PBL blir fuktskyddsansvarig. Vattenfall har nolltolerans till
Vatteninträning. Ska detaljprojekteras av Entreprenören och kommer att följas upp av Byggherren.
Byggavfall (byggskedet) J N B E
Projekr:ec minimerar mängden byggavfall som går åll deponi.
X
Projekr:ec sorterar och omhändertar bygga,fall för återrinning.
X
Projektet har ett system för återanvändning:,-.. byggmateriaL
X
Projektet följer S.-e.åges Byggindustciers rik-tlinje.t för resurs- och avfallshanrerin11: vid byei>ande och ri"11llll?:-
X
Effekth•t transportsystem (byggskedet) .J N B E Fordon och arbersmaskincr som används pli byggpbtscn eftetstcivu s:i L-\g
miliiipå\•crkm1 som möili11:1 (ex. nuljömärknm11:, brin.•lc/ ene. ' _,, ).
X
Transporter cill och från byggarbctsplarsco cf1crstri,-ar s~ låg miljöp:l.vcrkan
X
som mojli<>t ( ex. miljömät:knine, bränsle/ enercrikäl.l.a, kwistik/ samorclnio<>t
Grönytor (byggskedet) J N B E
Etablering iokhisi,e upplag sker med bänsyn till befintlig vegetation som sb
X
s aras ex. sk ddsantånd åll träd inkluderar ro12onen, s ddss - el .
Fukt (byggskedet) J N B E
Eu fuktskyddsprogrnm upprättas och följs och en fuktskyddsansvarig ucscs tidi.e;L i projc.ktcl.