Ansvar och genomförande
9 Principlösningar för dagvattenhantering
I detta avsnitt visas en rad exempel på dagvattenlösningar som kan anläggas inom kvartersmark, allmän platsmark och i gaturum.
Syftet med dessa anläggningar är att reducera flöden, vattenvolymer och föroreningar så nära källan som möjligt. Att kombinera flera olika åtgärder är ett hållbart sätt att hantera dagvatten som kommer att ge god reduktion av både föroreningshalter och
vattenmängder. Till fördelar med dessa dagvattenlösningar hör:
· Minskade toppflöden och minskad översvämningsrisk
· Reduktion av årsavrinningen
· Förbättrad vattenkvalitet - fastläggning av föroreningar i jord och upptag i växter
· Minskad andel hårdgjord yta - asfalt ersätts med växtbeklädd mark som minskar avrinningen
· Estetiska värden och en trivsammare närmiljö
· Biologisk mångfald
· Förbättrad luftkvalitet - CO2-upptag och partikelreduktion
· Växter mår bättre av ökad vattentillförsel - minskat bevattningsbehov
· Bullerdämpning
· Kan utnyttjas i pedagogiska sammanhang
· Synliggörande av dagvatten och vattenprocesserna bidrar till ökad acceptans
· Ökat ekonomiskt värde (på fastigheter med grönska)
En stor andel åtgärder uppströms innebär att nedströmsåtgärder för omhändertagande av dagvatten kan minskas.
9.1 Gröna tak och väggar
Gröna tak och väggar kallas ibland även för ekotak och växtväggar för att visa att de inte alltid är gröna (se Figur 13). När det är ont om plats i den tätbebyggda stadsmiljön så kan dessa lösningar vara ett effektivt sätt att få in grönstruktur i staden.
Gröna tak kan anläggas på hus, komplementbyggnader och tak över parkeringsplatser (carports). Gröna tak består ofta av moss- och sedumarter och har en hög vattenhållande förmåga vilket bidrar till en fördröjning och minskning av flödestoppar.
Gröna väggar används främst i syfte att dämpa buller och förbättra luftkvaliteten men kan även ha en effekt på dagvattenavrinningen beroende på växtval och uppbyggnad.
Mossor har visat sig vara extra effektiva på grund av sin stora bladyta och förmåga att ta upp vatten och föroreningar via bladen. En gata som kantas av växtlighet får en lägre partikelhalt i luften än en motsvarande gata utan vegetation. Därutöver har vegetationen
SWECO~
26(29)
RAPPORT
2019-03-29, REV 2021-03-19 ANTAGANDEHANDLING
cx2015-10-05
på tak och längs väggar en isolerande effekt på byggnader vilket gör att energiåtgången för uppvärmning minskar och byggnadernas ytskikt utsätts inte för nedbrytande solljus, värme eller kyla.
Effekten av anläggandet av gröna tak varierar med substrattjockleken, där ett tjockare substratlager kan hålla och fördröja en större mängd vatten än ett tunt innan det blir mättat. Tabell 8 visar avrinningskoefficienter och dess påverkan på dagvattenflöden för olika substrattjocklekar (framtagna för ett 15 min regn som genererar 300 l/s, ha, vilket kan översättas till ett svenskt 50-årsregn (Breuning, 2002)
Tabell 8. Avrinningskoefficienter och reduktion av dagvattenflöden för gröna tak med olika substrattjocklek.
Substratets
tjocklek Typ av substrat Avrinningskoefficient vid en taklutning på 0-15°
Reduktion av dagvattenflöden jämfört
med konventionellt tak
20-40mm Sedum-mossa 0,70 20%
60-100mm
Sedum-mossa-säsongsväxter
0,50 45%
150-250mm Gräsmatta-buskar 0,30 65%
Figur 14. Exempel på grönt tak (ekotak) och växtvägg.
SWECO~
27(29)
RAPPORT
2019-03-29, REV 2021-03-19 ANTAGANDEHANDLING
DA GVA TTE NU TRE D NING FÖR RE GI ON NÄ TS TATI ON VI D GA L OP PVÄ GEN S OL NA
repo001.docx2015-10-05
9.2 Planteringar/växtbäddar
Vatten från tak och gårdar kan avledas till växtbäddar i form av nedsänkta lådor där vegetation så som träd, örter och gräs planteras (Figur 15). I dessa sker fördröjning och reduktion av dagvattnet. Flera växtbäddar kan kedjekopplas via övertäckta eller öppna dagvattenrännor och på så vis tillåts vattnet svämma över från växtbädd till växtbädd innan anslutning till ett öppet avledningsstråk, t ex en ränna eller ett dike alternativt en tät ledning. Växtbäddar kan förses med små dämmen i syfte att skapa ytterligare
utjämningsvolym och därmed fördröja dagvattnet ytterligare. Växtbäddarna kan utformas så att vattnet infiltrerar eller bara strömmar igenom växtbädden för att sedan samlas upp i en dränledning.
Figur 15. Exempel på utformning av växtbäddar.
Regnträdgårdar har samma funktion som växtbäddar men utgörs av större anläggningar, vilka får ta emot en större mängd vatten. Bräddmöjlighet bör anordnas så att vatten aldrig bli stående högre än 0,2 m, vilket är en rekommendation från Boverket. För exempel på utformning av regnträdgårdar i anslutning till en skola, se Figur 16.
Figur 16. Exempel på utformning av regnträdgårdar.
SWECO~
28(29)
RAPPORT
2019-03-29, REV 2021-03-19 ANTAGANDEHANDLING
cx2015-10-05
9.3 Genomsläpplig beläggning
Om det är möjligt är det rekommenderat att ersätta hårdgjorda ytor med permeabla beläggningar i syfte att öka infiltrationsmöjligheterna, se Figur 17. De genomsläppliga beläggningarna bör inte läggas i branta partier eftersom infiltrationen då oftast koncentreras till en mindre del av ytan med igensättning som följd. Permeabla
beläggningar föreslås användas för gårdar, lekplatser och parkeringsytor. Även fristående gångvägar kan tänkas ha denna typ av beläggning. Till genomsläppliga beläggningar hör pelleplattor, markplattor, permeabel asfalt, stenmjöl, grus och smågatsten.
Figur 17. Exempel på permeabla beläggningar i Berlin, Stockholm och Oslo.
SWECO~
29(29)
RAPPORT
2019-03-29, REV 2021-03-19 ANTAGANDEHANDLING
DA GVA TTE NU TRE D NING FÖR RE GI ON NÄ TS TATI ON VI D GA L OP PVÄ GEN S OL NA
repo001.docx2015-10-05
10 Referenser
Bilagor till strategin för en hållbar dagvattenhantering i Solna stad, 2017.
Breuning, Guidelines for the planning, execution, and upkeep of green roof, FLL, 2002.
Karta på ytvattenrecipienter i Solna, https://www.solna.se/boende-miljo/vatten-avlopp1/dagvatten/, 2018-12-04.
Miljöbarometern, Stockholms stad
http://miljobarometern.stockholm.se/vatten/kustvatten/brunnsviken/, 2021-03-16 Länskarta Stockholms län, karttjänst WebbGIS, lågpunktskartering https://ext-geoportal.lansstyrelsen.se/standard/, 2019-01-30.
Strategi för en hållbar dagvattenhantering i Solna stad, 2017.
Sveriges Geologiska Undersökning (SGU), jordartskarta 1:25 000 – 1:100 000, www.apps.sgu.se/kartvisare/kartvisare-jordarter-25-100.html, 2018-12-05.
Sveriges Geologiska Undersökning (SGU), kartvisare grundvatten, www.apps.sgu.se/kartvisare/kartvisare-grundvatten-1-miljon., 2019-03-27.
VISS – VatteninformationsSystem Sverige,www.viss.lst.se, 2021-03-01
Illustration framsida:
Skiss för utformning av regionnätstation (Rundquist Arkitekter)
SWECO~
1 (4)
Riskanalys för regionnätstation avseende utsläpp och brand Inledning
På Galoppvägen i Solna, på fastigheten Järva 2:15, ska en befintlig lokalnätstation (benämns F802) rivas och en ny regionnätstation anläggas. I och med nybyggnationen av
regionnätstationen (benmämns ÄT83) på Galoppvägen har Sweco bland annat fått uppdraget att utreda eventuella olycksrisker som kan förknippas med detta och hur det i så fall kan påverka detaljplanen. I utredningen ingår en riskinventering och kvalitativ riskbedömning.
Riskanalysen för transformatorstationen baseras på följande underlag:
1. Regionnätstation Galoppvägen – Situationsplan (2021-03-18) 2. Regionnätstation – A-ritningar (2021-03-18)
3. Uppgift från Clas Egnér på Vattenfall om oljemängd (2016-12-08).
Riskinventering
Det finns risk för brand i regionnätstationen då gnistor och höga temperaturer kan uppkomma i till exempel elektrisika maskiner och transformatorer.
Vissa komponenter, exempelvis nollpunktsbildaren och nollpunktsreaktorn, kommer innehålla relativt stora mängader olja vilket föranleder att både brand- och miljörisker behöver beaktas.
Brand och explosion i transformatorstation
Bränder i transformatorstationer är sällsynta, men i de fall transformatorerna innehåller brännbara oljor kan det ge kraftiga bränder som kan vara komplicerade att släcka. Fel i en transformator har i sällsynta fall även gett upphov till explosioner.
Eftersom transformatorerrna i detta fallet ligger i en byggnad finns möjlighet att anpassa byggnaden för att minska risken för omgivningen.
Standarden EN 61936-1 ställer följande minimikrav på driftrum för transformatorer:
1. < 1 000 liter olja; brandklass EI 60
2. > 1 000 liter olja, brandklass EI 90 alternativt EI 60 tillsammans med automatisk sprinkler
•
SWECO~
2 (4)
PM OLYCKSRISK 2016-12-
memo02.docx 2012-03-28
3. Alternativt val av isolervätskor med mindre brandfarliga egenskaper
Enligt uppgift ska den aktuella stationen innehålla totalt 4 000 liter olja fördelat på två
apparater1. Det innebär att väggar mot transformatorrummet ska vara brandklassade enligt det andra alternativet, brandklass EI 90 (väggar som står emot rök och värmestrålning i minst 90 minuter) alternativt EI 60 tillsammans med automatisk sprinkler.
Avstånd till närliggande byggnader
Det finns inga riktlinjer i standarden för säkerhetsavstånd till inbyggda transformatorer, endast för transformatorer utomhus. Enligt standarden EN 61936-1 bör ett avstånd på 10 meter upprätthållas mellan transformatorer med aktuell vätskevolym och brännbar byggnadsfasad.
Avståndet mellan regionnätstationen och planerade byggander på andra sidan Galoppvägen kommer vara 21 meter, med tillkommande 6 meter mellan regionnätstationen och vägen, se Figur 1. Beträffande bostadshuset med tillhörande garage på Myran 3, sydväst om stationen, kommer avståndet vara omkring 14 respektive 2 meter. Det är stor nivåskillnad mellan regionnätstationen och de två byggnaderna, omkring 6 meter, med en del träd.
Figur 1. Den planerade regionnätstionens placering och avstånd till kringliggande byggnader, från skissutredning 2015-10-08.
1 Mailkontakt med Clas Egnér, Vattenfall, 161208.
SWECO~
3 (4)
PM OLYCKSRISK 2016-12-
2012-03-28
Figur 2. Den planerade regionnätstionens placering till kringliggande byggnader, från gestaltningsprogram 2021-03-18.
Byggnaden förutsätts uppföras enligt gällande standard där det anges att ”bärande delar, skiljeväggar, beklädnader och inhägnader ska väljas för att kunna motstå den förväntade brandbelastningen”. Alternativt bör en mindre brandfarlig isolervätska väljas.
På grund av stationens närhet till annan bebyggelse, bedöms det lämpligt med brandlarm kopplat till räddningstjänsten i anslutning till nollpunkterna. Om en det kan säkerställas att larm vid en faktiskt brand når räddningstjänsten, finns alternativet att brandlarmet istället är kopplat till driftcentralen. Denna skulle då kunna utesluta att störningar, så som arbete med
anläggningen utlöst ett falskt larm innan det går vidare till räddningstjänst.
Genom att följa rekommendationerna angående brandklassade väggar bedöms det korta avståndet mellan framförallt garaget och regionnätstationen utgöra en acceptabel risk.
Utsläpp av olja
Utsläpp av olja kan ske antingen vid ett fel på nollpunkten eller vid servicearbeten. Vid en sådan händelse är det viktigt att nollpunkternas byggnadeär utformad så att olja från nollpunkterna inte kan rinna ut på ett okontrollerat sätt, både ur ett brand- och miljöriskperspektiv. Det finns olika sätt att lösa detta på rent tekniskt och vissa av dessa lösningar kan också minska brandrisken2. Enligt riktlinje i EN 61936-1 ska uppsamling anordnas då vätskeindränkt utrustning innehåller mer än 1000 liter. Detta gäller alltså för den aktuella anläggningen. Vid inomhusinstallationer kan spill av isolervätskor samlas upp med hjälp av täta golv och trösklar runt området där vätskefylld utrustning är placerad eller genom insamling av spill i ett inom byggnaden speciellt avsett uppsamlingsområde, se exempel från EN 61936-1 i Figur 2.
2 CIGRE 2012. Guide for Transformer Fire Safety Practices.
&RUNDOUIST 5 REGIONNATSTATION GALOPPViGEN GEST.<NINGSPROGRA~
SWECO~
SITUATIONSPl.lN l,800
4 (4)
PM OLYCKSRISK 2016-12-
memo02.docx 2012-03-28
Figur 2. Exempel på hur volym för uppsamling kan konstrueras med trösklar. Prickad yta anger volym som kan samlas upp och motsvarar transformatorns hela vätskemängd.
Bildkälla EN 61936-1.
Riktlinjer från Elsäkerhetsverket
För elektriska starkströmsanläggningar har Elsäkerhetsverket utfärdat vägledande mått mellan friledning och riskområde med brandfarlig vara. Det ligger inte några verksamheter med brandfarlig vara i närområdet och ledningar kommer att vara markförlagda vilket innebär att detta inte behöver beaktas ur ett riskperspektiv.
Räddninginsats
Regionnätstationen ligger i anslutning till Galoppvägen vilket ger god möjligheter för
räddningsinsats. Galoppvägen är i dagsläget öppnad och ansluten till Enköpingsvägen, vilket underlättar framkomligheten till regionnätstationen.
Slutsats
Vad gäller olycksrisk (brand, explosion och utsläpp av olja till miljön) bedöms risknivån för omgivande bebyggelse vara acceptabel förutsatt att relevant standard uppfylls avseende brandklassning i byggnaden. Byggnaden ska konstrueras så att läckage och spill av vätskor samlas upp och därmed inte kan spridas på ett okontrollerat sätt till omgivningen. Ett brandlarm, lämpligen kopplat till räddningstjänst ska installeras i anslutning till nollpunkterna.
SWECO~
.- Tröskel
Tekniska förvaltningen
2018-11-07 SID 1 (2)