Delstudie 2: Om förskollärares uppfattning av matematik och digitala verktyg

I kommande avsnitt presenteras resultat och analys av intervjustudien. Från det insamlade materialet identifierades tre teman i relation till studiens teori, syfte och forskningsfrågor. Teman är Förskollärares definition av matematik i förskolan, Förskollärares definition och syn av digitalisering i förskolan samt Hur förskollärare realiserar matematik och digitala verktyg i förskolan. Samtliga informanterna är förskollärare och kommer därför att benämnas som förskollärare 1, 2, 3, 4 och 5. Förskollärare 1 är sedan en tid tillbaka anställd som IKT-pedagog men kommer att benämnas som förskollärare. Begreppen realisering och formulering samt förskollärarens relation till innehåll kommer att användas.

7.2.1 Förskollärares definition av matematik i förskolan

Intervjun initierades med att förskollärarna fick beskriva vad matematik i förskolan är för dem. Förskollärarnas definition av matematik var varierande. Förskollärare 4 och 5 beskriver matematik som prepositioner, geometri, rumsuppfattning, tidsuppfattning, antal, volym och ordningstal. Förskollärare 4 redogör vidare att även språk och kommunikation är en central del för att kunna lyfta matematiska begrepp genom lek och aktiviteter. Förskollärare 3 lyfter mönster, antal, sortering och volym som matematiskt innehåll och att allt kan bli till matematik. Förskollärare 1 menar att matematik kan vara algoritmer, exempelvis kan det handla om påklädning eller hur vi tvättar händerna och att dem behöver sätta på sig kläder i rätt ordning. Förskollärare 1 lyfter även begreppsförståelse och en förståelse för att ett betyder en sak och att två betyder att det är två saker. Förskollärare 1 beskriver även detta:

”[…] Ett, två, tre, fyra, fem, sex, sju som en ramsa så är det också viktigt för att den behöver sätta sig […] eller att man delar äpplen i halvor[…] eller att man börjar använda dem begreppen […] (Förskollärare 1).”

Analysen visar att förskollärarnas definition av matematik går i linje med de matematiska målen som formulerats i läroplanen för förskolan. Förskollärare 4 lyfter att de matematiska läroplansmålen sitter uppsatta på väggen på sin avdelning. Förskollärare 4 beskriver på följande sätt:

”[…] Vi har liksom satt upp läroplansmålen i de olika rummen så jag kan gå och titta vilket läroplansmål jag inte har arbetat mot under det här läsåret […] (Förskollärare 4).”

Citatet ovan kan tolkas att det finns en medvetenhet om formuleringarna i det matematiska läroplansmålen, samt att förskollärare 4 granskar sin undervisning för att uppmärksamma vilka mål hen har realiserat och vilka mål hen behöver implementera mer i sina aktiviteter. Förskollärare 2 belyser vikten av att som förskollärare kunna definiera matematik. Detta beskrivs på följande sätt:

”[…] Man skulle kunna hävda att matematik är allt, även som språk och kommunikation, naturvetenskap och teknik. Sen tycker jag samtidigt att det är bra att definiera så man vet som förskollärare vad man faktiskt håller på med och att det här är matematik […] (Förskollärare 2).”

32

Citatet kan tolkas att om förskollärare ska kunna definiera matematik krävs både en ämneskunskap och en relation till matematiskt innehåll. Förskollärare 2 redogör även för att till skillnad från skolan har förskolan strävansmål i matematik men att det kan vara bra att se vad varje barn kan, så stöttning till både individen och hela gruppen kan ske, om det är vissa områden i matematik som är svårt. Förskollärare 4 och 5 pekar på vikten att använda rätt benämning på begreppen, när pedagoger arbetar med matematik tillsammans med barn. Tolkningen av detta blir att förskollärare behöver en relation och en förståelse för de matematiska begreppen, för att dem ska kunna benämna de matematiska begreppen rätt.

Samtliga förskollärare belyser att programmering är något de förknippar med matematik i förskolan. Förskollärare 1, 2, 4 och 5 beskriver hur det arbetar med programmeringsbara robotar även kallade Blue-bot för att implementera matematik tillsammans med ett digitalt verktyg. Förskollärare 1 lyfter: ”[…] Programmering är ju matematik egentligen kan man säga mer eller mindre […]”. Förskollärare 2 redogör på följande sätt:

”[…] Blue-bot det är väl en storts kombination mellan matematik och teknik, ganska avancerad matematik faktiskt […] (Förskollärare 2).”

Citatet ovan redogör att programmering kan ses som avancerad matematik och vad avancerad matematik är kan tolkas olika. Det kan bland annat tolkas som att barnen behöver utveckla en förståelse för robotens utformning och symboler samt antal och rumsuppfattning för att kunna programmera roboten. Detta är matematiskt och digitalt innehåll som barnen behöver få förutsättningar att utveckla för att använda roboten. I relation till detta har förskollärare en central plats att utforma och realisera aktiviteter som möter barnens kunskaper för att sedan utmana barnen vidare.

7.2.2 Förskollärares definition och syn av digitalisering i förskolan

När förskollärarna fick frågan om att beskriva vad digitalisering innebär för dem, gav det varierande svar. Det går att analysera att det var svårt för förskollärarna att beskriva fullt ut vad digitalisering innebar, utan att samtidigt framföra sin syn på digitaliseringens framväxt i förskolans verksamhet. Förskollärare 1 definierar digitalisering på följande sätt:

”[…] För mig handlar de om att ta vara på den tekniken som finns… att alltså det finns ju folk som tycker att kan ni inte fortsätta leka med kottar i förskolan så slipper barnen allt digitalt liksom. Jag känner ju att vi lever i ett samhälle där alla dem här barnen möter teknik någonstans alltså de går ju inte skärma av sig, dels en förberedelse att leva i de samhälle vi lever i men också att ta vara på den […] (Förskollärare 1).”

Likt ovanstående citat redogör även Förskollärare 5 sin definition av digitalisering. Detta beskrivs på följande sätt:

”[…] Jaa alltså digitalitet det handlar om ju om att de ska få uppleva och digitalitet ska liksom vara en del av de vi redan gör […] (Förskollärare 5).”

33

Analysen kan tolkas av intervjuerna att det flesta av förskollärarna är positiva till digitalisering. Digitalisering i förskolan innebär att både ta vara på tekniken och möjliggöra för barnen att uppleva och möta digitala verktyg i förskolan på olika sätt. Förskollärare 3 definierar digitalisering med att arbeta med olika digitala verktyg i förskolan som lärplattor, projektor och projicering med en overhead. Förskollärare 1 och 2 beskriver att dem tycker att det är bra att digitaliseringen har fått större utrymme i läroplanen och att det nu finns tydliga strävansmål formulerade. Nu finns det formulerat att förskolan faktiskt har ett krav på sig att erbjuda barn ett möte med digitala verktyg. Samtliga förskollärare lyfter att det ska finnas ett syfte med att använda digitala verktyg i aktiviteter. Förskollärare 1 redogör för detta på följande sätt:

”[…] Bara för att vi nu måste jobba med digitala verktyg. Det blir också en fara att man bara ska ha in det i allting och så tänker jag inte heller att det ska vara utan att de ska finnas som en resurs… Och användas. Användas när de tillför någonting och sen i andra situationer så är det mycket bättre att inte använda digitala verktyg för då blir de bara krångligare […] (Förskollärare 1).”

Även om det idag finns krav på digitalisering och att detta har formulerats i förskolans läroplan, ska det inte användas utan ett syfte. Några av förskollärarna lyfter även att det inte får bli för mycket digitala verktyg i verksamheten så pedagoger glömmer bort att använda annat material. Tolkningen av detta är att förskollärarna är medvetna om läroplanens formuleringar om digitalisering, men att de använder sin didaktiska förmåga att i relation till innehållet i aktiviteten, kunna göra en bedömning om det digitala verktyget lämpar sig till aktiviteten eller om det finns bättre material att använda sig av. Förskollärare 2 lyfter att ibland upplever hen att pedagoger är positiva till digitala verktyg. Förskollärare 2 beskriver detta på följande sätt:

”[…] Ibland kan pedagoger vara väldigt positiva till att använda digitala verktyg att man köper in ett flertal verktyg som sedan bara blir liggande på grund av att man inte vet hur man ska använda dem […] (Förskollärare 2).”

Genom fortbildningskurser som Förskollärare 1 ansvarat för, har hen uppmärksammat att flera pedagoger har blivit positiva till att använda digitala verktyg i förskolan. Genom enkla medel och kunskap om digitalisering har fler pedagoger fått upp ögonen för hur användningen av digitala verktyg i förskolan kan ske, både på ett lärorikt och kreativt sätt för barnen. Förskollärare 3 lyfter att om möjligheten till fortbildning förekommit i hens kommun, hade det gett förutsättningar till att använda digitala verktyg oftare i undervisningen. Samtliga förskollärare menar att det är viktigt att vara närvarande som pedagog under aktiviteten i arbetet med digitala verktyg. Detta betonas särskilt när förskollärare använder sig av en lärplatta. Förskollärare 1 beskriver på följande sätt:

”[…] Man kan inte tänka, ja men nu har vi den här pedagogiska appen, nu kan ni ta den här ipaden så går jag och gör något annat. Utan att man är närvarande som pedagog. Sen finns de ju tillfällen när barnen kan hantera… Men ritar barnen med ipaden så behöver jag

34

som vuxen inte stå där Å överbevaka. Men att man inte tänker att jag sätter på ett klipp på youtube och går och är med några andra barn. Å så när man kommer tillbaka så har man ingen aning om vart barnen är någonstans, på youtube kan man komma var som helst. Oavsett om man kan skriva eller inte skriva en enda bokstav, så kan man klicka sig vidare […] Så jag tänker att de kräver en medvetenhet hos oss pedagoger att vi är närvarande för att speciellt när barn kommer ut på nätet då kan de ju komma var som helst […] (Förskollärare 1).”

Flera av förskollärarna lyfter även att kritisk granskning av applikationerna är viktigt, då de upplever att det finns en mängd dåliga applikationer som inte tillför något. Förskollärare 3 beskriver på följande sätt: ”[…] Jag kollar alltid genom apparna och liksom testar dem själv för att verkligen se om applikationen är bra […]”. Förskollärare 2 menar att idag finns det ett applikationsbibliotek, där kommunen har beslutat sig för vilka applikationer som ska få användas i förskolan. Detta leder ibland till en frustration, då förskolan kan uppleva en applikation som pedagogisk men den finns inte i biblioteket. Detta beskrivs av en annan förskollärare som något positivt, då det blir en hjälp att få bort applikationer som inte är pedagogiska eftersom de blivit granskade av kommunen.

7.2.3 Hur förskollärare realiserar matematik och digitala verktyg i förskolan

I intervjun beskriver förskollärarna både hur det arbetar med matematik och digitaliseringen generellt och hur det implementerar matematik och digitala verktyg tillsammans i aktiviteter i förskolan. Hur förskollärarna realiserar matematik i förskolan, lyfter Förskollärare 3 att dem arbetar med sortering av exempelvis djur och använder naturmaterial från skogen för att lägga mönster, räkna och mäta pinnarna. Förskollärare 4 lyfter att dem går på geometripromenad där dem upptäcker geometriska former i närområdet. Vidare beskrivs hur dem skapar geometriska former med kroppen och leker prepositionslekar. Att arbeta med matematik i skogen är något flera av förskollärarna lyfter och beskriver att de brukar jämföra och sortera storlek och längd på naturmaterial samt orientera sig i närområdet, är exempel på olika aktiviteter som realiseras i skogen. Förskollärare 4 beskriver även att hen brukar använda sig av böcker och tittar på boken ur ett matematiskt perspektiv tillsammans med barnen. Förskollärare 2 lyfter att när de arbetar med rumsuppfattning tillsammans med barnen brukar dem dansa och ha matematiksamlingar där dem övar på bland annat taluppfattning. Förskollärare 5 beskriver att dem arbetar med tidsuppfattning genom att samtala om vad dem gjorde igår, vad som händer idag och vad dem ska göra imorgon. Vidare beskrivs hur dem går på matematiska promenader för att uppmärksamma bland annat geometriska former. Analysen av detta visar att samtliga förskollärare realiserar matematik i förskolan och att detta går i linje med både vad läroplanen lyfter om matematik och hur de definierar matematik i förskolan. Förskollärarnas relation till matematiskt innehåll tar sitt uttryck i deras planerade aktiviteter

Förskollärarna beskriver hur dem realiserar digitalisering i förskolan på varierande sätt. Två av förskollärarna lyfter att de arbeta med digitala verktyg och att detta kan ha skilda syften. Syftet kan vara att ta in verktyget som en resurs men även ett syfte att lära sig hur det digitala verktyget kan användas. Förskollärare 5 lyfter att hen brukar arbeta med green

35

screen tillsammans med barnen och där diskuterar dem källkritik tillsammans. Förskollärare 5 beskriver på följande sätt:

”[…] Jag gillar ju green screen och barnen tycker det är jätteroligt och där går vi in på lite källkritik med det äldsta. Jag tycker att det är roligt, där har vi verkligen alltså fått utforska tillsammans. Och där blir det verkligen samtal, liksom djupa samtal. Men kan det här verkligen stämma? Ja, men det gör ju så på Ninjago. Ja, men vad är Ninjago? Är det verklighet liksom. Vi får många härliga samtal […] (Förskollärare 5).”

Förskollärare 3 beskriver att hen brukar använda sig av QR-koder, green screen, projicering på väggen och använda web-ägg för att undersöka naturmaterial, tillsammans med barnen. Polyglutt är en ljudboksapplikation som flera av förskollärarna använder sig av. Förskollärare 1 beskriver vilken möjlighet applikationen gav ett barn som hade teckenspråk som hemspråk och hur dem tillsammans kunde titta på lärplattan och lyssna på en saga. Applikationen gav förutsättningar för barnet att se sagan med teckenspråk, samtidigt som Förskollärare 1 kunde höra sagan uppläst. Vidare menar Förskollärare 1 att möjligheten att se och höra en saga tillsammans hade aldrig varit möjligt utan det digitala verktyget, då förskolläraren inte kan teckenspråk. Barnet fick även möjlighet att sitta i knät på förskolläraren, utan att behöva sitta mittemot istället. Förskollärare 1 använder sig även av applikationer med green screen för att skapa kreativa bilder tillsammans med barnen samt kombinera både programmering med analog programmering för att arbeta med datalogiskt tänkande. Förskollärare 2 och 4 använder digitala verktyg för att dokumentera tillsammans med barnen, där barnens bilder blir till böcker eller filmer. Materialet används sedan för att resonera och samtala tillsammans med barn.

Samtliga förskollärare fick frågan om det använder sig av digitala verktyg när det arbetar med matematik i förskolan. Förskollärare 3 lyfter att hen sällan använder sig av digitala verktyg i matematiska aktiviteter. När förskollärare 3 har använt digitala verktyg har det främst varit för att titta på pedagogiska program om matematik eller använt sig av olika applikationer. Förskollärare 3 beskriver en matematikapplikation på följande sätt:

”[…] Det kom upp en hand på skärmen, så säger appen hur många fingrar? Då skulle barnet räkna hur många fingrar som fanns på skärmen. typ 1,2 och sen hitta och trycka på tvåan […] (Förskollärare 3).”

Matematiska applikationer är något som nämns av flera förskollärare. Några av förskollärarna ställer sig positiva och menar att det finns bra matematiska applikationer men lyfter samtidigt att det finns flera dåliga applikationer som inte tillför ett lärande om matematik. Förskollärare 1 lyfter att hen tycker att det är svårt och kan inget om dessa applikationer för att kunna avgöra om de är bra eller dåliga, utan föredrar att använda tomma applikationer som hen fyller med innehåll själv. Programmering är något som de flesta av förskollärarna arbetar med och även förknippar med matematik. Förskollärare 4 beskriver att hen gjort en bana i en vaxduk med geometriska former, där barnen ska programmera en robot till de olika formerna. Trots detta lyfter både förskollärare 4 och 5 att de upplevt att programmering ibland har varit svårt för barnen och att detta leder till att det matematiska innehållet försvinner. Förskollärare 5 beskriver att de har arbetat med längd, där de först har

36

tittat på ett program som handlade om längd och storleksordning och sedan jämfört med material i sin närhet. Sedan utvecklades aktiviteterna till att jämföra barnens längd och avslutades med att använda en applikation för att se olika dimensioner på längd.

Sammanfattningsvis är tolkningen att förskollärarna har en förmåga att i sin relation till både matematik och digitalisering, utforma aktiviteter där båda ämnena implementeras med varandra. Analysen av detta är att när dessa två ämnen implementeras med varandra är det programmering eller matematiska applikationer som används främst. Förskollärarna har en didaktisk förmåga att kunna se när det digitala verktyget är ett lämpligt verktyg i aktiviteter. Samtliga förskollärare är medvetna om formuleringarna i läroplanen för förskolan och samtliga realiserar matematik och digitalisering i sina verksamheter. Genom sin relation till matematiskt innehåll realiserar dem aktiviteter där barn möter matematik i olika sammanhang både med och utan digitala verktyg.