Delstudie 3: Semantiska dimensioner i prov i Grupp 4–7

Grupp 4–7 och Efter 7

Jag har valt att ytterligare undersöka proven skrivna av elever i Grupp 4–7 och Efter 7. I kapitel 6 framkom skillnad i andel GM mell an de två senare start­ ålders grupperna, då Grupp 4–7 har lägre värden än samt liga övriga elev grupp er,

och Efter 7, som rymmer såväl elever med en start ålder kring sju som elever med så sen startålder som fjorton och t.o.m. sjutton, har hög re värden än Grupp 4–7. Skillnaden är intressant ur andraspråksperspektiv i förhållande till de antaganden om förhållandet mellan andraspråks­ och första språks­ utveckling, som presenterades i 2.3. Enligt dessa kan inlärare med en hög start­ ålder ha fördelar mot inlärare med en lägre startålder vad gäller förmågor rela­ terade till litteracitet, eller CALP (jfr Cummins 1979). Den sista fråga som jag tar upp angående GM­bruket i de två senare startåldersgruppernas text er är karaktär istiska drag på ett övergripande plan.

Texter med låg andel GM kan av naturliga skäl inte diskuteras i term er av GM:s effekt er. Som en viktig skillnad mellan texter med hög respektive låg an­ del GM fram träder graden av abstrakt ion och generalisering, två dimens ioner som gener ellt förknippas med förändringar i skoltexter över skolåren (Christie 2002, Ed ling 2006). Före analysen av texterna presenterar jag kortfattat an­ gränsande forsk ning som jag använt i min analys.

8.4.1 Abstraktion och generalisering

Edling (2006:47) framhåller att generalisering och abstraktion inte är samma sak. Medan motsatsen till abstraktion är konkretion, är motsatsen till generalis­ ering något specifikt. Även i Hallidays språkliga lärandeteori (1993a; jfr 3.6, 3.10) hålls begreppen isär, och förmågan att generalisera antas föregå hantering en av abstraktion. Ett litet barn gör tidigt distinktionen mellan gene­ ralisering och specificitet, när det börjar omnämna inte bara specifika referen­ ter utan förete elser i allmänhet, medan ab strakt ion typiskt upp träder strax före skolåldern (1993a:109). Skillnaden mellan gener al isering och abstraktion åter­ speglas också i det skolrelaterade språkets för ändr ing i högre skolår. Exempelvis har Edling (2006) i en undersökning av läromedel funnit att abstraktion, gene­ ralisering och teknikalitet är olika framträdande i olika skolämnen.

En ytterlig are dimension som är relevant vid analys av skolspråk är graden av distans ering, dvs. om en ref erent är vardagsnära eller distanserad och tek­ nisk. Be döm ningen måste utgå från en rimlig föreställning om vardaglighet för en elev i en viss ålder (af Geijerstam 2006:103).

Även en texts tidsram kan relateras till generalisering. I en undersökning av historieämnets genrer finner Coffin (2000) att temporal betydelse har olika roll i berättande/åter berätt ande genrer gentemot förklarande/argument er ande genrer. De be rättande dokumenterar händelser och är förankrade i tid och rum, medan temp or ala uttryck i förklarande/argumenterande genrer tenderar att syfta inom texten som ett textstrukturerande medel, t.ex. för det första, för

Andra medel för att uppnå generalisering är t.ex. utnyttjande av passiv, där del tagare likt vid GM kan falla (jfr ”det jagades mycket i Södermanland” där både Aktör och Mål saknas), generiska pronomen (”man jagade mycket”) och obestämd artikel (”man jagade fasan”).

Ett och samma ord kan vara generellt i ett sammanhang och specifikt i ett annat, framhåller Edling (2006:67) och af Geijerstam (2006:103). En förete­ else blir specifik om den be gränsas i tid och rum, t.ex. vattnet i följande exem­ pel: ”vatt net i glaset smakar klorin” (ex. ur Edling 2006:67; min övers.). I föl­ jande men ing av ses där emot vatten i allmänhet, varför syftningen räknas som generell: ”allt liv på jorden är beroende av vatten”.

Som ett komplement till iakttagelser om GM:s funktioner i text er na disku­ terar jag nominalfrasreferenterna längs tre skalor: generellt kontra partikulärt, abstrakt kontra konkret samt vardagligt kontra distanserat/tekniskt.

8.4.2 Semantiska dimensioner i texter i Grupp 4–7

En skillnad mellan texter som har och inte har GM i materialet rör abstrakt ion och generalisering. Många av de texter som saknar eller har låg andel GM är kon kreta och partikulära, och ofta är de vardagsnära. De kan t.ex. be handla ett ämne genom utförliga exempel, som att utifrån ämnet stress beskriva tillfällen då eleven stressar.

Få av texterna i 4–7 är abstrakta och generaliserande, i synnerhet texterna med låg andel GM i Grupp 4–7. De kan förvisso behandla ett ab strakt ämne – oftast tid – men de gör det med hjälp av konkretion, t.ex. genom att ge exempel på egenupplevda situationer eller att återge episoder ur det text häfte som man har tillgång till när man skriver det nationella provet.

Ett exempel på en vardagsnära och konkret text ur Grupp 4–7 är B07 SvBb, vars totala andel GM är 36,7.

Exempel 8:8

Meningsfull fritid

fritid är den tid du har som inte är schema lagt. Men den tiden kan du göra vad du vill. På fritiden behöver man inte göra något speciellt, de ända som är viktigt är att du gör något med din tid. Fritiden är din lediga tid som kan tillbringas med roliga och tråkiga saker.

Personligen så brukar jag tillbringa min tid med mitt jobb, fotbolls träningar och GM2i GM2i

min bil. Eftersom jag är en livlig människa och fort blir uttråkad, så måste jag göra något av min fritid. Jag tittar sällan på tv. Mitt jobb tar mest tid av min fritid. Jag GM2i

jobbar på Statoil i Kista²⁹ och är ansvarig för biluthyrningen på mina arbetstider. Jag GM2i

har en stor intresse av bilar därför så passar det väldigt bra. GM2i

Fotbollsträningarna kommer efter jobbet. jag måste träna minst tre gånger i veckan

GM2i GM2i

för att kunna slappna av och att kunna göra av med all energi som är lagrad i min kropp och att kunna ställa mig från all stress som jag har haft under veckan. GM2i

Min bil är den roligaste jag har i livet som jag verkligen njuter av när jag åker i den. De är en Bmw 316i från 1989 som är på 100 hästkrafter, den är alltid ny tvättad och polerad. Det jag har skrivit hittills är min fritid. För oss människor är fritid våra bort

kastade tid som vi tar igen och utnytjar den på bästa sätt. Man sover 1/3 del av dyg­

GM5i

net och 2/3 del är kvar. Det är viktigt vad vi gör med vår tid och fritid, fritid är en del av livets handling och mening. I vardagen så är vi som programerade robotar,som

GM2i GM2i GM5

allt skall vara i tid och på plats. Fritiden som vi har är Fritiden som gör så att vi får GM9

en annan syn på livet. (B07 SvBb) GM2i

I uppgiften Meningsfull fritid gäller det att skriva ett inlägg i en debatt om me­ ningsfull fritid genom att berätta om meningsfulla aktiviteter, argumentera för fördelarna samt eventuellt jämföra med andra sysselsättningar, gärna med an­ dra texter som inspirationskälla. Att berätta om sina fritidsaktiviteter berätt igas således av uppgiften, och det är något B07 gör i stor utsträckning, på ca tio ra­ der av arton, med påtaglig konkretion och detaljdjup (Statoil i Kista, en Bmw

316i från 1989 som är på 100 hästkrafter). De allmängiltiga delarna i textens

början och slut, som inte är direkt hämtade ur elevens vardag, är kortare, och relationen mellan dem och beskrivningen av B07:s fritid är inte helt tydlig­ gjord. Den efterfrågade argumentationen för förtjänsterna med B07:s sätt att fylla sin fritid får mindre utrymme.

Fördelningen av nominalfrasernas referens i termer av abstraktion och gen­ er al isering i hela texten redovisas i tabell 8:25.

Tabell 8:25. Abstrakt, konkret, generell och specifik referens i B07 SvBba

Abstrakt Konkret Generellt Specifik

46 32 40 43

a Några nominalfraser har inte klassificerats i alla dimensioner. Tre gånger klassificeras inte som

generellt/specifikt. Formellt subjekt, årtal och sifferuppgifter räknas inte i någon dimens ion.