Empiriska undersökningar av grammatisk metafor i

Empiriska undersökningar av GM i barns språkutveckling be kräftar generellt de teoretiska antagandena att GM är ett utvecklingsfenomen och att GM­bru­ ket ökar med stigande ålder. Christie & Derewianka (2008) tar upp GM som ett viktigt språkutvecklingsdrag i skol relat era de text er skrivna av elever i olika skolår och i olika genrer och ämnen (2008:111, 166, 193).

Små barns utveckling av in kongruens undersöks i Derewiankas studie av två syskons företrädesvis skriftliga produktion mellan fem och tretton års ålder (1995, 2003). Derewianka tar i de första årens språkanvändning fasta på före­ gång are till GM (”precursor” el. ”gateways”) som vitsar eller lexik ala metaforer där barnet enligt Derewianka leker med relationen mellan ljud och betydelse.

Fenomenen förebådar GM i det att de innebär att barnet laborerar med relatio­ nen mellan strata. Avledning och ”blekta” GM ses också som föregångare till GM. Kring tio års ålder finner Derewianka avsevärt ökat bruk av prototypisk GM med olika mönster för olika typer av GM. Nominaliser ing ar framträder först, i första hand av processer och egenskaper. Några år sen are återfinns mer ”motiverat” bruk av GM, där GM har en textstrukturerande funktion. Adjek­ tivisering av processbetydelser (springande häst) samt logiska betydelser realise­

rade som processer (orsaka) är exempel på GM som blir framträdande i fjorton­ årsåldern.

Även Painter (2003) diskuterar GM i tidig barn språksutveckling och kon­ staterar att inbäddade satser är en tidig manipul ering av språkliga nivåer (eng. ”the rank scale”) som förekommer redan i tvåårsåldern (2003:159). Painter diskut erar också barnets första användningar av say med inanimata subjekt som

book, notice. Användningen är kongruent i (engelskt) vuxenspråk, menar Pain­

ter, men kan in ne bära en metaforisk konstruktion för barnet då processen att yttra något över förs till en skriven produkt (2003:164). (Iakttagelserna är be­ släktade med diskussionen i 3.3.1 om skillnader mellan tyskan och engelskan och aktualiseras åter i kapitel 9.)

Coffins (2004) studie av kausalitet i 40 texter skrivna av 12–18 år gamla elever i skolämnet historia inbegriper en typ av GM. Denna är kausalitet reali­ serad som sub stantiv eller verb. (Den kongruenta realiseringen av kausalitet är konjunktioner eller textbindande adverb.)

Kausalitet är enligt författ aren utmärk ande för historie ämnet och det som ger ”disciplinen sin mening” (2004:262). Coffins bidrag är att visa hur kausali­ tet uttrycks och hur den lexikogrammatiska realiseringen vari erar mellan gen­ rer. I ett första sätt att uttrycka kausalitet sammanfaller temp oral och kausal be­ tydelse så att texten struktureras a leder till b leder till c. I det andra, icke­linjära sättet struktureras kausalitet i stället ”analytiskt”: orsak a, or sak b, orsak c 

hän-delse. Den förra realiseringen tenderar att finnas i narrativ er medan den senare

värderas högre och är vanligare i förklaringar och argument ation. Eleverna an­ vänder mer varierande lexikogrammatiska uttrycks sätt för kausalitet i högre skol år, dvs. kausalitet uttrycks med både kon junktion er, verb och substantiv. Andelen kausala substantiv är också högre i förklar ingar, där de ingår i icke­lin­ jära samband (2004:280). Parallellt blir de mänsk liga aktörererna färre och er­ sätts med abstrakt, operson lig agens.

I Norden begränsar sig forskning om GM i språkutveckling till Maagerøs (2002) undersökning av GM­bruket i 32 norska gymnasisters arg ument erande texter. Maagerø hittar huvudsakligen konventionaliserade GM i alla texter, med variation mellan elever. Hon tycker sig kunna konstatera ett sam band mel­ lan försök till ”vuxet” språkbruk och inkongruens (2002:99). Under sökningen kan relateras till Nordrum (2007) som finner färre GM i översättningar från

engelska till norska än i originaltexterna, vilket kan vara ett utslag för mindre benägenhet till inkongruens i norskan än i engelskan.

3.10.3 Empiriska undersökningar av grammatisk metafor i

andraspråksutveckling

SFL har använts för beskrivning av utveckling av engelska som andraspråk (Schleppegrell 2002, 2004a, 2004b), tyska som främmande språk (Byrnes 2009) och spanska som ”heritage language” (Colombi 2002, 2006). De empir­ iska undersökningarna har en slagsida mot utveck lingen hos vuxna uni versitets­ studenter, exempelvis i Byrnes (ibid.) och Colombi (ibid.). Det saknas SFL­ba­ serade empiriska beskrivningar av barns och ungas andra språks utveckling.

I studier av GM­bruk i universitetsstudenters andra­ eller främmandespråks­ utveck ling konstateras generellt GM vara ett led i en mer avancerad språk­ utveck ling efter de första nybörjarstadierna. Byrnes (2009) konstaterar exempel vis i en undersökning av fjorton universitetsstudenters främmandespråksutveck ling på tyska ett ökat bruk av GM (begränsat till no­ minaliseringar av processer och egenskaper) under utbildningen, parallellt med tilltagande lexikal dens itet och avtagande satsgrammatisk komplexitet (2009:58f.). Utvecklingen löp te parall ellt med en förändring i genre inom det språk­ och ämnesintegrerade pro gram studenterna följde, vilket strukturerats enligt en genreprogression från be rättelser till tidningsartikel till ett tal av argu­ menterande och beskrivande karakt är (2009:56).

Schleppegrell (2004b) fokuserar GM­bruket i tre andraspråks tal an de hög­ skolestudenters laborationsrapporter, vilka jämförs med en text av en en språkig student som enligt lärarna uppfyllde kriterierna för en god text. Andra­ språkstalarna saknade enligt Schleppegrell (2004b:174) tillgång till de möjlig­ heter GM erbjuder och generellt till akademiska register (2004b:176) och skrev texter som deras lärare hade svårigheter att förstå och upplevde som inkoncisa. De bristande grammatiska resurserna uppfattades ibland också som brist ande logik. Framgångsrika studenter i samma kurs utnyttjade GM för teknik alitet, resonemang och textstruktur, vilket premierades. I en annan undersökning rapporterar Schleppegrell (2002) om liknande skillnader mellan första­ och an­ draspråkstalares lab orations rapport er.

Colombi (2002, 2006) fann i sin tur att GM var en av de viktig aste faktorer na för högskolestudenters utveckling av en mer skriftspråklig, akade m isk stil. Co­ lombi undersökte texter skrivna under ett år av hög skole studenter med spansk­ språkig bakgrund i USA (s.k. ”heritage learners”) med avseende på GM. Tex­ terna utvecklades under året från en talspråklig till en mer akademisk stil (2006:149), och ökat GM­bruk var en del i denna utveckling (2006:156). GM

av vissa slag förekom före andra (ideationella föregick log iska; 2006:157); Co­ lombi presenterar dock inte sifferuppgifter. Drury (1990), slutligen, jämförde samman fattningar skrivna av tre universitetsstudenter, en förstaspråkstalare och två andraspråkstalare av engelska. GM, som är ett av flera drag som analy­ serades, utnyttjades mer i förstaspråksanvändarens text (1990:449).

Hur GM­bruket på ett andraspråk förhåller sig till elevers och studenters första språkskompetens eller för den delen till typologiska faktorer har inte under sökts; i synnerhet studenter i främmandespråksundervisning kan dock an tas ha en mycket hög skriftspråkskompetens på förstaspråket.

3.10.4 Angränsande fenomen i svensk forskning om