Den ideationella lexikogrammatiken: transitiv och

och ergativ analys

Genom den ideationella metafunktionen antas språket omfatta en ”teori om mänsk lig erfarenhet” (Halliday & Matthiessen 2004:29), dvs. språket delar in ting och händelser på meningsfulla sätt t.ex. genom att upprätta taxonomier mell an ting eller avgränsa händelser mot varandra. Ett av de mest grund lägg­ ande sätten som detta sker på är genom kategoriseringen av erfaren het i figurer (Halliday & Matthiessen 2004:170; jfr figur 3:3). Världen är ett osorterat flöde av händelser och skeenden (”goings­on”). Med hjälp av språk et struktureras emellertid dessa flöden till något hanterligt och begripligt som det är möj ligt att tala om, beskriva, definiera och kvantifiera. Centralt för detta är två lexiko­ gramm atiska system, som jag båda använder i analysen och därför presenterar här: systemen för transitivitet (3.5.1) och ergativitet (3.5.2).

3.5.1 Transitivitetssystemet: processer och deltagare

Genom transitivitetssystemet struktureras världen i processer. Processerna ut­ görs av en processkärna och de deltagare som är delaktiga i processen; därutöver kan finnas omständigheter som avser t.ex. tid, kausalitet, sätt eller plats.

Ideationellt kategoriseras processerna i sex processtyper. Processtyperna har semantiska särdrag i förhållande till varandra och konstrueras lexikogrammat­ iskt på varierande sätt. De har också varsin upp sättning deltagare. Materiella processer avser händelser och handlingar som göra, springa, måla. Deltagarna är Aktör, den som handlar i satsen, samt ett eventuellt Mål, den entitet händelsen sträcker sig till, t.ex.:

Schema 3:1. Deltagare i en materiell process

Jag målar huset

Aktör Processa Mål

a I scheman använder jag process i stället för processkärna, av utrymmesskäl.

Aktören är förstadeltagare och Mål är andradeltagare i processen. Deltagarna i övriga processer kan också kallas första­ och andradeltagare.

I materiella processer kan också deltagaren Utsträckning förekomma, som ofta har syntaktiska likheter med deltagaren Mål, men till skillnad mot Mål inte påverkas av processen. Exempel är följa vägen, ta ett bad (Halliday &

Matthiessen 2004:192).

Materiella processer avser yttre händelser i kontrast mot inre, som känslor och tänkande. Dessa är mentala och har alltid en förstadeltagare i form av Upp­ levare, som prototypiskt är mänsklig, och avser den som känner, uppfattar eller tänker. Processens andra, icke­obligatoriska deltagare är Fenomen, det som känns eller uppfattas. Mentala processer kan konstrueras på två sätt, så att an­ tingen Upplevaren eller Fenomenet är subjekt:

Schema 3:2. Deltagare i en mental process De unga gillar de nya produkterna

Upplevare Process Fenomen

De nya produkterna tilltalar de unga

Fenomen Process Upplevare

Den mentala processen kan ofta anföra en annan sats.

Relationella processer upprättar relationer mellan entiteter, som varande el­

ler ägande. De relationella processerna är har två varianter. De identifierande pro cesserna identifierar en Utpekad och tilldelar den ett Värde:

Schema 3:3. Deltagare i en identifierande relationell process Connemaran är en irländsk ponnyras

Utpekad Process Värde

De attributiva processerna beskriver egenskaper hos en Bärare med ett Attri­ but:

Schema 3:4. Deltagare i en attributiv relationell process

Connemaran är godlynt, djärv och intelligent (Wikipedia)

Bärare Process Attribut

Materiella, mentala och relationella processer är de vanligaste processtyper na. De mer perifera är verbala och existentiella processer samt beteendeprocess er. De verbala kännetecknas av verb som säga, anklaga, berätta och deltagarna Talare och Ut saga. Liksom de mentala processerna kan de verbala anföra:

Schema 3:5. Deltagare i en verbal process Han berättade vad som hade hänt

Talare Process Utsaga

De existentiella processerna är en liten grupp som avser att något finns, den Ex­ isterande. Det obligatoriska det i processen har ingen ideationell utan bara en textuell funktion:

Schema 3:6. Deltagare i en existentiell process Det finns Connemarahästar i hela Europa

Process Existerande Omständighet

Den sista processtypen är beteendeprocesserna som har drag både av mentala och mat eriella processer eftersom de å ena sidan typiskt har en mänsklig första­ deltagare och å den andra avser ett yttre beteende, ofta uttryck för eller orsakat av en mental process. Exempel på verb är stirra, skratta, tjata. Den engelska ter­ men på deltagaren är Behaviour.

I avhandlingens analyser har jag använt två modeller för analys av satser, dels den transitiva, dels den ergativa, vilken kortfattat beskrivs nedan.

3.5.2 Ergativitetssystemet

Inom transitivitetssystemet har alla processtyper särskilda deltagare och gram­ matiska känne tecken som särskiljer dem gentemot varandra. Det är dock också möjligt att analysera alla språkets processer enligt ett och samma generella mönster, vilket görs i den ergativa analysen. I stället för det stora antal deltagare som ryms i den transitiva modellens olika processtyper, urskiljs i den ergativa modellen två huvudsakliga deltagarfunktioner, Medium och Agent (fler, min­ dre centrala deltagare återfinns i tabell 3:10). Agenten är den som satt igång el­ ler orsakat processen, medan Medium är den som processen ”sker genom” och den obligatoriska deltagaren (Halliday & Matthiessen 2004:289). Jämför föl­ jande meningar:

Schema 3:7. Transitiva och ergativa deltagare i en materiell process

Båten seglar

Aktör/Medium Process

Jag seglar båten

Aktör/Agent Process Mål/Medium

Enligt den transitiva modellen är båda processerna i schema 3:7 materiella, med Aktör + Process i den första processen och Aktör + Process +Mål i den an­ dra processen. I den ergativa modellen är båten Medium i båda meningarna, den nödvändiga deltagare som processen sker genom. I den andra meningen tillkommer jag som är Agent och den som startar eller orsakar seglandet.

Noteras ska att två satser inte behöver ”dela” samma verb för att deltagarna ska kunna analyseras ergativt.

Kausalitet kan också konstrueras analytiskt i kausativa konstruktioner: ”Jag får grönsakerna att koka”. Ergativt omfattar processen samma funktioner som ”Jag kokar grönsakerna”: Agent och Medium. Analyseras processen transitivt tillkommer en funktion utöver Aktör och Mål, nämligen Initiator, som nor­ malt inte förekommer i icke­analytiska konstruktioner.

Schema 3:8. Deltagare i kausativa konstruktioner

Jag får grönsakerna att koka

Transitiv analys Initiator Process Aktör

Ergativ analys Agent Process Medium

De ergativa deltagarna är desamma för alla processtyper. I en mental process är Upplevaren Medium. Fenomenet är Agent i mentala processer konstruerade

enligt mönstret Det tilltalar mig (eng. please), där Fenomenet orsakar en känsla i Upplevaren. I processer av typen Jag gillar dig (eng. like) är Fenomenet Räck­ vidd, som alltså utgör ytterligare en ergativ deltagare (jfr schema 3:10 för erga­ tiva deltagare.)

Materiella och mentala processer analyserade transitivt och ergativt återges i schema 3:9. Rollen i den transitiva analysen står före rollen i den ergativa ana­ lysen.

Schema 3:9. Materiella och mentala processer analyserade transitivt och ergativt (efter Halliday & Matthiessen 2004:289)

Jag skär grönsaker

Aktör/Agent Process Mål/Medium

Grönsakerna kokar

Aktör/Medium

Jag kokar grönsakerna

Aktör/Agent Mål/Medium

Ett sommar­OS tilltalar allt fler

Fenomen/Agent Upplevare/Medium

Att fler gillar ett sommar­OS

Upplevare/Medium Fenomen/Agent

I schema 3:10 ges de motsvarigheter mellan ergativa och transitiva funktioner som aktualiseras i undersökningen.

Schema 3:10. Transitiva och ergativa funktioner (efter Halliday & Matthiessen 2004:291)

Materiell Mental ^Relationell:attributiv ^Relationell:Identifierande Verbal Existentiell

Agent ^Aktör _{(”effective”)}a Fenomen

(tilltala) ^Talare(”effective”)^a

Medium ^Mål _{(”middle”)}a Upplevare Bärare Utpekad ^Talare_{(”middle”)}a Existe­

rande

Räckvidd ^Utsträck­_ning ^Fenomen_(gilla) Attribut Värde Utsaga

a En sats utan agens kallar Halliday & Matthiessen (2004:297) ”middle” och en sats med agens

”effective” eller ”passive”. Exempel på sats utan agens är ”glaset gick sönder”. En sats med agens är ”jag krossade glaset” (”effective”) eller ”glaset krossades” (”passive”).

Vilken ergativ roll en entitet har beror sammanfattningsvis på påverkans­ förhåll andena i satsen. Vilken transitiv deltagarroll ett element har är, i sin tur, av hängigt verbet, så att verbet kasta oundvikligen inbegriper Aktör och se en Upplevare.

I en SFL­baserad analys är verbet alltså centralt för vilka funktioner en enti­ tet har. Egenskaper hos entiteten själv, t.ex. animathet, har ingen betydelse i en ergativ analys för vad som kan vara Agent eller Medium. I den transitiva analy­ sen är sådana egenskaper hos en entitet av underordnad betydelse i flera pro­ cesstyper (jfr vidare kapitel 9). I SAG återfinns en analys av satsens semantiska kategorier som i stället för verbet utgår från egenskaper hos deltagaren. Seman­ tiska roller avgörs utifrån t.ex. grad av aktivitet, intention, mänsklig het och ani­ mathet (4:65), t.ex. för de vanliga roll erna Agens, Upp levare, Orsak och Före­ mål. Agens orsakar avsiktligt aktionen och är normalt animat. Rollen Orsak är oavsiktligt upphov till en aktion, efter som den är inanimat (Brevet förstörde

da-gen för honom). I SAG kan alltså ett verb ta olika roller beroende på eda-genskaper

hos subjektet. I SFL skulle subjektet vid ett verb som segla vara Medium eller Agent beroende på om satsen uttrycker agens eller inte. Samma verb tar i SAG:s modell agens eller före mål som subjekt, beroende på om referenten är animat eller inte.

Beskrivningen av det transitiva och ergativa systemet är en exkurs motive­ rad av att begreppsapparaten används i undersökningen. Med denna är det möjligt att övergå till teorikapitlets sista del om GM, de förändringar som GM kan orsaka och som tillsammans kan skapa en alternativ bild av världen.

3.6 Grammatisk metafor och förändrad världsbild