Deltagande och inflytande – en demokratifråga

Klintman och Waldo (2008) menar i sin syntes att förankringsprocessen oftare utvecklas på ett positivt sätt i de fall då vindkraftsentreprenören involverat lokalbefolkningen i processen (se även Hammarlund 1997, s. 6). Denna slut- sats styrks här, men kompletteras också med att motsvarande samband i högsta grad även gäller lokala myndighetsrepresentanter. Detta konstateras också i tidigare forskning (Wüstenhagen, Wolsink & Bürer 2007). I fall där lokala myndigheter upplevde en begränsad möjlighet att ta del av information eller ha inflytande i tillståndsprocessen har detta orsakat missnöje, misstänksamhet och på det hela taget en negativ inställning till projektören och dess projekt. Möjligheten för allmänheten och lokala myndigheter att ha inflytande i processen är intimt förknippat med i vilken grad den uppfattas som legitim (Breukers & Wolsink 2007, s. 2738). 6

myndighetspersoner som centrala aktörer i förankringsprocessen

I föreliggande studie blev det uppenbart att myndighetspersoners agerande – både genom kommunal planering och vid konkreta vindkraftsprojekt – spelar en framträdande roll för hur förankringsprocessen utvecklas på en plats. Vidare bekräftas detta genom en tydlig förväntan från myndighetsföreträdare om att inneha en central roll beträffande rådgivning och informationsförmedling, i egenskap av representant och expert kring det lokala sammanhanget. Detta märktes i Skurups kommun där företrädarna upplevde att deras lokalkunskaper och roll som företrädare förbisågs; men även i Torsås och Mörbylånga kom- muner där företrädare särskilt påtalade lyhördheten för deras perspektiv och kunskaper som något positivt. Projektörernas agerande gentemot myndig- heterna kan därmed uttolkas som avgörande för hur förankringsprocessen utvecklar sig.

Toke (2004) har i sin forskning också påvisat att vindkraftsprojektörens offentliga lokala relationer under planeringsprocessen är avgörande för hur mottagandet gestaltar sig, och i förlängningen för om projektet får tillstånd eller ej. Framgångsrika projektörer visade sig ha haft kontakt med lokala myndigheter under planeringsprocessens alla steg, samt ett stort antal projekt- medarbetare vilket underlättade hög närvaro och tillgänglighet. I den studien drogs slutsatsen att “Denna uppmärksamhet för den lokala politiken tycks inte bara öka chanserna att vinna målet hos lokala myndigheter, det minskar också motståndets omfattning” (Toke 2004, s. 1537, vår översättning). Han poängterar att detta är extra viktigt för vindkraftsprojektörer, som i de flesta fall kan betraktas som ”outsiders” i det lokal sammanhanget. I den här studien finns också underlag för en dylik tolkning, inte minst genom utvecklingen i Kalmarsundsregionen.

6 _{För en mer ingående analys av allmänhetens möjlighet till inflytande och delaktighet, se Waldo och}

ökad förväntan om att bli inbjuden

En äkta dialog och en möjlighet till ett reellt inflytande har visat sig ha en positiv inverkan på mottagandet. Den slutsatsen drar Klintman & Waldo ur sin inter- nationella syntesstudie (2008). Detta styrks genomföreliggande studie som också visar att intresset för att delta i samråd har ökat under undersökningsperioden. Exempelvis märktes en känsla av att bli förbisedd då Torsås kommun inte bjöds in i tillståndsprocessen till ett projekt som planerades i en närliggande kommun. Detta intresse kan delvis förklaras av ökade krav i och med införandet av Miljö- balken, liksom en samhällstrend som betonar betydelsen av ett brett deltagande. Däremot visade det sig att antalet samrådsmöten eller mötesdeltagare inte är avgörande för hur mottagandet formas. Dock finns en viss koppling mellan en förväntad påverkan av projektet, och mötesdeltagandet. Där det finns en negativ opinion finns en tendens till ett extra stort mötesdeltagande, vilket projektörerna i studien lärde sig att ta hänsyn till.

olika arenor för diskussion och diskussionens räckvidd och stil

Detta knyter an till det kommunikativa planeringsidealets central frågor om att skapa ”arenor för diskussion” och medvetenhet om ”räckvidd och stil”. Förutom att välja lämpliga möteslokaler – som ligger nära de berörda och som är tillräckligt stora – visade det sig att det även kan vara givande att använda sig av en kombination av olika samrådsformer, som skapar olika förutsättningar för diskussion. En mötesform som har beskrivits som givande var bemannade utställningar som underlättade en personlig dialog med all- mänheten och ett utbyte av kunskap och perspektiv. Dessutom sågs det som en fördel att det ger fler människor möjlighet att delta i samrådsprocessen än vid enstaka mötestillfällen. En annan mötesform som uppgavs vara givande var studiebesök till kustområden och vindkraftsparker, då det ger egna upplevelser samt underlättar vid konkreta överläggningar om bästa parkutformning ur ett landskapsbildperspektiv. Anpassbarhet i tillståndsutformningen handlar alltså i hög grad om att vara följsam beträffande vilka arenor för möte och diskussion som lokala intressen ser som givande.

deltagande – en fråga om lokalt självbestämmande

Jay (2008, s. 4) visar i sin studie kring havsbaserad vindkraft att när det inte ges tillräckligt med utrymme för att ventilera de lokala frågorna i samband med projekt uppstår oro för att dessa synpunkter inte beaktas tillräckligt, vilket kan leda till en avvaktande inställning. Sådana tendenser har också konstaterats i föreliggande studie. Lyhördhet och anpassbarhet i processen är två aspekter som kan kopplas till ett reellt inflytande, vilket också påverkar den upplevda legitimiteten i processen. Ett återkommande tema i intervjuerna är att stora bolag upplevs vara mindre lyhörda; samt att de upplevs ta mer för givet att de ska få sin vilja fram oberoende de lokala intressena. Det är viktigt att påpeka att oav- sett om detta är ett faktum eller en upplevelse som grundas i förväntningar, så är det en fråga om tillit som dessa vindkraftsbolag har att hantera.

Sammanfattningsvis kan uttolkas att det utrymme som ges för deltagande och inflytande i processen ytterst uppfattas som respekt för lokala kunskaper och det lokala självbestämmandet. Att betydelsen av deltagande även bottnar i fler resonemang än graden av inflytande framgår av nästa avsnitt.

6.6 Dialog och ömsesidigt lärande – en