6 Hur formas lokal förankring genom planering och
6.6 Dialog och ömsesidigt lärande – en förutsättning för kunskapsbyggande
Hur deltagandet utformas påverkar både det reella inflytandet men också hur kunskapsbyggandet gestaltar sig. Studien visar att en kunskapsbyggande process som baseras på dialog och ett ömsesidigt lärande underlättar respekten och förståelsen mellan aktörerna, vilket har betydelse för det lokala mottagandet.
dialogens roll i en legitim process
Det finns en utbredd uppfattning – inte minst bland de som företräder det kommunikativa planeringsidealet – att deltagande bland allmänheten leder till bättre beslutsfattande, då fler och även mer lokala perspektiv kan beaktas (t.ex. Khan 2004d). Wolsink (2009, s. 8) menar att en lyckad process bygger på att de ”verkliga frågorna” som tas upp av de berörda parterna kommer fram, så att diskussionen inte bara begränsas till ett planerarperspektiv. Detta knyter an till den kommunikativa planeringens betoning på att ”skapa en ny diskurs”, genom att planeraren bjuder in andra intressenter att påverka i processen. Inte desto mindre värdefullt är att en ömsesidig lärprocess också stärker medborg- arnas kunskap, samt vidgar deras insikter i fler aspekter än de dem själva före- träder. På så vis bidrar själva planeringsprocessen till legitimiteten i beslutet och processen, vilket innebär att de demokratiska värdena stärks (Breukers & Wolsink 2007, s. 2738; Khan 2004c, s. 3; Campbell & Fainstein 2003, s. 242). Resultaten här visar att en sådan process även ger planerarna och projektörerna ökade kunskaper och insikter i frågan.
ömsesidigt lärande ger lokalt inflytande och ömsesidig förståelse
Värdet av ett ömsesidigt kunskapsbyggande genom en inbjudande och respekt- full dialog återkommer som en röd tråd genom hela studien, vilket bekräftar värdet av en meningsskapande syn på kommunikation. Studien visar att hur kommunikationen formas är en subtil process som starkt påverkar myndighets- personers upplevelser – och sedermera inställning – till vindkraftsprojektören och dennes projekt. Resultaten antyder att detta samband sannolikt även gäller allmänheten.
Man kan också dra slutsatsen att den kommunikativa planeringsstrategin – att på ett tidigt stadium och som en gemensam process, samla in och sedan ”sortera bland argumenten” – bekräftas som värdefull kunskapsbyggande och beslutsförberedande metod. I realiteten kan en sådan process leda till att en projektplan måste läggas ned, om etablering inte kan bedömas som lämplig i ett visst område.
Motsatsen till dialog och ett ömsesidigt lärande (enligt ett kommunikativt planeringsideal och den meningsskapande synen på kommunikation) gestaltas i hög grad av den expertbetonade rationella planeringsformen och transmissions- synen på kommunikation. I Skurups kommun gavs uttryck för att kommuni- kationen gestaltade sig i en sådan riktning. Kommunikationen karaktäriserades av låg tillit, en viss grad av expertorientering och påtaglig distansering, vilket
bidrog till att parterna fick svårt att mötas i en dialog. Detta förstärktes av ett påfallande lågt engagemang för att ta del av andra parters perspektiv och kun- skaper. Reaktionerna blev avvisande uttalanden, misstroendeförklaringar och en polariserad debatt i media. Projektörens försök att ändra kommunikations- och informationsstrategi gav ett begränsat resultat. Denna utveckling förstärker slutsatsen att det ömsesidiga lärandet har en viktig roll att spela i de lokala förankringsprocesserna kring vindkraft.
den lokala närvarons betydelse för kommunikationen
Studien visar att projektörer som har haft en lokal närvaro har upplevt en infor- mell och tät kommunikation med lokalsamhällets företrädare och allmänhet. Dessa projektörer uppgav att det hade underlättat det ömsesidiga lärandet och en ömsesidig förståelse, samt förstärkt upplevelsen av att vindkraftsentreprenören blivit en del av det lokala sammanhanget. Detta styrkte även tilliten mellan aktörerna. Tidigare forskning har även kommit fram till slutsatsen att närhet, kunskap om det lokala sammanhanget och lokalt nätverkskapande är mycket viktigt för den lokala förankringen (Jobert, Laborgne & Mimler 2007, s. 2758).
ledarskapets betydelse i det lokala lärandet
Kommunföreträdare (politiker och tjänstemän) vid de tre kommunerna har agerat på mycket olika sätt inför de aktuella vindkraftsprojekten. Ett sådant exempel var de uttalanden som gjordes offentligt i media. Medan framträdande kommunrepresentanter i Skurup uttalade sig starkt negativt om både projekt och projektör, var dylika uttalanden starkt positiva och framtidsorienterade i främst Torsås kommun, men även i Mörbylånga kommun. Även om reaktion- erna i hög grad speglar de erfarenheter och ställningstaganden som gjorts i kommunerna tidigare, märks samtidigt att de specifika projektörernas förank- ringsarbete också har haft stor betydelse. Det finns starka skäl att dra slutsatsen att offentliga uttalanden från lokala myndighetspersoner har potential att påverka allmänhetens förståelse för och inställning till aktuella projekt och till vindkraft generellt.
I den mycket starka tyngdpunkten på folklig debatt som uppstod i Skurups- sammanhanget (vid möten och i media) var ett ledarskap från kommunen på det hela taget relativt frånvarande. Enligt tidigare forskning är det vanligt att det saknas ett tydligt politiskt ledarskap i diskussionen, och att kommunala tjänstemän istället intar en framträdande roll (Forsberg 2007, s. 72). I det här fallet framträdde inte heller ett ledarskap från tjänstemännens sida. Samman- hanget innebar visserligen att medborgarna gavs möjlighet till omfattande inflytande. Avsaknaden av ett tydligt ledarskap i debatten från myndighetens sida tyckts dock ha bidragit till en polariserad argumentation, där parterna talade förbi varandra, snarare än att de möttes genom ett ömsesidigt lärande. Sammanhanget verkar i sin tur ha bidragit till osäkerhet kring fakta samt vad beslutsprocessen egentligen handlade om. Slutsatsen är att ett ledarskap från kommunala myndigheter underlättar debatten genom att det kan ha en sam- lande effekt på diskussionen som hjälper till att placera vindkraften i ett större samhällsperspektiv, lokalt så väl som regionalt; och möjligen även i större hel- hetsperspektiv.