6 Hur formas lokal förankring genom planering och
6.3 Utvecklingsplanering som informell ”möjlighetsplanering”
En projektör som upplevs som oengagerad i det lokala sammanhanget kan upp- fattas som en ”profitsökande främling”, vilket har visat sig kunna skapa ett avståndstagande lokalt (Jobert, Laborgne & Mimler 2007 s. 2758). Sådana tendenser märktes i Skurups kommun. Annan forskning visar i sin tur att kopplingar till områdets ursprungliga användning och därigenom till den lokala identiteten är viktig för förankringen av vindkraft (Klintman & Waldo 2008, s. 33). I andra riktningen kan ett upplevt ”hot mot lokal ekonomi” (ibid. s. 34) – som turismnäring, fiske- och jordbruksnäringen och fastighets- värden – utgöra grund för en avvaktande inställning mot vindkraftsprojek- tering. Ett vindkraftsprojekt kan i vissa fall också förenas med lokal och regional utvecklingsplanering, inte minst i de fall det förväntas kunna bidra till att stärka näringslivet och sysselsättningen.
Grovt sett kan man urskilja tre förhärskande förhållningssätt beträffande vindkraftens roll i lokalsamhället i de tre studerade kommunerna. I Skurups kommun framställdes vindkraften främst som ett hot ur ett utvecklingsplane- ringsperspektiv, med hänvisningar till att det inte är en ekonomiskt och socialt hållbar lösning, då den bland annat befarades leda till negativ ljudupplevelse och till en minskning av turismen och fastighetspriserna. I Torsås kommun diskuterades vindkraften från ett tidigt skede i termer av potentiell utvecklings- möjlighet i flera dimensioner, vilket tillsammans med ett intresse för förnybara energikällor, utgjorde ett tydligt incitament till att stödja vindkraftsutbyggnaden. Samtidigt uttryckte dock exempelvis yrkesfiskare sina farhågor om minskade intäkter. I Mörbylånga kommun slutligen, fanns ett tydligt stöd för vindkraft med hänvisningar till miljöaspekten, medan möjligheten till lokal vinning inte framstod som en primär drivkraft.
Resultaten från Torsås kommun utgör sålunda ett exempel på hur vindkrafts- entreprenören mötte ett lokalt behov av utveckling inom näringsliv och infra - struktur (Bergkvara hamn). Förutom att aktörernas intressen i stor utsträckning var förenliga, bidrog det faktum att flera vindkraftsentreprenörer visade ett stort engagemang för det lokala sammanhanget, till en påtagligt positiv relation och syn på projektören och vindkraftens möjligheter inom kommunen. Medan projektörerna fann en plats att verka på med möjligheter till utveckling av vindkraftsverksamheten (t.ex. genom etableringar, forskningsprojekt och samhällsdebatt) så upplevde myndighetsrepresentanterna att vindkraftsverk- samheten bidrog till samhällsutvecklingen. Genom en studie om socioekono- miska konsekvenser av havsbaserad vindkraft i Torsås kommun (Mels 2003) konstaterades också att vindkraftverksamheten lett till att Torsås ”hamnat på kartan”. Man upplevde fördelar inom kommunen av att synas både nationellt och internationellt, vilket även föreföll ha påverkat den lokala platsidentiteten på ett positivt sätt. Vindkraften blev kommunens varumärke, och så småningom även en viktig symbol för hela regionen.
I sin studie av Utgrunden II och Lillgrund, drog Waldo och Klintman (2010, s. 43) slutsatsen att lokala och regionala politiker och tjänstemän i högre grad
än allmänheten såg möjligheter förknippade med projekten (som miljönytta och regional utvecklingspotential). Detta kan inte fullt ut bekräftas i föreliggande studie, p.g.a. metodiken. Tendenserna framträder dock även här, även om den bild som framträder främst ska tolkas som ett myndighetsperspektiv.
spänningsfältet: kommunikativ planering – utvecklingsplanering
I Torsås kommun lyckades aktörerna skapa ett sammanhang där utvecklings- planeringen innehöll tydliga drag av både förhandlingsplanering och kommu- nikativ planering. Det är dock inte nödvändigtvis så att utvecklingsplanering och kommunikativ planering går hand i hand. Medan ett kommunikativt planeringsförfarande bygger på en bred och öppen dialog och ett ömsesidigt lärande som i hög grad inkluderar allmänheten, är handlingsramarna i utveck- lingsplaneringen betydligt mer resultatorienterade och ofta med starka drag av förhandlingsplanering. Om långt gångna uppgörelser mellan kommunen och näringsliv görs med begränsat inflytande och insyn från medborgarna kan det innebära utmaningar för den demokratiska ordningen i planeringen. Allmänheten i Torsås kommun fick många tillfällen till information och kom- munikation om händelseutvecklingen, vilket innebar tillfällen att påverka plan- eringen. Ifrågasättande av det demokratiska genomförandet verkade inte ha präglat sammanhanget, även om sådan kritik förekom inte minst i media.
I de följande fem avsnitten (6.4–6.8) behandlas olika perspektiv på kom- munikation. Därmed belyses studiens andra frågeställning om hur kommunika- tionen gestaltar sig kring planerade vindkraftsprojekt i kustnära havsområden.
6.4 Den avgörande initiala förankringen
Hur förankringsprocessen gestaltar sig beror i hög grad på entreprenörens för- beredelser inför de första mötena i lokalsamhället. Att ta del av och använda sig av lokala planer och kunskaper, samt att sätta sig in i det lokala stämnings- läget kring vindkraftsfrågan är viktiga delar i den initiala förankringen. Detta arbete innebär inte minst att kommunföreträdare informeras om planerna och – ännu viktigare – blir involverade i vindkraftsplanerna, samt ”använda” som informationskällor.
ödmjukhet och inlyssnande
Att undersöka förutsättningarna för att driva ett vindkraftsprojekt i en kommun handlar om mycket mer än att ta del av lokala planer. Studien visar på ett tydligt sätt att det handlar minst lika mycket om projektörens arbete med att lyssna in stämningsläget och utgå från det i sin kommunikation. Detta kan göras genom att ta del av lokala erfarenheter av tidigare projekt; att sätta sig in i hur debatten ser ut, t.ex. i media; samt att skaffa sig en kunskap om vilka intressen och intressenter som bör höras.
Att genomföra ett inledande informationsmöte inför samrådsprocessen är inte ett lagstadgat krav enligt Miljöbalken respektive Plan- och bygglagen. Ur ett förankringsperspektiv är det ett väl så viktigt moment, just därför att det
betonar att processen befinner sig i ett tidigt och påverkbart skede. När det gäller informationsmötets form visar resultaten på fördelar med det tydligt framgår att projektören är ute efter en tvåvägskommunikation. Det vill säga att mötet handlar om att projektören undersöker möjligheterna till etablering. Det handlar alltså om ett försiktigt och ödmjukt inlyssnande och att introducera sin projektidé som just en idé. När väl dialogen som kommunikationsform har etablerat sig, finns också goda förutsättningarna för alla parter att föra fram sina egna och lyssna in andras synpunkter och frågor, under en respektfull och fortsatt ömsesidig lärprocess.
Information tidigt och i direkt form – en fråga om lokalt inflytande
En annan arbetsordning handlar om hur och i vilken ordning berörda myndig- heter och allmänhet får ta del av planerna i ett första skede. Även om åsikter och erfarenheter i studien inte är helt samstämda om det bästa enskilda tillväga- gångssättet kan fem grundläggande gemensamma slutsatser dras. För det första att informationen bör komma i ett mycket tidigt skedde i projektutvecklingen. För det andra att informationen i första hand kommer direkt från projektören, och inte via media eller som rykte, vilket förutsätter att information går ut i en genomtänkt ordning. För det tredje finns en ökande förväntan om att bli inbjuden och tillfrågad i processen (både bland allmänhet och myndighetsföret- rädare). Detta ledder till slutsatsen att det verkar underlätta kommunikationen att hellre bjuda in för många än för få. För det fjärde att en kombination av ”allmän” inbjudan via annonsering i media helst ska kompletteras med en riktad inbjudan till de mest berörda för att inte riskera att dessa missar inbjudan (här dras samma slutsats av Waldo & Klintman 2010, s. 58). För det femte att intressenter som kan förväntas representera motstående intressen bjuds in till enskilt möte. Allt detta handlar också om att ge lokalsamhället inflytande i processen. Som Wolsink konstaterar:
Consultation after a plan has been announced is more of a trigger for opposition than an incentive for the proper design of acceptable projects. The ‘public hostility’ that someti- mes emerges is mostly triggered by those top–down processes (Wolsink 2007, s. 1205).
Studien har visat att form och tidpunkt för de initiala kontakterna och presenta- tionen av det aktuella projektet har stor betydelse för förutsättningarna i det fortsatta arbetet. Detta stöds av Boverket (2009) och av Klintman och Waldo (2008). Hammarlund (1997, s. 20) kom fram till att inställningen till en projektör och vindkraften har stor betydelse för allmänhetens reaktioner inför ett projekt. De lokala myndigheternas respons på ett projektförslag spelar i sin tur en viktig roll för hur kommunikationen utvecklar sig. Slutsatsen är att en väl utförd initial förankring inte bara skapar förutsättningar för en ömsesidig förståelse för sammanhanget. Det signalerar även respekt och intresse för lokalsamhället, vilket i sin tur bidrar till legitimiteten i processen, liksom till tilliten och sam- verkan mellan parterna.