Hur ser deltagarna på utbildningen så här en tid efteråt? Vad har utbildningen betytt för dem? Hur värderar de sitt deltagande? Har de fått ökad kunskap och säkerhet? Har de ändrat sin syn på något? Hur ser de på kompetensutveckling i anslutning till
arbetet?
2. HAR DELTAGARNAS KOMPETENS TAGITS TILL VARA I ORGANISATIONEN?
Har den blivit till nytta för organisationen? Hur har satsningen följts upp? Hur ser deltagarnas chefer på satsningen och den kompetens som förhoppningsvis kom organisationerna till del? Hur mycket betydde det nationella stimulansbidraget från staten för satsningen? Hade kommunerna satsat annorlunda om de själva hade fått betala?
3. V ILKA ÄR HÖGSKOLANS ERFARENHETER AV SATSNINGEN?
Högskolan fick ta emot deltagare där många hade en lång och bred erfarenhet av ledarskap i praktiken. Det fanns dock en stor spännvidd när det gäller hur stor den teoretiska kunskapen var. Några hade inte studerat på flera år och hade därför äldre samt mer praktiskt förvärvad kunskap. Flera saknade gymnasieutbildning och/eller studievana. Innebar det att man på högskolan fick ändra sin pedagogik och metodik på något sätt för att bättre kunna möta dessa människor?
Metod och urval
METOD
En kvalitativ metod valdes för utvärderingen eftersom avsikten var att tränga ner på djupet i de olika frågeställningarna. Intervjuer har genomförts med 35 slumpvis utvalda deltagare. Avsikten var ta reda på både erfarenheter från dem som fullföljt utbildningarna, med eller utan tentamen, och dem som av någon anledning har hoppat av.
Intervjuerna har skett individuellt och genom personligt besök sånär som på ett par intervjuer som gjorts per telefon. Intervjuerna har tagit mellan 30 minuter och 1 timme. Intervjuerna har spelats in på band och skrivits ut löpande, medan minnet av intervjun fortfarande har varit färskt. Frågemallarna finns i bilaga till rapporten.
För att få en bild av hur organisationen har sett på satsningen har dessutom 11 av deltagarnas närmaste chefer intervjuats per telefon. Anteckningarna från dessa intervjuer har renskrivits så snart som möjligt efter intervjun.
För att få en uppfattning om högskolornas erfarenheter har de tre kursledarna från universitetet intervjuats. De beskrivs närmare under rubriken urval. Intervjuerna har sammanvägts och analyserats, slutligen har en rapport skrivits. Rapporten består av en inledning och bakgrund, syfte och frågeställningar, metod och urval, resultatredovisning, avslutande diskussion samt frågeställningar för framtiden. I resultatredovisningen har
sammanfattningen av intervjuerna varvats med för utvärderingen centrala och belysande citat från deltagare, chefer och kursledare. Resultatredovisningen är indelad efter de tre
huvudfrågeställningarna som beskrivs i kapitlet syfte och frågeställningar. Dessutom har tillkommit ett avsnitt som behandlar förutsättningarna från hemkommunen – avsnitt 2b. För att skydda intervjupersonerna som deltagit i intervjuerna med stor öppenhet har det varit viktigt att se till att de svarande inte har kunnat identifieras i rapporten. Alla citat är därför anonyma. Detta gäller inte de tre kursledarna, som framträder med namn där de citeras. Citaten återges kursivt.
URVAL
Tre kurser har valts ut efter följande kriterier:
• De har ägt rum vid flera tillfällen mellan åren 1999 och 2001. Härigenom framgår den utveckling som gäller för alla utbildningar, som innebär att allt fler deltagare fullföljde under de tre åren.
• Kurserna är avslutade, vilket innebär att effekter bör kunna utläsas.
• Det har också varit samma kursansvariga vid tre olika institutioner. På så vis har en bredd kunnat fås.
Ekonomi 5 p, Förvaltningshögskolan, Göteborgs universitet
Kursen Ekonomi 5 p på Förvaltningshögskolan ägde rum tre gånger under perioden. Kursansvarig var professor Rolf Solli, GRI (Gothenburg Research Institute). Rolf Solli har forskat kring denna målgrupp och det har då i huvudsak handlat om praktisk ekonomi. Många
uppdragsutbildningar kring ekonomi har under åren ägt rum i stadsdelar i Göteborg och kommuner i Västra Götaland i Handelshögskolans regi. Detta var dock första gången som utbildningen gjordes till poängutbildning.
Utredningsmetodik och biståndsbedömning 10 p, Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet
Ann Nilsson, adjunkt på institutionen för socialt arbete vid Göteborgs universitet och fil. mag. i vårdpedagogik, var kursansvarig för kursen Utredningsmetodik och biståndsbedömning 10 p. 3 kurser ägde rum under de aktuella åren. Även här fanns erfarenhet av
uppdragsutbildningar. När det blev aktuellt med en nationell satsning kring äldre- och handikappomsorg kom ett stort antal förfrågningar till institutionen, inte bara från GR utan också från andra kommuner och kommunförbund. Institutionen för socialt arbete ansvarade för flera av de av GR beställda utbildningarna: Juridik, Att skriva och tala i tjänsten,
Uppföljning, utvärdering och kvalitetsutveckling samt Ledarskap inom vård och omsorg.
Chef- och ledarskap 5 p, Handelshögskolan, Göteborgs universitet
Universitetslektor Björn Trägårdh på Handelshögskolan i Göteborg var kursansvarig för kursen Chef- och ledarskap 10 p. Kursen ägde rum 4 gånger under perioden. På
Handelshögskolan fanns också erfarenhet av uppdragsutbildningar, bl.a. inom vården. Dock saknades erfarenhet av just denna målgrupp. Den avdelning inom Handelshögskolan som arbetar med organisation och ledarskap ägnar sig mer åt offentlig än privat verksamhet. Önskemålen om att utbilda sig inom detta område är många från offentlig sektor.
Handelshögskolan arrangerade förutom chef- och ledarskap kurser i projektledarskap och personalansvar.
DE INTERVJUADE
Var femte person på listan har valts, vilket innebär ca 40 intervjuer. När någon tackat nej till intervju har frågan gått till nästa person på listan. De allra flesta av kursdeltagarna har varit kvinnor, vilket har återspeglats i urvalet. För att i någon mån få en bild av om männens uppfattning skiljer sig från kvinnornas har utöver urvalet ytterligare några män intervjuats.
Diagram 2 Andel intervjuade personer i de tre kurserna efter kön i procent
0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% Kvinnor Män
Intervjuomgången har skett utifrån principen om ett s.k. satisfierat urval. Ett urval kan sägas vara satisfierat när intervjuaren har hört samma svar ett antal gånger och ser tendenserna. Då behöver inga fler intervjuer göras. I det här fallet bedömdes att urvalet var satisfierat efter att 35 intervjuer hade genomförts med deltagarna, inklusive de extra männen som tillkommit. Därmed har 27 kvinnor och 8 män intervjuats. 9 av dessa har gått kursen Ekonomi, 15 kursen chef- och ledarskap samt 11 Utredningsmetodik och biståndsbedömning. De representerar 8 olika kommuner i Göteborgsregionen. Göteborg står för mer än dubbelt så många deltagare som de övriga 12 kommunerna.
Diagram 3 Antal intervjuade deltagare i de tre kurserna fördelat på Göteborg respektive kranskommunerna 0 5 10 15 20 25 30
Göteborgs kommun Kranskommunerna
Den övervägande delen av de intervjuade är arbetsledare inom äldreomsorgen. De utgör nära hälften. Därefter i fallande ordning kommer arbetsledare inom funktionshinder,
biståndsbedömare eller utredare inom äldreomsorgen och biståndsbedömare eller utredare inom funktionshinder.
Diagram 4 Antal intervjuade deltagare i de tre kursernafördelat på verksamhet och funktion 0 2 4 6 8 10 12 14 16 18 Arbetsledare inom
äldreomsorg Arbetsledare inom
funktionshinder
Biståndsbed./utre
dare inom äldreomsorg
Biståndsbed./utre
dare inom
Ungefär tre fjärdedelar av de intervjuade har någon form av högskoleutbildning i botten. Den sista fjärdedelen har grundskole- eller gymnasieutbildning samt ofta interna kurser. De har så att säga gått ”den långa vägen”.
Diagram 5 Antal intervjuade deltagare i de tre kursernamed respektive utan högskoleutbildning 0 5 10 15 20 25 30 1 Högskola Icke högskola
Det är ungefär lika många deltagare som fullföljt, tenterat och tagit poäng som deltagare som inte har tagit några poäng. Ungefär 20 personer faller under kategorin fullföljt och tagit poäng. De som inte har tagit några poäng har till största delen ändå fullföljt utbildningen; det gäller 10 personer. Bland dem finns någon som tenterade men inte klarade tentan. Där finns också någon som inte fick några poäng eftersom vederbörande saknade behörighet. Sex av de intervjuade personerna har hoppat av under pågående kurs. Orsaker som anges till detta är sjukskrivning, utbrändhet, byte av jobb och för stor arbetsbelastning.
Diagram 6 Antal intervjuade deltagare i de tre kurserna som fullföljt och tagit poäng, fullföljt utan att ta poäng eller ej fullföljt kursen.
0 5 10 15 20 25
Fullföljde, tog poäng Fullföljde, ej poäng* Fullföljde ej
Resultatredovisning
1. HAR DELTAGARNA ÄNDRAT SITT ARBETSSÄTT?
Deltagarna om vad utbildningen har betytt”För mig är kompetensutveckling nödvändigt. Det är där jag hämtar min luft. Där får jag mitt syre.”
De intervjuade framhållet värdet och behovet av regelbunden kompetensutveckling. För de flesta betyder det enormt mycket med regelbunden påfyllning av kunskap, inspiration och erfarenhetsutbyte. Kompetensutveckling är ett sätt att andas, att få ny luft, Det behöver de för att kunna genomföra sina arbetsuppgifter på ett bra sätt år efter år, enligt flera av de
intervjuade. Arbetsledarna inom äldreomsorg och funktionshinder med ansvar för
personalgrupper på mellan kanske 25 och 65 personer lyfter fram sitt behov av att reflektera över den egna rollen men också av att få mer av handfast kunskap i ekonomi och juridik. De flesta av biståndsbedömarna och LSS-handläggarna (LSS – lag om stöd och service till vissa funktionshindrade) saknar visserligen personalansvar, men de har ett lika stort behov av att få värdera sin roll. Tidigare har biståndsbedömningen oftast ingått i arbetsledarfunktionen. På många håll har den nu lyfts ut och bildat en särskild funktion. Flera beskriver rollen som ett slags mellanläge mellan chef och medarbetare. Det gör att biståndsbedömarrollen kan betraktas som relativt ny och lite speciell i organisationen.
Deltagarna lyfter fram hur viktigt det har varit för dem att komma iväg från arbetet under en dag då och då. Det har varit ett andningshål och energitillskott. Härigenom har de fått ny inspiration och kraft till att fortsätta arbetet efter avslutad kurs.
Deltagarna om de olika kurserna
Det går att se en skillnad mellan de olika kurserna när det gäller hur nöjd man är med kursupplägg, innehåll och metodik. De som gick kurserna i utredningsmetodik och biståndsbedömning respektive ledarskap var till övervägande delen nöjda. När det gäller ekonomikurserna är det mer delade meningar. Flertalet riktar kritik mot omfattningen av momentet kalkylering, mot bristen på utbildning om budget och mot att kurserna enligt deras mening var alltför företagsinriktade.
Ekonomi 5 p
När det gäller de tre kurserna i ekonomi som ägde rum på våren 2000, hösten 2000 och hösten 2001 finns det ett missnöje hos den övervägande delen av de intervjuade. De fick inte ut riktigt vad de hade förväntade sig. Det som de framför allt riktar kritik mot är momentet kalkylering, som de inte anser sig inte ha haft så stor nytta av i sitt arbete. Flera hade trott att de istället skulle få en genomgång av hur man arbetar mot budget.
Det finns också en uppfattning om att kursen inte tillräckligt knöt an till den praktiska nivån i kommunernas verksamheter. Det var för mycket som var övergripande. Kursen anses ha varit alltför företagsinriktad och inte inriktad på kommunernas verksamhet. Att deltagarna var från skilda kommuner påverkade kursupplägget genom att det var svårt att hitta praktiska exempel
ur verkligheten, menar någon. Detta kunde dock ha lösts genom gruppindelningar
kommunvis. En annan sak som skulle ha underlättat den praktiska anknytningen är om man hade haft besök från ekonomiansvariga ute i kommunerna som hade delat med sig av sina erfarenheter, påpekar deltagarna. Lärarna i de olika delkurserna borde också ha samordnat sig mer.
”Jag kände att jag inte riktigt fick ut av utbildningen vad jag hade förväntat mig. Jag tyckte inte att den tillräckligt knöt an till den praktiska nivån i verksamheterna. Den var för företagsinriktad.”
Det finns också en grupp som är mer nöjd med ekonomikurserna. Det handlar om personer som är mer intresserade av ekonomi. De har värderat att få ett bredare perspektiv på den kommunala ekonomin och inte framför allt varit inriktade på den praktiska tillämpningen i deras dagliga arbete. De tycker att det har varit mycket intressant och värdefullt att få ta del av Rolf Sollis föreläsningar om budgetstrategi och hur man använder ekonomisk information. De har inte störts av inslagen av kalkylering i kursen utan accepterat kursledningens uppfattning att detta behövdes för att lära sig de olika begreppen. Det är en större andel av männen än av kvinnorna som är nöjda med ekonomikurserna.
Över tid anpassades kurserna något till deltagarnas önskemål. Bl.a. krympte momentet
kalkylering. Bland de tio deltagarna i ekonomikurserna som intervjuats finns den övervägande delen missnöjda bland dem som gick den allra första kursen. Men missnöjda personer
återfinns även i den allra sista kursen. Det är för få som intervjuats för att en mer ingående jämförelse över tid ska kunna göras när det gäller ekonomikurserna.
Chef- och ledarskap 5 p
De som gick kurserna i chef- och ledarskap är till största delen nöjda med utbildningen. De har värdesatt den första delen av kursen som handlade mycket om att läsa och diskutera litteratur. De har uppskattat den lite annorlunda ledarskapslitteraturen som bestod i bl.a. grekiska myter och Marianne Fredriksson. Litteraturgenomgången innebar ingen
korvstoppning utan gav snarare tillfälle till reflektion och eftertanke, enligt deltagarna. Kursen handlade mycket om deltagaren som person och chef. Den rörde sig kring hur man utvecklar sitt personliga ledarskap, och tanken var att den skulle ge upphov till självreflektion. Vad står jag för och vad kan jag bidra med? Kursen påvisade relativt bra komplexiteten med att vara chef i en kommunal förvaltning idag, anser deltagarna.
Utredningsmetodik och biståndbedömning 10 p
Enligt de intervjuade har det hänt mycket på biståndsområdet under de senaste 10-15 åren och det finns därför ett stort behov av att uppdatera sig på lagar och regler. Dessutom ställs idag allt högre krav på handläggning. Därför finns ett stort behov av kompetensutveckling för handläggare och biståndsbedömare. Under de senaste åren har det dock mer handlat om enstaka dagar och informationer än om ren vidareutbildning. Därför var dessa kurser mycket välbehövliga.
Det betydde mycket för biståndsbedömarna att man satsade på dem och gjorde en särskild kurs för dem. De kände sig uppmärksammade. Biståndsbedömaren är ofta som spindeln i nätet i ute verksamheterna och ska vara med överallt, berättar någon. Utredningsdelen hamnar dock ofta i skymundan medan det är chefen som sätts i fokus. Ibland kan biståndsbedömarna
till och med bli som ett slags informella chefer eller handledare. Att denna grupp uppmärksammas är därför både välbehövligt och betydelsefullt.
De flesta är mycket nöjda med kursen som de menar har gett dem mycket i både kunskap och stimulans. De har upplevt det intressant att göra jämförelser med hur enhetschefer och
biståndsbedömare arbetar och gör bedömningar i andra kommuner. Kurserna betydde också mycket för att de fick träffa andra biståndsbedömare, något som de upplevde som
stimulerande och roligt.
”Vi sitter i vår lilla stadsdel och kör vårt egna race. Vi är nästan som små företag där vi sitter. Man är väldigt ensam och samarbetar inte mycket. Bara om det är något särskilt.” Deltagarna om att kunskap ger säkerhet
De flesta av de intervjuade värderar kunskapen de fått i de olika kurserna. Snarare än aha-upplevelser har kurserna bekräftat vad de redan visste och jobbade efter. Det har de upplevt som positivt. Det är viktigt att få en god känsla av att det man gör fungerar och att man kan fortsätta på den inslagna vägen. Kunskap är aldrig en belastning; den har man alltid nytta av. Flera av deltagarna hade redan en säkerhet och ett självförtroende i yrkesrollen efter åtskilliga år i yrket. Det var alltså inte framför allt för att få ökad säkerhet som de deltog i kurserna. Åtskilliga anger ändå att den kunskap de fått har ökat kompetensen och säkerheten i
yrkesrollen. Genom kunskapen blir man stärkt och vågar i högre utsträckning vara den man är. Man blir säkrare i sin roll och därigenom mindre regelstyrd. Det är lätt att gömma sig bakom regler om man är osäker i sin roll, anser de intervjuade.
”Jag har ändrat på en del som kanske beror på utbildningen. Jag räds varken fan eller trollen. Förr var jag lite mer rädd för att sätta mig upp mot t.ex. läkare. Nu är jag inte det längre. Man blir starkare av att gå utbildningar i kombination med att man har jobbat länge.”
För flera av dem som gått ekonomikurserna har det blivit lättare att formulera frågor till och kommunicera med ekonomiavdelningen.
Deltagarna om hur utbildningen har påverkat deras arbetssätt
De flesta anser inte att deras arbetssätt har påverkats särskilt mycket på grund av kurserna. De har i allmänhet inte heller ändrat sin syn på något. Det gäller alla tre kurserna. De anser sig inte ha ändrat så mycket konkret i sitt sätt att arbeta utan menar sig jobba på ungefär samma sätt och med samma metoder. Utbildningarna har snarare bekräftat det de redan visste än lärt dem nya saker.
”Mitt arbetssätt har inte påverkats genom kursen. Det jag redan visste bekräftades. Jag har en klar bild av hur jag vill jobba…det finns ingen anledning att ändra på det.”
Det finns dock undantag. Ett par som gått ekonomikursen säger sig ha ändrat sin syn på ekonomerna och insett hur mycket siffrorna påverkar verksamheterna i kommunen. Förståelse
för att siffror bör hamna på rätt konto har ökat. En biståndsbedömare säger sig ha insett hur lite man egentligen kan, eftersom det finns så många lagar och förordningar som berör biståndsbedömarnas arbete. Det är mycket mer komplext än många tror.
Däremot tror deltagarna att deras arbetssätt påverkas i ett längre perspektiv genom att de bär med sig ökad kompetens och insikt från kurserna. Kunskaperna och insikterna från kurserna har påverkat dem som person, och det är något de bär med sig när de arbetar. I förlängningen påverkas därmed ändå sättet man arbetar på, även om det är svårt att visa på något konkret. Hur man arbetar med människor har att göra med både vem man är som person, vilka erfarenheter man skaffar sig i jobbet och den samlade kompetensutveckling man utvecklar under åren. Här är också kurserna en del.
Deltagarna om den egna yrkesrollen
För flera har kurserna inneburit att de har fått tränga djupare ner i den egna yrkesrollen. Särskilt gäller detta kurserna i chef- och ledarskap. För deltagarna i utredningsmetodik har det blivit en ökad medvetenhet om vem man är till för när man gör utredningen, nämligen
brukaren. Fokus på utredning, juridik och rättsäkerhet har stärkts. Det har blivit viktigare att formulera sig rätt i det man skriver eftersom man kan få stå till svars för det.
”Mitt arbetssätt påverkades. Jag blev påmind av föreläsningarna i juridik att vara mer noga med vissa moment när jag skriver en utredning, så att det framkommer klart och tydligt vad man ansökt om och hur jag bedömer. Det måste finnas en logik i det. Jag har blivit mer noga med hur jag uttrycker mig så att man tydligt ser vad man ansökt om, vad jag fått och orsak och verkan.”
De flesta anser sig inte ha förändrat sitt beteende pga. kurserna. Det finns dock några saker som nämns av dem som gått chef- och ledarskap där man förändrats konkret. Ofta är det knutet till att man reflekterat över den egna rollen. Det handlar om att ha blivit mer lyhörd och nyanserad, att tänka mer på att vara närvarande och tillgänglig samt ha en större respekt för medarbetarnas frågor.
”Jag visar större hänsyn mot mina medarbetare. Jag tänker mer på vad det innebär att vara chef och ledare. Jag är mer chef än ledare. En ledare leder mot de stora målen. Det handlar om att få folk med sig. Jag ska som chef se till att verksamheten fungerar.”
Kurserna har gett en större säkerhet i yrkesrollen för flera. Att fundera över de egna styrkorna