Vad som framkom tydligast ur resultatet är betygens dominerande ställning. Betygen är i fokus på IMS och på grund av tidsbrist måste de prioriteras. Föreställningen om att praktiska ämnen är enklare än andra ämnen leder ofta till att eleverna placeras i bildkursen tidigt i andraspråksutvecklingen för att öka chansen till betyg. Detta påverkar i sin tur undervisningen då lärarna måste anpassa undervisningen så den blir begriplig utan gemensamt språk.
Utifrån resultatet gick det att utläsa hur den kvantitativa betygsdiskursen konkurrerar med den kvalitativa lärandediskursen i talet om IMS-eleverna. ”Att ta betyg” (Sandra, Elin, Johan) blir viktigt, men huruvida man förstått eller lärt sig något av vad man gjort blir sekundärt. Detta ligger nära till Evas erfarenhet om kollegor som ber att eleverna ska ”komma och få betyg”.
Vad man gjort för att uppnå betyget blir oviktigt, det vill säga vad eleven faktiskt kan eller har lärt sig. Detta förklarades till stor del med tidsbristen på IMS och tvingar som följd lärarna att förhandla med sina lärandemål och egenvärden. Detta kan få en rad konsekvenser för eleverna i gruppen. För det första förväntas de nöja sig med ”bara” E:n i de ämnen de läser. Med enbart
41
E i ämnena kvalificerar man sig inte till attraktiva utbildningar och i förlängningen inte heller välbetalda jobb. Å ena sidan är det kanske inte realistiskt att hinna med högre betyg i många ämnen på den begränsade tiden och är kanske ett faktum att acceptera. Men om eleven å andra sidan ”hade fått A eller B om han fått gå lite längre” (Eva) visar det också att tidspressen hindrar eleverna från att visa vad de kan eller skulle ha inom räckhåll. För det andra går de miste om bildning och bildämnets egenvärden. Återigen, på grund av en för tidig placering7 i bildämnet riskerar de också utestängas från de skapande, konstnärliga och meningsskapande rummen (Anna, Sandra). Eleven kanske får nöja sig med ett E, men hade kunnat berikas personligen med bildning eller en upphöjd upplevelse av att ”verkligen ha gjort något”
(Anna). Här sker dessutom en omkastning mellan lärarnas profana och heliga syften (jfr Skolverket 2015). De tvingas avvara eller förhandla med sina heliga syften, det som här omtalades inom den konstnärliga skapandediskursen och lärandediskursen.
Detta kan kommenteras med Gustafsson och Ehrlin (2017) som menar att de estetiska ämnena inte förlorar sina egenvärden för att man samtidigt har ett annat syfte med undervisningen.
Ingen av lärarna motsatte sig att ämnet samtidigt var bra för språkinlärning, och Eva har citerats när hon förespråkade ämnesöverskridande undervisning. Däremot förlorar ämnet sina egenvärden och sin status när ämnesföreträdarna tvingas tumma på sina heliga syften, och underordna sig betygsdiskursen.
Ur ett yrkesetiskt perspektiv är frågan om betygspressen på IMS mycket viktig. Lärare ska
”vid utvärdering, bedömning och betygssättning vara sakliga och rättvisa och därvid motstå otillbörlig påverkan”.8 Lärarna hamnar verkligen under omänsklig påverkan när de vet att så mycket står på spel för eleverna i fråga om chanser till fortsatta studier och jobb, men i värsta fall indraget uppehållstillstånd utifrån den nya gymnasielagen (jfr Migrationsverket 2020;
Lindgren m.fl. 2019). Detta ställer också värdet av ”ett betyg” i nytt ljus. Om en elev ”bara gör något” (Elin) eller ”till slut lyckas återskapa något” (Johan) eller ”kommit tre dagar och fått E” (Eva) – vad mäter då ett sådant E? Ska det i sin tur ges en friande eller fällande roll i en asylprocess? Ett sådant betyg framstår i lärarnas framställningar som urholkat,
intetsägande och ingenting som ett migrationsbeslut borde grunda sig på. Lindgren m.fl.
(2019) menar att man skapar IQ-test för asyl genom gymnasielagen, men ett betyg så kvantitativt som det framställdes ovan kan knappast sägas mäta något sådant.
7 Detta har Nilsson Folke (2019) studerat och kallar det exkluderande integrering.
8 Ur Lärarnas yrkesetiska principer (Lärarnas handbok 2011)
42
Avslutning
Jag är själv formad av bildundervisning på många skolnivåer – från förskoleklass via grundskola, gymnasium och konstskola till bildlärarutbildning. Jag har pendlat mellan olika ämneskonceptioner och föreställningar om vad som är det verkligen viktiga i ”mitt” ämne.
Vad jag insåg framförallt efter sva-studierna var dock att det viktiga inte är ämnet i sig utan eleven.
Syftet med denna undersökning var att ta reda på diskurser kring bildämnet och dess
förutsättningar och förtjänster i samband med undervisningen med nyanlända ungdomar. Som jag har diskuterat var betygdiskursen överhängande, men i lärarnas framställningar var
lärardiskursen desto mer övertygande. Vad jag tar med mig från mitt resultat till mitt kommande yrkesliv är att lärande kräver tid. Dessutom: är ett heligt syfte heligt om mottagaren inte kan eller får tar del av det? Avslutningsvis tar jag även med mig
uppmaningen från lärarna att stå upp för mitt ämne genom att använda ämnets hela repertoar så att det ger mening och blir ”bra” för den enskilda eleven. För dessa insikter ska ni ha tack!
43
8 LITTERATUR
Aronsson, Karin. (1997). Barns bilder – barns världar. Stockholm: Natur och Kultur Bergendorff, Inger. (2018). Nyanlända elever i Sverige. I Kästen-Ebeling, Gilda & Otterup, Tore (red.) En bra början – Mottagande och introduktion av nyanlända elever. Lund:
Studentlitteratur
Bouakaz, Laid & Bunar, Nihad. (2015). Diagnos: Nyanländ – lärande och läridentiteter i en skola för nyanlända. I Bunar, Nihad (red.). (2015). Nyanlända och lärande – mottagande och inkludering. Stockholm: Natur & Kultur.
Burr, Vivien. (1995/2003). Social Constructionism. 2: a upplagan. London and New York:
Routledge
Dalen, Monica. (2015). Intervju som metod. Malmö: Gleerups AB
Ds 2013:6. Utbildning för nyanlända elever. Utbildningsdepartementet; Regeringskansliet Franker, Qarin. (2007). Bildval i alfabetiseringsundervisning - en fråga om synsätt. ROSA nr 9. Göteborgs universitet: Institutet för svenska som andraspråk
Gustavsson, Hans-Olof & Ehrlin, Anna. (2017). ”Musik, glädje och integrering”. I
Nyanlända, interkulturalitet och flerspråkighet i klassrummet. Lahdenperä, P & Sundgren, E (red.). Stockholm: Liber
Juvonen, Päivi. (2015). ”Lärarröster om direktplacering av nyanlända elever” i Bunar, Nihad (red.) Nyanlända och lärande – mottagande och inkludering. Stockholm: Natur & Kultur.
Kasselias Wiltgren, Layal (2016). Etnicitet som resurs i skolan. Lund: Studentlitteratur Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend (2009). Interviews – Learning the Craft of Qualitative Research Interviewing. 2: a upplagan. Los Angeles: Sage Publications.
Lindgren, Monica. (2006). Att skapa ordning för det estetiska i skolan. Diskursiva positioneringar i samtal med lärare och skollärare. Göteborgs Universitet
Lindström, Gunnar & Pennlert, Lars-Åke (2013). Undervisning i teori och praktik – en introduktion till didaktik. 5:e upplagan. Umeå: Fundo Förlag
Lärarens handbok. (2011). Lund: Studentlitteratur
44
Nilsson Folke, Jenny (2019). Nyanländ i den svenska skolan – elevperspektiv på inkludering och skolövergångar. Malmö: Gleerups
Potter, Jonathan & Wetherell, Margaret. (1987). Discourse and social psychology. Beyond Attitudes and Behaviour. London: Sage Publications
SKOLFS 2011:19. Kursplan för Bild. Skolverket
Skolverket. (2015). Bild i grundskolan. En nationell ämnesutvärdering i årskurs 6 och 9.
Rapport 423, 2015 (NÄU13)
Skolverket. (2016). Allmänna råd med kommentarer. Utbildning för nyanlända elever.
Stockholm: Skolverket
Skolverket. (2016b). Språkintroduktion. Rapport 436.
Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet
Wetherell, Margaret & Potter, Jonathan. (1992). Mapping the Language of Racism. Discourse and the legitimation of exploitation. Herthfordshire: Harvester Wheatsheaf
Wikberg, Stina. (2014). Bland själporträtt och parafraser. Om kön och skolans bildundervisning. Umeå Universitet, Institutionen för estetiska ämnen
Wikberg, Stina. (2018). Bildämnets historia. I Skåreus, Eva. (2018). (red.). Estetiska ämnen och genus. Malmö: Gleerups
Winther Jørgensen, Marianne & Phillips, Louise. (2000). Diskursanalys som teori och metod.
Lund: Studentlitteratur
Åsén, Gunnar. (2006). Varför bild i skolan? En historisk tillbakablick på argument för ett marginaliserat skolämne. I Lundgren, Ulf P. (red.). 2006. Uttryck, intryck, avtryck – lärande, estetiska uttrycksformer och forskning. Vetenskapsrådets rapportserie 4:2006. Uppsala universitet och Vetenskapsrådet.