Den dagliga dialogen

I detta avsnitt redogörs för hur dialogen sker i kontakten och hur den fungerar. Dialogen finns ständigt närvarande i kontakten och i samarbetet.

Om det är något som jag själv har tagit upp t.ex. mitt barn har allergi och som gör att hon har jobbigt med toalettbesök. Då är det sådant jag frågar speciellt efter vad jag vill veta och oftast vet förskollärarna att jag vill ha reda på om det har hänt något speciellt runt detta med toalett besök. (förälder 4)

Dialogen mellan pedagoger och föräldrar kan ha betydelse som förälder 4 ser på det när ett barn har något problem t.ex. med allergi då är dialogen extra viktig mellan parterna för att barnet ska må bra. Det blir en kontinuerlig dialog mellan parterna och pedagogerna är med barnen en tredjedel av dagen vilket är många timmar av barnens dag. Det som händer under de timmarna barnen är på förskolan kan ha betydelse om föräldrarna och barnen får en lugn dag hemma. Det kan bli en värdefull hjälp för föräldrarna att hantera barnens eventuella problem när de kommer hem.

Vi tolkar förälder 4 att pedagogerna på den förskolan vet om deras eventuella problem och de vet att förälder 4 vill ha dialogen om hur det har gått för hennes barn i specifika situationer och det är en trygghet. Förälder 4 känner att pedagogerna tar ett ansvar för att barnet ska må bra. Föräldrarna upplever att dialogen fungerar men på förskolor där

dialogen inte fungerar mellan föräldrar och pedagoger kan det bli missförstånd som senare leder till en konflikt.

Att det finns en ärlighet, att även om det har skett ett misstag, som beror på den mänskliga faktorn har de ändå berättat det. För det är mycket möjligt att man inte får veta som förälder när personal gör fel. Men har det varit på den förskolan jag har mina barn, för en gång skedde det någonting, men de var väldigt öppna med att det här faktiskt hände idag och vi ska införa nya rutiner, det kommer inte ske igen och där. En ärlighet liksom, en öppenhet. (förälder 1)

Förälder 1 tar upp två aspekter som pedagoger och föräldrar kan ha gentemot varandra för att förtroendekapital ska vara på en bra nivå och bibehållas genom hela vistelsen på förskolan. Ett förtroendekapital innebär ett värde på att lita på en annan människa som byggs upp eller raseras via handlingar. Att vara ärliga och öppna med vad som har hänt kan vara viktigt för ett förtroendekapital. Misstag gör alla människor men om det aldrig lyfts upp kan det inte rättas till och då kan misstagen återkomma. Det kan skada förtroendet på sikt om pedagoger lägger locket på istället för att vara ärliga och öppna med misstag som sker på grund av den mänskliga faktorn.

Förälder 1 menar att pedagoger inte är robotar utan de är människor precis som föräldrar och misstag sker. Det är viktigt att pedagogerna tar misstagen på allvar och inte nonchalerar eller skojar bort misstagen utan behandlar och försöker göra något åt det när misstag uppstår. Förälder 4 har två barn och upplever med det ena barnet att dialogen inte fungerar för att pedagogen inte lyssnar på barnet eller föräldrarna. Vi tolkar att förälder 4 känner att förtroendet sjunker väldigt snabbt för att pedagogen inte lyssnar. Särskilt när pedagogen inte lyssnar på barnet som finns på förskolan. Det upplever förälder 4 som en mer negativ sak än att pedagogen inte lyssnar på föräldrarna och det kan få konsekvenser som medför ett lägre förtroende och mindre trygghet för föräldrarna.

Ett förtroende byggs upp under långt tid men kan raseras om parterna inte tar varandra på allvar. För att föra en dialog behövs även en mottagare och finns inte den hur fungerar dialogen då? Pedagoger, barn och föräldrar kan inte bara lära sig att lyssna utan de kan också lära sig att lyssna färdigt på varandra. Varför är det viktigt att lyssna färdigt?

barnens dag i dialogen.

Jag anser att dialogen är jätteviktig och utan den har jag bara barnens berättelse att gå på och då kommer vi tänka på om det är sant eller om det är påhittat (förälder 4).

Förälder 4 är inne på samma linje att dialogen med pedagoger ger en annan bild på vad som har hänt under dagen. Vårt sätt att se på dialogen är att den kan vara viktig men det bör finnas en balans på dialogen mellan föräldrar och pedagoger och vad den ska innehålla.

Om barnet vill man berätta och det finns föräldrar som vill ha mer än vi kan ge och har tid till (Förskollärare B).

Att ha en dialog om barnet är det viktigaste enligt förskollärare B och balansen i dialogen är tiden. Men går det att nonchalera annat än barnen helt i dialogen? Enligt vår tolkning beror det på vad det är för något som föräldrarna tar upp i dialogen utöver barnen. Förtroendet och relationen kan stärkas om det är något som är viktigt för föräldrarna att berätta. Tiden är en faktor på hur länge dialogen kan pågå.

Försöka hålla god ton och förklara att man har annat göra (förskollärare B).

En av nycklarna till att hålla god ton och komma undan med att man har annat att göra enligt förskollärare B kan vara att ta sig tid ibland till att lyssna på föräldrarna för att bygga upp ett förtroendekapital för framtiden och samtidigt ge föräldrarna det de vill ha. Det är inte genomförbart varje dag men någon gång då och då är det nyttigt för relationen mellan förskollärare och föräldrar att ta sig tid för dialogen. Föräldrarna som är mottagarna vet att barnets välbefinnande är viktig för pedagoger om de frågar föräldrar eller barnen hur de mår enligt förälder 5.

Men vad händer med dialogen i längden om ingen hälsar eller frågar varandra hur de mår? Kan arbetsplatskulturen påverkas av att dialogen mellan en förälder och förskolan inte fungerar? Med arbetsplatskultur menar vi de traditioner, normer samt förhållningssätt som ligger till grund för hur dagliga rutiner, samtal och grupperingar ser ut på en arbetsplats. Arbetsplatskulturen kan påverkas av tonen på förskolan genom att det sker negativa händelser som kan spegla sig i en konflikt som kan påverka barngruppen och arbetslaget. Kan en dialog vara lösningen för att få fungerande

arbetsplatskultur där fungerade relationer är i fokus?

Jag är rätt nyfiken av mig och jag frågar rätt mycket om hur de arbetar och det tycker jag är kul. Sen tror jag generellt att om man är lite äldre och har liksom fler barn innan att man kan våga fråga och kanske ifrågasätta mer på ett helt annat sätt än om man är yngre och det är ens första barn och man vill inte, det är ju en balans man vill ju inte ha för mycket synpunkter. (förälder 3)

Förälder 3 hävdar att åldern och erfarenheten är betydelsefull för dialogen mellan pedagoger och föräldrar då hon anser att mötet mellan yngre och äldre föräldrar med pedagoger är av olika karaktär. Äldre föräldrar vågar fråga mer och yngre frågar mindre. Kan det vara att erfarenheterna hos föräldrarna spelar roll för dialogens karaktär? Det kan det men pedagogerna och deras erfarenheter är minst lika viktiga som föräldrarnas för hur dialogen utformar sig. Enligt föräldrarna 3 samt 5 och förskollärare B har erfarenheten betydelse för kommunikationen. Erfarenheter som utbildning, bilda familj, arbete och att åldras har sammantaget utvecklat informanterna. De har tagit för sig mer och fått nya perspektiv på livet som att se det från andra sidor än sitt eget.

Vi tolkar informanterna att egna erfarenheter är en av de viktigaste detaljerna för att utveckla sin individuella förståelse, ifrågasättande och acceptans för andra människors livssituationer. Det kan göra att en ömsesidig dialog kan föras och bibehållas. Förälder 3 hävdar att yngre föräldrar inte kritiserar, ifrågasätter och för fram sina synpunkter på samma nivå.

Är det verkligen åldern på föräldrarna som avgör att man inte för fram kritik och sina synpunkter? Kan det vara åldern på barnen/barnet eller föräldrarnas olika erfarenheter?

Ett exempel som visar på att förälderns ålder inte har något med inflytande är: Två föräldrar där båda är 25 år gamla. Den ena föräldern har två barn, en som ska skolas in och en som gått på förskolan i fyra år. Den andra förälderns första barn ska skolas in. I exemplet är båda föräldrarna lika gamla men de har olika erfarenheter från förskolan och det kan påverka dialogens innehåll. Föräldern med mer erfarenhet från förskolan har en annan relation till förskolan än föräldern som skolar in sitt första barn. Föräldern som har haft sitt barn på förskolan i fyra år vet eventuellt mer hur det fungerar på

förskolan och kan föra en säkrare dialog precis som föräldrarna 2 och 5. Det stämmer med förskollärarna A och C som upplever att erfarenheter gjort föräldrarna säkrare i dialogen.

Vårt sätt att se på det är att erfarenheter och vilken bakgrund man har spelar mer in än åldern för hur en dialogs karaktär utformar sig. Är man ny i ett land och inte kan språket då kan dialogen vara annorlunda. Att ifrågasätta, ge synpunkter och konstruktiv kritik kan utveckla dialogen och kommunikationen på förskolan genom att pedagogerna kan ta emot de synpunkter som föräldrarna har.