Den dagliga informationen

I detta avsnitt redogör vi för den information informanterna vill ge och få av varandra. Betydelsen av vilket innehåll som finns i dialogen och kommunikationen mellan aktörer i förskolan. Att få daglig information som föräldrarna vill ha ska finnas som en möjlighet från förskolans håll där pedagoger vill och ska kunna berätta vad som händer under dagen.

Föräldrarna vill oftast veta om de har bajsat, ätit, det är typ de känner är viktigt. Jag tycker det är viktigt att delge om vi gjort något speciellt eller om de lärt sig någonting. Vi har ju blogg och tavla, en i hallen där vi kan visa enkelt vad vi har gjort och föräldrarna kan se vad vi gjort man ska inte bara ge det här vardagliga att barnet har ätit bra utan man kan säga idag har vi kanske sett att hon skrivit sitt namn till exempel och sådana saker. (förskollärare A)

Nu har jag varit på den yngre sidan och de flesta vill veta vad de har ätit, sovit sådana praktiska detaljer. En del vill veta vad vi liksom har gjort i verksamheten men för de flesta är just omsorgsbiten den viktigaste. Om han har varit glad eller ledsen. (förskollärare C)

Förskollärare A och C uppfattningar om vilken information som är viktig för föräldrarna är väldigt lika och vår tolkning är att förskollärarna respekterar vad föräldrarna vill ha för information samtidigt som de vill ge informationen om verksamheten och barnens utveckling. Vi tolkar förskollärare A som att det viktigaste är att informationen ska vara av olika karaktär och att föräldrarna kan få information om barnens utveckling.

Blogg innebär ett digitalt forum och hjälpmedel där förskolans verksamhet skrivs fram tillsammans med varje barns utveckling och mål. Bloggen de har är ett redskap för att

kunna ge informationen till föräldrar som kommer vid tidpunkter då pedagogerna på avdelningen inte har möjlighet till att ta emot föräldrarna. Pedagogerna som arbetar på en annan avdelning kan inte ge information om de inte fått den till sig utan de kan eventuellt svara på om det varit bra eller dåligt.

Om inte föräldrarna ger information vid lämning och hämtning finns det inget att berätta vilket leder till att barnens dag kan påverkas på förskolan då pedagogerna inte kan specifikt få syn på det som har hänt utifrån faktorer som kan bidrar till situationen. Förskollärarna i studien menar att får de ingen information leder det till en slutsats att det inte har hänt något som kan påverka barnet under dagen. Förskollärarna i studien menar att får de informationen från föräldrarna över hur barnet mår bidrar detta till att förförståelse över hur barnens dag kan påverkas. Har barnen sovit lite eller inte haft en fungerande morgon menar förskollärarna att det påverkar barnen.

Förälder 3 menar att den interna kommunikationen mellan pedagoger är en viktig del för att föräldrarna ska få informationen och utan en fungerande kommunikation brister informationen enligt förälder 3.

Ja om det inte är något som är viktigt för då begär jag ju att få tid för att prata men annars brukar det finnas tid när man hämtar. Jag hämtar alltid innan all personal på den avdelningen har gått för dagen.(förälder 4)

Det är många föräldrar som tycker när de hämtar sina barn klockan två här som gärna vill stå och prata en liten stund men det finns inte den möjligheten för vi är bara två personal och sitter tretton barn till här inne som man måste vara med. (förskollärare A)

Förälder 4 upplever precis som förskollärare A att det är klockslaget som avgör hur mycket kommunikation och information som kan bytas. Om förälder 4 lämnar sina barn vid halv åtta när avdelningarna öppnar blir det inte lika mycket kommunikation utan det blir endast ett hej till pedagogerna och hejdå till barnen. Förälder 1 anser att om det har hänt något speciellt ska pedagogerna vara ärliga, öppna för diskussion och ta sig tiden att berätta det viktigaste men även att ta till sig vad föräldrarna har att berätta. Vi tolkar föräldrarna som att de accepterar pedagogernas tidsbrist om pedagogerna respekterar föräldrarna.

Förälder 4 vill ha information men det kan vänta tills eftermiddagen om pedagogerna är kvar när barnen hämtas. Det tolkar vi som en viktig detalj för föräldrar och pedagoger. Föräldrarna får informationen från pedagoger som har varit med under barnens dag på förskolan och pedagogerna undviker missförstånd när information ska föras vidare till andra.

Vad som har hänt under dagen om det varit något speciellt. Eller lite vad vi har gjort. En sammanfattning av vad vi har gjort. De allra flesta vill ha den informationen, några vill inte det. (förskollärare B)

Vi tolkar det som att förskollärarna menar att det är viktigt med varierande information för att ge föräldrar en större bild av vardagen som barnen har på förskolan. Informationen som pedagoger ger föräldrar eller information som går på andra hållet kan också förändras när informationen förs vidare mellan olika pedagoger på förskolan. När föräldrar kommer på morgonen och lämnar sina barn är det en pedagog som öppnar och eventuellt ska föra vidare information till en annan pedagog som arbetar på den avdelningen där det barnet ska vara. Samma sak händer när föräldrar ska hämta sina barn då är det inte samma pedagog som de möter på morgonen. Det kan då lätt bli en brist i kommunikationen mellan pedagogerna som leder till att föräldrarna inte får informationen.

Förskollärare C menar att praktisk information om hur barnet har sovit eller ätit kan vem som helst förmedla till föräldrarna. Att vid vissa specifika situationer som en aktivitet eller en konflikt då är det bäst om den pedagog som har sett och varit med om detta. De berättar deras version direkt till föräldrar med deras egna ord för att undvika missförstånd. Informationen kan tolkas och detaljer kan glömmas bort när föräldrarna sen kommer och hämtar barnet och det kan lätt bli ett missförstånd.

Nej, jag behöver verkligen inte veta allt om sömn och mat varje dag. Jag vill veta hur hon haft det idag. Varför är hon är ledsen, vad är det för sår på ryggen det är sådant jag vill veta. Personalen ser mycket av mitt barn som jag själv inte ser med utvecklingsfaser och vad som sker när personalen kan ge den informationen till mig som förälder är det guld värt. Det blir som ett komplement och man får en helhetsbild av vad som har hänt och vad barnet har gått igenom. De sitter på värdefull information och det är fantastiskt när de delar med sig. (förälder 1)

Föräldrarna har olika tankar kring information som pedagogerna ska ge till dem. Det finns olika sorters information pedagoger kan ge. De kan ge mer praktiskt information till föräldrarna eller de kan ge en mer social information av hur barnet har haft det idag,

vad som har hänt och vilka barnet har lekt med. Förskollärarna menar att det beror på erfarenhet och i vilken ålder barnet är i när det gäller vilken information föräldrar vill ha. Ett exempel är förälder 5 som har fått erfarenheter från den utbildning som hon går på och samtidigt som hon har två barn i förskolan. För henne skapar detta en trygghet. Samtidigt som innehållet i informationen förändras från barn till barn, är det också beroende av om barnet är 1 år eller barnet fyller 5 år. När barnen kommer upp i en viss ålder kan de berätta att de är hungriga och trötta. Men om barnet har gjort något på förskolan både positivt eller negativt är det viktigt att pedagogerna förmedlar detta till föräldrarna anser förälder 1. Förälder 1 anser att barn glömmer detaljer som kan vara värdefulla eller berättar inte hela sanningen för att de gjort något eller använder sin fantasi. Informationen från pedagoger kan både vara detaljerad och förankrad i verkligheten vad som egentligen har hänt. Förälder 3 upplever att barnen inte berättar om det har gjort något negativt, något som även förälder 2 tar upp.

4.4 Föräldrars delaktighet och inflytande som aktörer

I detta avsnitt redogör vi för betydelsen av föräldrars delaktighet och inflytande. Synen som föräldrar har på sin egen medverkan i förskolan och förskollärares syn på föräldrars delaktighet. Att få lov att påverka barnens vardag på något sätt var viktigt för informanterna men även att få bidra med information och kunskap som en del av delaktighet är en viktig aspekt för dialogen.

Jag tycker nog man kan vara så mycket eller så lite delaktig som man själv vill, att man kan göra ett val där (förälder 3).

Förälder 3 anser som vi tolkar det att beroende på den tid och ork som föräldrar har finns det en möjlighet att välja hur och när de ska vara delaktiga. Om föräldrar vill vara delaktiga vissa gånger och andra inte ska det vara fullt acceptabelt.

Föräldrar kan ha olika förutsättningar, villkor och möjligheter vilket kan leda till en olikhet enligt oss. Olikheten kan skapa en klyfta mellan föräldrar och förskolan. I likhet med vad förälder 3 menar och andra föräldrars och förskollärares tankar om vilka skillnader som finns mellan föräldrar och deras olika villkor och möjligheter. Enligt förskollärarna i studien finns det en ekonomisk skillnad som påverkar att olikheten uppstår men även att det finns kunskaper och erfarenheter som kan påverka.

Vi tänker att bristen på tid som föräldrar har gör det svårt att vara med i verksamheten och den värld deras barn befinner sig i. Föräldrar lever och tillbringar större delar av dagen med att arbeta, och det leder till att föräldrarna inte får den tiden som behövs för att bli delaktig i verksamheten. Att föräldrarna arbetar leder till att föräldrar och barn tillbringar tid ifrån varandra och kan innebära att de lever i olika världar. Att vara delaktig kan vara olika för föräldrar och som förälder 3 berättade kan man som förälder själv välja på vilket sätt och hur mycket man vill vara delaktig.

Jag är med i sådan där föräldrar påverkan där vi i och för sig bara träffats en gång men där kan vi komma med förslag och det känns som personalen lyssnar på oss. (förälder 1)

Ja jag är med i föräldrarrådet och där har vi mycket påverkan men inte om allt (förälder 4).

Alltså i den förskolan som min flicka går på så har de föräldrar roll, man kan kontakta en person och säga till henne att jag menar så här och så tar hon med sig den ide som jag har och lämnar den till personal. /.../ Den förskolan har kommit med demokrati och delaktighet för föräldrarna har möjlighet att påverka det sätt de jobbar på. (förälder 5)

Förälder 1 och 4 i studien är med och delaktiga i olika föräldragrupper där de får en möjlighet till att påverka och de får då vara aktörer i förskolans verksamhet. De får möjlighet till detta genom att pedagoger lyssnar på deras idéer och de kan komma med förslag. Förälder 5 har däremot ett annat sätt då det på hennes förskola finns en person som föräldrar kan ge förslag till och som senare för detta vidare till pedagogerna på avdelningen. Föräldrarna i studien hävdar att de är delaktiga men på vilket sätt är de delaktiga? Är de delaktiga genom att få ge förslag och idéer som man kan tolka utifrån deras svar i intervjuerna. Kan de vara delaktiga på något annat sätt?

Att vara delaktig kan betyda många olika saker. Individer tolkar delaktighet på olika sätt och föräldrarna menar att de är delaktiga genom att de blir frågade om vilka idéer och förslag de har samt att pedagogerna tar upp och reflekterar över dessa. Sen kan det även vara att man är med i verksamheten genom att anordna aktiviteter och vara med mer fysiskt i förskolans verksamhet. Finns det en syn på att föräldrar ska vara delaktiga som har blivit en norm? Vi tänker att det kan leda till att föräldrarna kan få en känsla av att det är ett krav att delta i verksamheten vilket enligt vår mening kan leda till att kravet skapar ett måste för föräldrarna utan att vara på deras villkor.

Förälder 1 berättar i sin intervju att hon är med i en föräldragrupp där föräldrarna får ge förslag och idéer. Men vilka idéer är det som föräldrarna får ge och vill ge till förskolan? Föräldrarna i studien anser sig få ge förslag och idéer både med det praktiska och det som påverkar hur verksamheten ser ut och vad som händer under dagen. Sen är det enligt vår mening en annan fråga om förskollärarna tar in och använder sig av de förslag de får och om de kan tillämpas i verksamheten.

Vi uppfattar det som att föräldrarna mestadels engagerar sig i de delar av verksamheten som deras barn berörs av och inte verksamheten i sin helhet. Att föräldrar ser mer till sitt eget barn som individ än de andra barnen vilket vi tolkar leder till att de inte får full förståelse för hela verksamheten. Föräldrar blir mycket engagerade i verksamheten när något har hänt deras barn eller när det behövs göras något åt saker som händer i förskolan som påverkar barnet.

Förskollärare har fått ett stort uppdrag enligt oss för att försöka engagera alla föräldrar i förskolan. Det kan vara ett komplext uppdrag då föräldrarna ger idéer och förslag men kanske inte riktigt förstår verksamhetens mål och därför uppstår en klyfta. Klyftan kan ses ur ett perspektiv av att föräldrar enklare går in i rollen av att vara passiva och som då kan leda till att de själva inte ser sig som en del av verksamheten och någon som påverkar samt bidrar.

Ha idéer och gör så att förskollärare reflekterar över idéer man ger det är den delaktigheten som är den viktiga sen att det inte alltid genomförda är inte lika stort. Just att man tar upp våra åsikter till ytan och diskuterar dem och vänder på dem så kanske inte du kommer till en fulländade förslaget men det kanske blir en liten del av det att man har den. Det är också viktigt även om det inte blir något av det men om jag kommer med ett förslag här t.ex. med leksakerna även fast det inte blir något av det så känner jag att de har tagit det till sig mitt förslag. (förälder 3)

Vetskapen om att pedagoger tar till sig förslag och idéer från föräldrarna är något som är oerhört viktigt för förälder 3. Även om de förslag som föräldrar ger inte blir genomförda är vetskapen om att pedagoger har reflekterat över dem och funderat över om de fungerar i barngruppen eller inte väsentlig. Bara det att skapa något att reflektera över från föräldrarna till pedagogerna är en delaktighet i sig. Vi tolkar att det är en viktig del för föräldrarna att känna att de får en inblick i verksamheten. Det kan finnas en risk att pedagogerna enkelt hamnar i rutiner vilket man kan se utifrån olika perspektiv. Rutin

innebär ett mönster som upprepas kontinuerligt och som har blivit en vana. Det kan exempelvis vara att man alltid gör samma pedagogiska aktiviteter eller att man alltid har vilan på just den tiden och att det inte går att ändra på. Det som har fungerat innan det kör vi på. Att hamna i och använda sig av rutiner kan ses utifrån perspektivet att det kan utveckla och att beprövad erfarenhet fungerar. Det kan även ses utifrån ett perspektiv som leder till att rutiner gör att inte verksamheten utvecklas och inget nytt händer som leder till lärdomar. Det kan då vara viktigt att föräldrar vågar ifrågasätta, vågar undra och kritisera saker på ett konkret sätt. Vi tänker att det kan finnas många idéer från föräldrarna som inte är genomförbara i praktiken men att det ändå har betydelse att föräldrar får framföra sin åsikt.

Vi tolkar förälder 3 som att med mer erfarenheter skapas en tillit till sig själv och då vågar föräldrar föra fram sina idéer och tankar. Enligt förälder 3 gynnar det delaktigheten och kommunikationen. Är det något som är fel kan föräldrar kritisera utan för den skull nedvärdera pedagogerna utan berätta på ett respektfullt sätt.

Det mina barn gör kan jag diskutera med förskollärare och diskutera varför förskollärare har valt just detta. Mina barn älskar att pärla men alla barn kanske inte tycker om det. /.../ de har inte accepterat det direkt men de säger okej vi accepterar detta och ta vidare till chefen. (förälder 2)

Enligt vår mening finns det en acceptans från förälder 2 liksom andra föräldrar i studien på att pedagoger har ett svårt uppdrag och att om bara pedagoger lyssnar på föräldrarna finns det en stor acceptans att allt inte kan genomföras. Att förälder 2 tar upp vad barnen tycker om är för henne en självklarhet då det är viktigt att få berätta för pedagoger vad barnen tycker om och inte tycker om. Det kan skapa en trygghet i kommunikationen mellan föräldrar och pedagoger.

Jag har blivit mer medveten och delaktig i verksamheten efter har påbörjat utbildningen. Har tagit kontakt med förskollärare för att diskutera och vara delaktig i verksamheten och hur de delar upp barnen i grupperna och varför de gör det i just i dessa åldersgrupper. (förälder 2)

Förälder 2 tar enligt vår mening upp att föräldrars och pedagogers utbildning kan vara en bidragande faktor i förståelsen av hur föräldrar kan vara delaktiga i förskolan. Hon menar att det finns en ökad förståelse och att pedagoger vill diskutera med föräldrarna om deras förslag och idéer. Förälder 2 menar att pedagoger och föräldrar kan diskutera hur de delar upp barnen på avdelningen i grupper och varför de blir just de grupperna.

Och så kan man ju se/följa det rätt så mycket på förskolans blogg, målen och hur dom kan också satt upp mål för henne så kan vi också på hemmaplan jobba med dem och även komma med dels med tips detta för funkat för oss där hemma. Så att man kan jobba lite på samma sätt. /…/ Och sen även om man om man ser saker, att man ser eller hör saker som man tycker. Att man kan komma och föreslå det, är det inte här något som ni kan använda. (förälder 3)

Förälder 3 tar upp ett hjälpmedel i kommunikationen och delaktighet för föräldrarna på hennes barns förskola. Det är en blogg där föräldrarna kan bli delaktiga i deras barns vardag och samtidigt se vilka mål som både avdelningen och det individuella barnet har och arbetar med. Föräldrarna kan få tips och kunskap om de intressen som barnet har utvecklat. Barn är i ständig förändring och utvecklar nya intressen. Vi tolkar det som att förälder 3 menar att detta är ett redskap och hjälpmedel som leder till att föräldrarna kan sitta hemma eller på arbetet och samtidigt vara delaktiga.

Alla föräldrar är inte inne på bloggen och detta skapar en klyfta mellan vilka föräldrar som är delaktiga och har kunskap genom bloggen och de som inte har det. Det positiva som även förälder 3 uttrycker det är att bloggen är ett hjälpmedel där man kan förmedla tips som kan användas hemma och detta ser hon också som en delaktighet i verksamheten. Att genom en blogg ge föräldrar möjlighet till en inblick och en delaktighet är från början en bra idé för föräldrar som är inne på bloggen men finns det inget bättre sätt att överföra viktig information på än i den digitala världen? Enligt vår mening är det kanske enklare och leder till större förståelse och färre missförstånd att träffas och samtala.

Ett annat område som handlar om inflytande berör frågan om vilka regler och synpunkter förskolan har om att ta med sig leksaker från hemmet. Förälder 3 tar upp problematiken med att barnen tar med sig leksaker till förskolan. Hon vill mer än gärna som vi tolkar det föra en diskussion med pedagogerna om barnen på förskolan är tillåtna att ta med leksaker hemifrån. Hon berättar att det inte finns en tydlig och bestämd åsikt på förskolan om det är okej eller inte.

Att föra fram sina synpunkter, ja vi pratade om det här tidigare i veckan om