Diskussion

Studiens resultat har visat på en mångfald av svar och nya frågor. Föräldrarna i studien har tagit upp sina tankar och åsikter om deras kommunikation med förskolan. Förskollärare har bekräftat delar av föräldrarnas tankar och åsikter och har bidragit med sina egna erfarenheter och tankar. Föräldrarnas tankar om samverkan med förskolan har väckt en rad frågor för oss och bidragit med ett nytt synsätt för oss på föräldrar som aktörer.

Innan vi började intervjua föräldrarna i studien hade vi tankar om att det som föräldrarna ville veta var de mer praktiska sakerna som exempelvis att barnen har ätit bra eller om de har sovit bra osv. Denna bild har totalt förändrats från vårt synsätt då föräldrarna i studien har fått oss själva att börja reflektera över hur intressant den praktiska informationen verkligen är. Vårt nya synsätt på informationen som föräldrarna vill ha och är intresserade av är en mer social information. Föräldrarna vill veta hur barnet har haft det under dagen, om det har hänt något speciellt och vilka aktiviteter dagen har bjudit på. Men är det inte en självklarhet att informera om något speciellt har hänt? Studiens resultat visar att förskollärarna vill informera om något speciellt har hänt,

men förskollärarna upplever att föräldrar oftare frågar om det praktiska och inte lika ofta om det speciella.

Förskollärarna anser att det handlar om vilka erfarenheter föräldrar har när det gäller vilka frågor som föräldrar har och vill ha svar på. ((Förskollärare A,B,C)). Det är något vi kommer att ta med oss i vår roll som förskollärare att föräldrar ska få den speciella informationen utan att behöva fråga efter den. För att utveckla förskolläraryrket som helhet behöver vi bli bättre på att kommunicera vad vi gör som förskollärare och ett bra steg är att berätta för föräldrar vad vi faktiskt gör. Den praktiska informationen får inte glömmas bort men det unika och speciella som händer under barnens vardag måste komma fram mycket mer för att utveckla och höja statusen på förskolan och betydelsen den har för barnens framtid. I vår studie har föräldrarna betonat vikten av daglig kommunikation och vilken information de vill ha. Föräldrarna i vår studie vill ha det unika och tycker det är värdefullt.

Informanterna i studien anser att informationen vid lämning och hämtning ska vara byggd på en öppenhet. En ärlig relation mellan förskollärare och föräldrar är en stor del i att bygga upp ett förtroende. Enligt våra reflektioner kan informationen bli enklare att förmedla för att ett förtroendekapital byggs upp och det är lättare att acceptera om någon är ärlig med sitt misstag. Det finns klart undantag hos både föräldrar och pedagoger. Det finns individer som bara ser till sitt eget intresse men det är något som måste hanteras för att förtroendekapitalet ska vara intakt.

Föräldrars delaktighet och inflytande byggs också upp på det förtroende som föräldrar har till förskolan och utan ett ömsesidigt förtroende kan inte kommunikationen fungera (Ranjan, 2008) och samtidigt så måste förskollärarna och förskolan ge föräldrar möjligheten till att bli inbjudna i verksamheten. Finns det en inbjudan till föräldrarna i verkligheten? Enligt våra reflektioner finns det ett hinder i att försöka välkomna alla föräldrar till förskolan då alla föräldrar är olika liksom förskollärare är olika. Det är inte alltid som de matchar varandra. Detta kan leda till att förskollärare inte bjuder in föräldrarna i verksamheten något som är ett av förskollärarens uppdrag.

Samma sak gäller när det förekommer personalbrist och detta leder till att föräldrar inte kan få samma delaktighet och insyn i förskolan och att varje förälder inte har samma förutsättningar i mötet med förskolan. Acceptansen av detta är stor i vår studie bland

föräldrarna då de har en förståelse för att förskollärarna gör allt för att de ska känna sig välkomna och med i förskolans verksamhet på föräldrarnas villkor. Trots detta hinder anser föräldrarna i studien sig ha delaktighet i förskolan och de får komma med idéer och förslag.

Synen på att vara delaktig och vad delaktighet kan vara olika från individ till individ då varje förälder själv får bestämma hur de vill vara delaktiga. Vår tolkning av vad föräldrarna i vår studie anser är att det finns en syn och en verklighet att föräldrarna får delaktighet och att det finns en norm av att föräldrarna ska ha inflytande i deras barns vardag.

5.2 Slutsatser

Kommunikationen har stor betydelse i förskolan och för att kommunikationen ska fungera mellan aktörerna behövs en öppenhet, ärlighet och lyhördhet. Föräldrar kan ha ett behov av både praktisk och unik information. Om det har hänt något speciellt eller annorlunda under dagen då är det unikt för det händer inte varje dag. Vikten för en öppen kontakt och pedagogernas förhållningssätt påverkar kommunikationen och delaktigheten mellan aktörerna. Samtidigt som föräldrar ska få möjligheter till att vara delaktiga på det sätt som passar dem men det ska även vara inom förskolans ramar. Allt är inte genomförbart men en dialog behöver föras för att komma fram till en lösning. Kommunikation gör delaktighet och inflytande möjligt vilket skapar ett öppet forum för att diskutera förskolans verksamhet tillsammans.

5.3 Fortsatt forskning

Vidare forskning om kommunikation och föräldrar i förskolan kan vara att göra en större och mer omfattande studie än vi har gjort och lägga till fler perspektiv på föräldrarnas tankar och åsikter om kommunikationen i förskolan. Det kan även vara intressant att studera hur kommunikation med föräldrar kan stärka och höja förskolans status och samtidigt utveckla förskolan. En sådan studie skulle kunna utgå från teorierna om det deliberativa samtalet. Vidare forskning kan även vara att fördjupa sig i föräldrar till barn som behöver extra stöd och undersöka vilken betydelse detta kan ha för den dagliga kommunikationen. En annan synvinkel som man skulle kunna studera och forska vidare på är om det finns någon skillnad mellan föräldrar med olika kulturella

bakgrunder, vilka villkor och krav som påverkar kommunikationen

5.4 Framtida roll

Som blivande förskollärare har denna studie bidragit till en fördjupad kunskap om mötet med föräldrarna då vi har fått ett nytt synsätt delat med de erfarenheter som vi hade sedan innan. Vi har tidigare erfarenheter av kommunikationen med föräldrarna och det var en av anledningarna till att vi ville fördjupa oss i ämnet föräldrar i förskolan. Genom studien kan vi på ett mer öppet sätt förstå föräldrarnas tankar och åsikter i hur de tänker kring att vara aktörer. Förståelsen kommer att hjälpa oss i vår framtida roll som förskollärare då vi har mer kunskap om hur vi kan möta föräldrarna och ge dem möjligheten till delaktighet och inflytande som de vill ha. Individer är olika och det leder till att förskollärare måste ha en öppenhet och en lyhördhet samt vara på föräldrarnas nivå i samtalet och i kommunikationen.

Kunskapen om och förståelsen av att veta vad föräldrar vill ha och vilka krav de har på oss förskollärare kommer att gynna oss i vårt yrke. Vetskapen om den informationen och delaktigheten som de vill ha leder till en djupare kunskap. Denna studie har påverkat och kommer att påverka oss i vår roll som förskollärare då vi kan säga att vi har fått nya glasögon och ett nytt synsätt på föräldrar.

Referensförteckning

Alvehus, Johan (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod: en handbok. 1. uppl. Stockholm: Liber

Biesta, Gert (2007) Den kommunikativa vändningen i Deweys Demokrati och utbildning. I Tomas Englund (red.) Utbildning som kommunikation: Delberativa samtal som möjlighet (s.33-50) Göteborg: Daidalos

Bouakaz, Laid (2007). Parental involvement in school: what hinders and what promotes parental involvement in an urban school. Diss. Lund: Lunds universitet, 2007

Dewey, John (1999). Demokrati och utbildning. Göteborg: Daidalos

Ekholm, Bodil & Hedin, Anna (1995). Upptäck vardagen: om praktisk utvärdering av daghemsverksamhet. Lund: Studentlitteratur

Ekman, Susanne & Sundell, Knut (1992). Mamma, pappa, dagis: föräldrasamarbete i förskolan. Lund: Studentlitteratur

Englund, Tomas (red.) (2007). Utbildning som kommunikation: deliberativa samtal som möjlighet. Göteborg: Daidalos

Englund, Tomas (2007) Skola för deliberativ kommunikation. I Tomas Englund (red.) Utbildning som kommunikation: Delberativa samtal som möjlighet t (s.153-168) Göteborg Daidalos

Enö, Mariann (2013). Kommunikation och samverkan i mångkulturella skolor. I Anne Harju & Ingegerd Tallberg Broman (red.). Föräldrar, förskola och skola: Om mångfald, makt och möjligheter. (S. 41-57) Lund: Studentlitteratur AB.

Erikson, Lars (2004). Föräldrar och skola. Diss. Örebro: Örebro universitet, 2004

Gars, Christina (2002). Delad vårdnad: föräldraskap och förskolläraruppgift i den offentliga barndomen. Diss. stockholm : Univ., 2002

Jonsdottir, Fanny & Nyberg, Eva (2013). Erkännande, empowerment och demokratiska samtal. I Anne Harju & Ingegerd Tallberg Broman (red.). Föräldrar, förskola och skola: Om mångfald, makt och möjligheter. (S. 59-78) Lund: Studentlitteratur AB.

Kabeer, Naila (2001). "reflection´s on the measurement of women´s empowerment". Diskussing Women´s Empowerment - Theory and Practice. SIDA Studies No 3. Stockholm : Novum Grafiska AB.

Larsen, Ann Kristin (2009). Metod helt enkelt: en introduktion till samhällsvetenskaplig metod. 1. uppl. Malmö: Gleerup

Ranjan Sharma (2008). Effective Teacher-parent Communication [Elektronisk resurs]. Book Enclave

Repstad, Pål (2007). Närhet och distans: kvalitativa metoder i samhällsvetenskap. 4., [rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur

Sandberg, Anette & Vuorinen, Tuula (2007). Hem och förskola: samverkan i förändring. 1. uppl. Stockholm: Liber

Skolverket (2014) Tabell 2 A: Antal barn, inskrivna barn, förskoleenheter och antal barn per avdelning 2007-2014, hämtad 2015-06-09 från:

http://www.skolverket.se/polopoly_fs/1.234251!/Menu/article/attachment/F%C3%B6rs kola_Barn%20och%20grupper_Riksniv%C3%A5_Tab2A_2014webb.xls

Tallberg Broman, Ingegerd (2013). Föräldrasamverkan i förändring. I Anne Harju & Ingegerd Tallberg Broman (red.). Föräldrar, förskola och skola: Om mångfald, makt och möjligheter. (S. 25-37) Lund: Studentlitteratur AB.

Tallberg Broman, Ingegerd & Holmberg, Lena (2008). Läraryrke i förändring. Lärare i förskolan och grundskolan om inflytande, jämställhet och mångfald. Malmö: MUEP

Bilaga 1

Intervjufrågor: Till föräldrar

o Hur upplever du som förälder kontakten med förskolan?

o Hur skulle du som förälder beskriva den dagliga kontakten med förskolan?

o Varför tror du den dagliga kontakten ser ut så? Vilka olika faktorer spelar in?

o Vad tycker du som förälder är viktigt i dialogen? Vad är det som du som förälder vill veta om förskolans dagliga verksamhet?

o Vilken betydelse har dialogen för dig?

o Hur skulle du beskriva kommunikationen vid hämtning och lämning?

o På vilket sätt är du som förälder delaktig i förskolan?

o Hur skulle du beskriva relationen till förskollärarna på förskolan? Finns där någon person som du har en bättre relation till och på vilket sätt?

o Beskriv en händelse när du har känt att kommunikationen inte riktigt har fungerat eller där den har fungerat bra?

Bilaga 2

Intervjufrågor: Till förskollärarna

 Hur skulle du som Förskollärare beskriva kontakten med föräldrarna?

 Vad tycker du är viktigt att ge i informationen till föräldrarna? Vilken information är viktig att få av föräldrarna?

 Vilka faktorer spelar in i den dagliga dialogen?

 Hur upplever du de dagliga kommunikationen med föräldrarna? Är det någon skillnad i kontakten mellan föräldrarna?

 Varför tror du kontakten blir olika med olika föräldrar?

 Hur ser du på att föräldrar vill ha inflytande och delaktighet i förskolan verksamhet? Och upplever du att de vill ha det?

 Vilken betydelse har dialogen för dig med föräldrarna? Påverkar det dig i arbetet med barnen på avdelningen och i så fall på vilket sätt?

 Vilka saker tycker du som Förskollärare behövs för att bygga en god relation med föräldrarna?

 Påverkar olika situationer samtalen med föräldrarna och i så fall vilka? Vilka faktorer bidrar och hindrar föräldrasamverkan? Varför tror du att det blir på just det sättet?