I detta kapitel operationaliseras de överväganden som gjorts i föregående kapitel sex, vilka vilar i pragmatism. Detta utmynnar i en beskrivning av den empiriska undersökningens metodiska tillvägagångssätt att ge svar åt avhandlingens andra syfte att skapa kunskap om blivande lärares möjlig- heter att utveckla sitt lärarskap i nätbaserade seminariesamtal genom att besvara de fyra forskningsfrågorna 2a, 2b, 2c och 2d.
I kapitlet redogörs för den urvalsprocess med forskningsetiska övervä- ganden som föregått insamlingen av empiriska data, vilka metodiska pro- blem som uppstått, hur data bearbetats samt vilka analysfrågor som varit avgörande för analysarbetet. Analysarbetet beskrivs avslutningsvis meto- diskt i relation till respektive forskningsfråga och hur de tre första frågorna bygger vidare mot forskningsfråga 2d som avser att med stöd av de krite- rier som utkristalliserats ur perspektivet lärarskapets moraliska dimension skapa ett resultat som gör det möjligt att dra slutsatser om lärarstu- derandes möjligheter att utveckla sitt lärarskap.
Datainsamling och ett första urval
Avhandlingsarbetets empiriska undersökning utgörs av en observationsstu- die där samtal vid nätbaserade seminarier i lärarutbildning analyserats och värderats i förhållande till perspektivet lärarskapets moraliska dimension. Vid valet av seminarier för studien framstod det som avgörande att de lärarstuderande hade en vana av att samtala via nätet. Detta för att samta- len inte skulle upptas av frågor som hade att göra med på vilket sätt kom- munikationsprogrammet fungerar (se exempelvis Cunningham, Beers Fä- gersten & Holmsten 2010). Ett kriterium för val av studieobjekt var att de studerande var väl förtrogna med det nätbaserade seminariet som samtals- form.
Detta argument talade för ett val av seminarier från lärarutbildningens slutskede och att aktuell nätbaserad kurs också skulle ingå i ett som helhet nätbaserat lärarprogram. Men viktigast för valet av seminarier var att ak- tuell kurs skulle ge förutsättningar för lärarstuderande att innehållsligt tala om lärares arbete. Ett lämpligt val utgjordes således av en kurs i lärarut- bildningens slutskede när studerande står på tröskeln till ett yrkesliv och där samtalens innehåll förhoppningsvis är riktade mot kommande arbete som lärare snarare än fortsatta högskolestudier.
Som en konsekvens av dessa kriterier valdes en kurs vid ett av landets lä- rosäten som profilerat sig genom att bedriva omfattande nätbaserad ut- bildning och en kurs där de studerande genomför sin sista verksamhetsför- lagda utbildning i vars anslutning totalt åtta seminarier ingår. I samband
med den verksamhetsförlagda delen av kursen ingår också för de stu- derande att genomföra ett arbete med elever i förskola, förskoleklass eller grundskola beroende på programinriktning. Lärandemål i kursen samman- fattas i rubrikerna ”Pedagogiskt ledarskap”, ”Skolutveckling” och ”Etiska perspektiv” (Studiehandledning 2011, 2012), vilket sammantaget talade för goda förutsättningar att kunna observera studerandes samtal om lära- res arbete, både utifrån sina egna erfarenheter att leda pedagogiska situat- ioner och utifrån observation av andra lärare i arbete.
För att erhålla tillgång till seminariesamtal i aktuell kurs tillfrågades de lärare från lärosätet, som skulle arbeta som seminarieledare i kursen hösten 2011, om intresse fanns för ett deltagande. Vid en träff strax före kursstart informerades blivande seminarieledare om mitt önskemål att spela in så många seminarier som möjligt från kursen. Vid detta tillfälle angavs också att intresset främst bestod i att följa grupper av lärarstuderande med in- riktning mot grundskola, vilket gjorde att antalet möjliga seminariegrupper halverades från tolv möjliga grupper till sex. Av de tre seminarieledare som skulle ansvara för dessa sex grupper visade en sitt intresse att ingå i stu- dien. Det hela resulterade senare i att vederbörandes två seminariegrupper kom att ingå i studien när det senare också framgick att alla studerande i dessa två grupper ställde sig positiva till deltagande.
Mot denna bakgrund, det vill säga att det empiriska underlaget i detta skede uppfattades som begränsat, tillfrågades även alla seminarieledare inför motsvarande kurs våren 2012 enligt samma procedur. Vid detta kurs- tillfälle var några av seminariegrupperna sammansatta av lärarstuderande med inriktning både mot förskola och grundskola, vilket accepterades ur urvalssynpunkt, eftersom risken ansågs överhängande att det annars skulle bli svårt att få tillgång till vad som uppfattades som tillräckligt med empi- riskt material för observationsstudien.
Den totala mängden möjliga seminariegrupper kom därför vid detta andra urvalstillfälle att uppgå till nio stycken fördelat på fem seminariele- dare. Tre av dessa fem seminarieledare visade sitt intresse att ingå i studien. Av de fem seminariegrupper av studerande som därmed kunde tillfrågas om deltagande ställde sig alla studerande i tre av dessa fem grupper posi- tiva till deltagande innebärande att studien våren 2012 kom att utökas med ytterligare tre seminariegrupper för att totalt uppgå till fem seminariegrup- per ledda av sammanlagt tre seminarieledare.
Sammanlagt innebar det att 25 seminarier spelades in hösten 2011 och våren 2012 fördelat på fem olika seminariegrupper, vilket sammantaget resulterade i 64½ timmars inspelat material. Antalet seminarietillfällen från respektive grupp varierade från tre inspelningar till sex. Skälet till att anta- let inspelade seminarier kom att variera på detta sätt var bland annat semi-
narieledares sjukdom, problem att få igång inspelning, vid ett tillfälle också ett aktivt val att inte spela in på grund av att studerande avsåg att visa upp bilder på elever i anslutning till samtalet, samt att processen fram till att seminariegruppens alla deltagare hade besvarat frågan om deltagande i studien tog olika lång tid i anspråk. Detta eftersom det var inom kursens tidsmässiga ram som överenskommelse om deltagande fattades.
Forskningsetiska överväganden också med koppling till urval
Vad deltagare i seminariesamtal i lärarutbildning kommer att säga kan vi aldrig på förhand veta. I det avseendet står forskaren inför en osäker situ- ation när det kommer till att hämta in ett empiriskt material. Vid semina- riesamtal i lärarutbildning skulle således situationer kunna uppstå där stu- derande involveras i samtal som kan upplevas som utlämnande för den enskilde. Detta, bland annat, eftersom det aldrig kan tas för givet att stu- derande kommer att lyckas med sina studier. Problematiken tydliggör den svårighet som det ligger i för både den enskilde och för övriga deltagare att avgöra vad som kan betraktas som lärarstuderandes professionella respek- tive privata sfärer. Men avgörande för förståelsen av seminariesituationens etiska problematik är att lärarutbildning svarar mot en samhällelig kon- text, vilket gör att seminarieledares bedömningar av lärarstuderande och risken för att lärarstuderande skulle kunna känna sig utlämnade alltid sker i förhållande till en yrkesrelaterad förmåga. Det rör sig således om en etisk problematik som kan uppstå i relation till studerandes agerande i semi- nariet utifrån dess kontext, inte med utgångspunkt i mer existentiella frå- gor och deras liv i stort.
Ändå, eftersom en gränsdragning mellan vad som kan uppfattas som privat eller professionellt för den enskilde kan vara svår att dra är det en central uppgift för forskaren att informera deltagarna om avhandlingsar- betets syfte, sammanhang, metod, hur resultatet ämnas att senare presente- ras, vad som händer med det empiriska materialet efter avslutad studie samt att den enskildes deltagande alltid kan avbrytas när som helst utan krav på förklaring.
Eftersom jag i detta fall kommit överens med seminarieledarna, det vill säga de som ställt sig positiva till att ingå i studien, om en uppläggning som också till en del involverade dem i processen, var det viktigt att på ett tyd- ligt sätt låta frågan om lärarstuderandes deltagande avgöras i förhållande till mig som forskare. Vid det inledande seminarietillfället i kursen när dessa seminarieledare träffade de olika seminariegrupperna för första gången, berättade de om mitt avhandlingsarbete och mitt önskemål att få spela in så många seminarietillfällen som möjligt i kursen. Detta gav grup- pen ett första tillfälle att utan forskarens närvaro överväga tanken på att
frivilligt låta sig spelas in. I de fall där alla närvarande i seminariegruppen ställde sig preliminärt positiva berättade seminarieledaren att jag ämnade skicka ut ett informationsbrev till var och en samt att jag erbjöd mig att komma till nästa seminarietillfälle för att informera om avhandlingsarbetet och ge möjlighet till ett klargörande samtal rörande eventuella frågor. Några av seminariegrupperna såg positivt på detta, varför jag anslöt till deras seminarier via nätet där jag relativt kort informerade om det kom- mande avhandlingsarbetet. Att informera om en kommande studie innebär i sig en avvägning av hur mycket information som ska ges och hur detalje- rad denna information ska vara för att deltagarna ska kunna förstå vad deras forskningsdeltagande innebär utan att mängden information försvå- rar ett genomförande i enlighet med studiens syfte.
Vikten av att varje lärarstuderande gavs möjlighet att individuellt be- svara min förfrågan om deltagande ska också ses i relation till att de stu- derande står i beroendeställning till sin seminarieledare och den bedömning som vederbörande gör, vilket för den studerande också skulle kunna inne- bära svårigheter att säga nej till deltagande när respektive seminarieledare i ett första skede informerade seminariegruppen om mitt intresse av att spela in deras seminariesamtal. Ett informationsbrev75 formulerat i enlighet med Vetenskapsrådets forskningsetiska principer76 skickades därför ut till var och en med en begäran om ett skriftligt samtycke från alla studerande, vilket också inkom. I den process från att lärarstuderande i ett första sam- tal med seminarieledare fick kännedom om mitt avhandlingsprojekt fram till att samtycke om deltagande hade erhållits, som tidigare nämnts, kom fem av totalt sju tillfrågade grupper av studerande att ingå i studien.
När så seminarier började spelas in styrdes inspelningen dessutom vid alla tillfällen utom tre av seminarieledaren77 som tillsammans med gruppen avgjorde när inspelningen påbörjades och som också kunde avbryta inspel- ningen om så önskades. Vid exempelvis ett tillfälle valde, som nämnts, en
75 Se bilaga 1.
76 I informationsbrevet uttrycks detta på följande sätt: ”Materialet kommer att behandlas enligt Vetenskapsrådets forskningsetiska principer. Dessa principer krä- ver utförlig information till deltagarna följt av ett samtycke av de personer som ingår i undersökningen. Vidare krävs att materialet behandlas konfidentiellt, det vill säga att inga enskilda forskningspersoner kan identifieras i den delen av data som offentliggörs. Materialet får endast användas i forskningssammanhang och kan komma att arkiveras, alternativt förstöras.
77 Vid två tillfällen igångsattes inspelningen av IKT-personal eftersom seminariele- daren inte var närvarande vid start och vid två tillfällen loggade jag in på semina- rieledarens önskemål för att sätta igång inspelningen varefter jag loggade ut igen innan seminariet kom igång.
seminariegrupp att inte göra en inspelning eftersom några studerande ville lägga upp bilder av elever på whiteboarden i Adobe Connect. Detta material bedömdes som olämpligt att ingå i det empiriska dataunderlaget. Forskning i känd miljö
En andra forskningsetisk fråga kopplad till urvalsfrågan rör forskning i känd miljö. I min tidigare roll som högskoleadjunkt har jag utvecklat en stor kännedom om lärosätets nätbaserade utbildning, dock inte i förhål- lande till den aktuella kurs vars nätbaserade seminarier studerats, i vilken jag endast sedan tidigare haft en begränsad insyn. De arbetande seminarie- ledarna är mig däremot bekanta. Dessa bakgrundsfaktorer har också indi- rekt kommit att påverka mitt avhandlingsarbete eftersom jag sett avhand- lingens första del och upparbetningen av ett pedagogiskt didaktiskt per- spektiv som en samtidig distansering från min tidigare förförståelse. Ge- nom att ge hela avhandlingsarbetet en uppläggning där den empiriska stu- diens forskningsfrågor och analysfrågor emaneras ur ett definierat perspek- tiv, menar jag att avhandlingen står på en vetenskaplig grund som minime- rar eventuell påverkan av mina tidigare erfarenheter.
Det upparbetade pedagogiskt didaktiska perspektivet skapar krav på till- förlitlighet och giltighet i förhållande till den teoretiska referensram som perspektivet erbjuder, inte i förhållande till lärosätet eller dess personal. Perspektivet lärarskapets moraliska dimension sätter i denna avhandling sitt fokus på lärarstuderandes agerande i samtal om lärares arbete. Studien avser således inte att problematisera seminarieledares arbete.
Denna avgränsning gjordes av hänsyn till forskningsetiska skäl men också av att mitt intresse var riktat mot lärarstuderandes agerande för att ge svar till avhandlingens andra syfte att skapa kunskap om blivande lära- res möjligheter att utveckla sitt lärarskap i nätbaserade seminariesamtal. Denna avgränsning deklarerades till alla seminarieledare i samband med det första informationstillfället på deras arbetsplatsträff. Detta fokus un- derlättades även av det metodiska grepp som ingår i den aktuella kursen, vilket består i att låta lärarstuderande agera som samtalsledare för ett se- minarium vardera under kursens gång.
En första databearbetning och ett andra urval
I det inledande skedet lyssnade jag igenom alla 25 seminarier för att få en uppfattning om samtalens innehåll. I samband med detta uppmärksam- made jag att vissa passager innehöll vad jag uppfattade som osedvanligt långa pauser i samtalet, varför jag inledningsvis valde att parallellt med genomlyssningen, transkribera några utsnitt ur materialet där detta möns- ter syntes mer tydligt. Dessa transkriptioner bestod av tre cirka 20 minuter
långa samtal vardera och innehöll en klockning av inläggens längd och de pauser som uppstod däremellan. Detta inledande försök att närma mig materialet fann jag ganska snart som ogörligt eftersom det dels tog oerhört mycket tid i anspråk i relation till det omfattande material som jag hade tillgång till, dels att fokus i min analys tenderade att få en alltför smal in- riktning i förhållande till den empiriska undersökningens syfte.
Dock gjorde denna första databearbetning mig uppmärksam på att de studerande i de transkriberade utsnitten gavs möjlighet att prata till punkt på ett sätt som föreföll unikt i förhållande till samtal ansikte mot ansikte i fysiska rum. Jag kunde konstatera ett karaktärsdrag i samtalen från det begränsade materialet som bestod i att de studerande ytterst sällan bröt in i varandras tal och att de istället snarare väntade ut varandra. Denna iaktta- gelse kom senare att få betydelse för min uppmärksamhet vid den fortsatta databearbetningen.
Av genomlyssningen framgick också att de studerandes samtal i olika hög grad handlade om lärares arbete i interaktion med elever. När exem- pelvis studerande hade i uppgift att rikta in sig på frågor om skolutveck- lingsarbete och den egna VFU-skolans78 kvalitetsarbete kom samtalen i huvudsak att riktas mot ett upplevt tryck från myndigheter respektive frå- gor på organisationsnivå med fokus på interaktionsprocesser rektor och lärare emellan. Dessa samtal återspeglar onekligen förhållanden av bety- delse för lärares arbete och lärarstuderandes utvecklingsprocess av sitt lärarskap, men i relation till avhandlingens intresse och syfte där intresset riktas mot samtal rörande interaktionen lärare och elever emellan, valde jag att i ett andra urvalssteg avgränsa materialet och utelämna det femte och sjätte seminarietillfället i kursen som fokuserade på frågor om skolut- veckling. Jag förstod också med tiden att det empiriska materialet var allt- för omfattande för att jag skulle kunna närma mig det på en rimlig detalj- nivå som gjorde det möjligt att urskilja skilda samtalsteman och den re- flektionsriktning som i dessa tar form. Det kvarvarande urvalet i detta skede bestod av totalt 19 seminarier, vilket sammantaget omfattade 48½ timmars inspelat material.
Mot bakgrund av att jag fortfarande stod med ett alltför omfattande material att detaljstudera gjorde jag slutligen bedömningen att även samtal från seminarietillfälle två och tre kunde väljas bort utan att avgörande exempel på seminariesamtals innehåll skulle försvinna. Argument för att
78 I den följande texten i avhandlingen återfinns utöver termen VFU-skola också VFU-lärare, vilka avser den skola respektive den handledare som den studerande befinner sig på och har kontakt med i samband med sin verksamhetsförlagda ut- bildning (VFU).
inte ta med seminarietillfälle två och tre var också att endast två respektive tre grupper hade spelat in dessa seminarietillfällen i kursen. Dessutom hade dessa seminarietillfällen ett innehåll som avsåg att leda fram till ett samtal vid seminarietillfälle fyra och en examinationsuppgift där de studerande med hjälp av etiska begrepp skulle samtala om yrkesetiska dilemman häm- tade ur pedagogiska situationer. Jag fann att seminarietillfälle fyra, som utgör det sista seminarietillfället för detta moment i kursen, där etiska frå- gor står i fokus, utgjorde ett tillräckligt stort underlag. Även Malmbjers (2007:227) konstaterande att lärarstuderande har svårt att tala om lärares arbete med hjälp av vetenskapligt förankrade begrepp gav stöd åt att sätta fokus på seminarietillfälle fyra framför seminarietillfälle två och tre.
Det slutliga urvalet innebar således att det empiriska underlaget bestod av totalt 14 seminarietillfällen, motsvarande 37 timmars inspelade semina- riesamtal, med fem inspelningar av seminarietillfälle fyra, fem inspelningar från seminarietillfälle sju samt fyra inspelningar från seminarietillfälle åtta. Dessa tre olika seminarietillfällen hade, som delvis redan nämnts, i tur och ordning vid seminarietillfälle fyra fokus på yrkesetiska dilemman, vid se- minarietillfälle sju var fokus satt på frågor kopplade till ämnesdidaktik, utvärdering, bedömning och betygssättning samt vid seminarietillfälle åtta var fokus inriktat på de studerandes genomförda arbete under deras verk- samhetsförlagda utbildning79.
I de fem seminariegrupperna som samtalade vid dessa seminarietillfällen ingick i grupp A fem studerande, grupp B åtta, grupp C tio, grupp D nio och i grupp E nio studerande. Vid ett tillfälle var två studerande frånva- rande, vid sju tillfällen var en studerande frånvarande och vid resterande sex seminarietillfällen var alla studerande i grupperna närvarande.
Efter att det empiriska materialets omfattning definierats var nästa steg i processen att transkribera de fjorton seminarietillfällen som valts.
Transkribering av inspelningar
En transkription är en översättning av tal till skrift, en överföring till skrift- lig notation av yttranden (Linell 1994:2), vars bästa form inte med be- stämdhet går att avgöra (Watson 2006:513). Rimligt är istället att låta syftets riktning vara avgörande för det sätt transkriptionen utförs, för vad som uppmärksammas och på vilken detaljnivå det görs. I så måtto utgör själva transkriptionen i sig ett metodval. Sättet att transkribera återspeglar således vad som uppmärksammas. Vid valet av transkriberingsnivå för avhandlingens empirska undersökning framstod det viktigt att det av tran-
79 För en utförligare beskrivning, se kapitel åtta där innehållet vid respektive semi- narietillfälle beskrivs under den övergripande rubriken ”Samtal om lärares arbete”.
skriptionerna framförallt skulle framgå vad som innehållsligt sägs vid se- minarierna i relation till lärares arbete och vilka responser detta väcker bland övriga seminariedeltagare. I fokus för val av transkriptionsnivå har med andra ord varit att skapa möjligheter att analysera på vilka sätt aktu- ellt innehåll utforskas av deltagarna vid det nätbaserade seminariet för att därigenom kunna urskilja omdömesbildande processer.
För detta ändamål gjorde jag bedömningen att en transkriberingsnivå där de studerandes samtalsinlägg återgavs ordagrant med konventionell stavning i löpande text skulle vara tillräcklig, vilket närmast motsvarar vad Linell (1994:10)beskriver som en detaljerad utskrift på nivå två, även om löpande text mer svarar mot vad Linell (1994:11)beskriver som nivå tre. Detta också mot bakgrund av att jag inför en innehållslig analys inte såg det som nödvändigt att sätta stor vikt vid överlappningar i samtalsinlägg eller vid betoning80 av ord i samtalet, det som Linell (1994:8) beskriver som utmärkande för transkriptioner på nivå ett. Ett skäl till detta var också att överlappande tal förekommer mycket sparsamt i materialet, vilket jag som tidigare beskrivit kunnat konstatera i samband med en första databe- arbetning.
Eftersom det däremot i Adobe Connect erbjuds möjligheter att parallellt även kommunicera med övriga deltagare via skrift i chatt, i antecknings- fönster respektive på den gemensamma whiteboarden fann jag det rimligt