Regeringens förslag: Personuppgiftsbehandling enligt patientdatalagen ska få ske även om den enskilde motsätter sig personuppgifts-behandlingen. Undantag från denna huvudregel kan gälla enligt lag eller förordning. Vissa undantag följer av patientdatalagen.
Sådan personuppgiftsbehandling som inte är tillåten enligt patient-datalagen ska få utföras om den enskilde registrerade uttryckligen samtycker till det och inte annat följer av andra bestämmelser i patient-datalagen eller av annan lag eller förordning. Vidare ska regeringen få meddela ytterligare undantag .
Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.
Remissinstanserna: Endast ett fåtal av remissinstanserna har uttalat sig om förslaget. Barnombudsmannen vill betona artikel 12 i FN:s konvention om barnets rättigheter som stadgar att ett barn har rätt att fritt uttrycka sina åsikter i alla frågor som rör barnet. Barnets åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad. I lagen bör tydligt framgå vem som ska samtycka till åtgärden samt när barnet får självbestämmanderätt. Ett samtycke från en underårig patient, inte
64 vårdnadshavarna, bör alltid eftersträvas, även om det inte är nödvändigt
för personuppgiftsbehandlingen. Karlskrona kommun anser att det är bra att det sker ett klarläggande beträffande när en person motsätter sig personuppgiftsbehandling respektive samtycker. Trots dessa klar-lägganden anser kommunen att det behövs ytterligare något förtydliganden när det gäller förfrågan till personer som inte själva är kompetenta att svara för sig. Justitieombudsmannen, JO, konstaterar att utredningen inte föreslår några särskilda bestämmelser avseende vuxna patienter som tillfälligt eller varaktigt brister i beslutsförmåga. JO delar uppfattningen att det för närvarande inte bör införas sådana sär-bestämmelser, utan att saken lämpligen bör regleras i samband med ett ställningstagande till förslagen i det tidigare presenterade betänkandet Förmyndare och ställföreträdare för vuxna (SOU 2004:112). JO anser vidare att det finns behov av att omarbeta bestämmelserna i 2 kap. 2 och 3 §§ patientdatalagen, som reglerar den enskildes inställning till person-uppgiftsbehandling, i syfte att göra dem mer lättillgängliga.
Skälen för regeringens förslag
Behandling av personuppgifter är enligt personuppgiftslagen tillåten, om den enskilde registrerade har lämnat sitt samtycke till behandlingen enligt 10 § personuppgiftslagen. Kravet på att samtycket ska vara särskilt innebär t.ex. att en registrerad inte kan lämna ett giltigt generellt samtycke till personuppgiftsbehandling som inte är preciserad till något eller några ändamål. Dessutom krävs att den registrerade först har informerats om behandlingen.
Inte heller kan en registrerad som inte utnyttjar en rätt att motsätta sig en personuppgiftsbehandling anses genom sin passivitet ha samtyckt till behandlingen. Även känsliga personuppgifter får behandlas med den enskilde registrerades samtycke till personuppgiftsbehandlingen.
Samtycket ska dock vara uttryckligt enligt 15 § personuppgiftslagen. I annat fall gäller det generella förbudet i 13 § personuppgiftslagen mot att behandla känsliga personuppgifter. Att samtycket ska vara uttryckligt innebär inget krav på att det ska vara skriftligt eller att det ska dokumenteras. Enligt uppgift från Datainspektionen accepteras konkludent samtycke av inspektionen då en enskild, efter att ha fått tydlig information om personuppgiftsbehandlingen, frivilligt lämnar känsliga personuppgifter i enkätsvar. Flera av de rekvisit som gör personuppgiftsbehandling utan samtycke tillåten enligt 10 § personuppgiftslagen är ofta för handen, t.ex. punkten b) att den person-uppgiftsansvarige ska kunna fullgöra en rättslig skyldighet (patientjournalföring) eller punkten d) att en arbetsuppgift av allmänt intresse ska kunna utföras.
När det gäller känsliga personuppgifter följer dessutom av 18 § första stycket personuppgiftslagen att sådana uppgifter får behandlas utan den registrerades samtycke för hälso- och sjukvårdsändamål, om behandlingen är nödvändig för förebyggande hälso- och sjukvård, medicinska diagnoser, vård eller behandling eller administration av hälso- och sjukvård.
Enligt andra stycket samma paragraf gäller dessutom att den som är yrkesmässigt verksam inom hälso- och sjukvårdsområdet och har tystnadsplikt får behandla känsliga personuppgifter som omfattas av tystnadsplikten. Detsamma gäller den som är underkastad en liknande tystnadsplikt och som har fått känsliga uppgifter från verksamhet inom hälso- och sjukvården. I de fall personuppgiftslagen tillåter person-uppgiftsbehandling utan den registrerades samtycke, har den registrerade ingen rätt att med rättslig verkan motsätta sig personuppgifts-behandlingen. Det följer av 12 § andra stycket personuppgiftslagen.
65 Vårdregister får föras oberoende av patientens inställning till
personuppgiftsbehandlingen. Den enskilde registrerades samtycke till personuppgiftsbehandlingen krävs alltså inte. Något uttryckligt klar-görande av detta förhållande finns inte i vårdregisterlagen utan anses följa av lagens bestämmelser om förutsättningarna för att behandla personuppgifter i vårdregister.
Regeringen föreslår inte särregler för vuxna patienter som tillfälligt eller varaktigt brister i beslutsförmåga. Hur dessa ska hanteras i hälso- och sjukvården har utretts av Utredningen om förmyndare, gode män och förvaltare, SOU 2004:112. Betänkandet bereds för närvarande i Regeringskansliet. Regeringen anser därför att det för närvarande inte bör införas sådana särbestämmelser, utan att saken lämpligen bör regleras i samband med ett ställningstagande till förslagen i det sistnämnda betänkandet.
Vad ska gälla om den enskilde motsätter sig personuppgiftsbehandlingen?
Personuppgiftslagen gäller i den mån vårdregisterlagen saknar bestäm-melser. Det har ansetts innebära att bestämmelsen i 12 § andra stycket personuppgiftslagen, om att den enskilde inte har rätt att motsätta sig en personuppgiftsbehandling som är tillåten enligt personuppgiftslagen, också gäller vid personuppgiftsbehandling enligt vårdregisterlagen. Som Lagrådet tidigare har påpekat (prop. 2000/01:33 s. 346) medför emellertid utformningen av 12 § andra stycket personuppgiftslagen att det är svårt att i en särskild registerförfattning hänvisa till den bestämmelsen som grund för rätten att behandla personuppgifter i vissa fall när den enskilda motsätter sig det. Av detta skäl och i förtydligande syfte föreslår regeringen att en uttrycklig bestämmelse införs i patient-datalagen som anger att personuppgiftsbehandling, som är tillåten enligt lagen, som huvudregel får utföras även om den enskilde registrerade motsätter sig den.
Bestämmelser i annan lag eller förordning kan ge enskilda direkt eller indirekt en möjlighet att med rättslig verkan motsätta sig en person-uppgiftsbehandling som i och för sig regleras av patientdatalagen. Även sådana bestämmelser bör gälla före patientdatalagens huvudregel.
Vad ska gälla om den enskilde samtycker till en personuppgiftsbehandling?
66 Regeringen föreslår att även sådan personuppgiftsbehandling som går
utöver vad patientdatalagen tillåter får utföras, om den enskilde registrerade uttryckligen samtycker till det. Från denna huvudregel före-slås ett undantag nämligen en bestämmelse som uttryckligen anger att en patient inte kan samtycka till en personuppgiftsbehandling i strid mot vissa av patientdatalagens bestämmelser. Vidare föreslås att regeringen ges en generell befogenhet att närmare kunna föreskriva ytterligare undantag som upphäver verkan av den enskilde registrerades samtycke till personuppgiftsbehandling, se avsnitt 10.2.
Det kan påpekas att regeringens förslag innebär att den enskilde bara kan uttryckligt samtycka till avvikelser från patientdatalagen rörande uppgifter om sig själv. Ett samtycke från patienten gör det således inte tillåtet att även behandla t.ex. uppgifter om patientens anhöriga i strid mot lagen eller att använda annars otillåtna sökbegrepp.
Sammanfattning
Regeringen anser att bestämmelserna som reglerar den enskildes inställning till personuppgiftsbehandling och som föreslås i 2 kap. 2 och 3 §§ patientdatalagen innebär att reglerna kring detta tydliggörs och medför en ökad tillgänglighet.