Den internaliserade tävlingen

Oavsett om serietabellerna är borttagna och även om det inte ens fastställs officiella resultat i matcherna så är barnen väl medvetna om vad det står och kämpar för att vinna matchen. En fotbollsmatch är en tävling, det är något självklart för barnen. Tävlingen i fotbollsmatchen är likt en naturlag, utan tävlingsmomentet hade det inte längre varit en fotbollsmatch utan något annat. Detta bör förstås som att tävlingen har internaliserats som en oersättlig komponent av fotbollsmatchen. Att fotboll innebär tävling har barnen lärt sig då de socialiserats in i samhället och idrotten. Det är dock inte bara för barnen detta har internaliserats utan även för de intervjuade föräldrarna och, vad det verkar, samhället i stort. Att det reducerade tävlingsmomentet beskrivs som något lite märkligt tyder på detta. Föräldrarna förstår även de tävling i fotboll som en naturlag, därmed känns det lite konstigt om det ska reduceras.

41

Parallellt med detta är dock parollen resultatet är inte det viktigaste objektiverad hos föräldrarna. Skillnaden mellan vuxenperspektivet och barnperspektivet under

fotbollsmatchen utgörs av förståelsen för hur den internaliserade tävlingen är förenlig med att resultatet inte är det viktigaste. Vuxenperspektivet som föräldrarna ger uttryck för är att tävlingen förstås som spelets grundläggande logik men också att barnfotbollen och dess matcher fyller ett större syfte än rangordning. Utifrån tidigare forskning lär inte

barnperspektivet på idrottande i stort skilja sig alltför mycket från denna syn. När det är match ger barnen uttryck för att resultatet är det allra viktigaste, vilket föräldrarna beskriver. Men matchresultatets betydelse verkar vara något temporärt för barnen och koncentrerat till att främst gälla under själva matchen. Detta stöds av tidigare forskning där barn värderar deltagande och glädje högre än vinster och även av föräldrarnas

42

8. Diskussion

I det avslutande avsnittet diskuteras det resultat som framkommit i studien, dels i termer av vad det innebär, men även i förhållande till hur studien genomförts och vad detta inneburit för dess resultat.

8.1 Resultatdiskussion

Syftet med den här studien var att förstå det tävlingsklimat som upplevs av föräldrar inom barnfotbollen i sydvästra Skåne i förhållande till Svenska Fotbollförbundets intentioner med de tävlingsstrukturella förändringar de genomfört. Genom tre frågeställningar ville jag skapa förståelse för hur skånska fotbollsföräldrar upplever den tabellfria barnfotbollen och klimatet kring den.

Resultaten visar att föräldrarna värderar tävlings- och matchklimatet som bra med ett barnrättsperspektiv som referensram. Det sättet att utvärdera ligger även i linje med Svenska Fotbollförbundets visioner för vad som är brukligt inom barnfotbollen. Vilken roll tävlingsstrukturen och de borttagna serietabellerna spelar för matchklimatet är däremot en fråga som denna studie inte är kapabel att besvara. Som tidigare klargjorts har föräldrarna inte erfarenheter av barnfotboll med serietabell, vilket på flera sätt är avgörande för resultaten, vilket jag återkommer till. Föräldrarnas sätt att uppfatta barnfotbollen har resultatmässigt vidare lett till att insikten att resultatet inte är det viktigaste dominerar. Det hela bör inte förstås som att alla vuxna kring barnfotbollen instämmer i synsättet, utan som att det har överskuggat beskrivningarna av de egna och andra vuxnas inställning till

barnens fotboll. Detta kan en vända och vrida på i förhållande till beslutet att ta bort serietabellerna. Om det är en effekt som uppstått till följd av beslutet kan jag förstås inte uttala mig om utifrån studien, men det kan inte uteslutas som en bidragande faktor. Oavsett om detta uppstått till följd av att inte ha serietabeller eller av något annat så är det den verklighet som beskrivs av fotbollsföräldrar i Skåne. Ett sätt att ta reda på dess inverkan vore att jämföra svaren mellan distrikt som Skåne där dagens barn inte haft serietabell tidigare, med ett annat där tabellerna togs bort först 2017. Skillnaden ligger då i

erfarenheten av spel med serietabell. Det skulle kunna föreligga en skillnad mellan de olika förutsättningarna. Svaren i förevarande studie representerar då de förutsättningar som

43

kommer råda i Sverige inom ett par år, det vill säga en barnfotboll där serietabellen blir en nyhet för samtliga vid 13 års ålder och intåget i ungdomsfotbollen.

Vidare kan det diskuteras vad det innebär att synsättet att resultatet inte är det

viktigaste dominerar, oavsett om det tillkommit via borttagna serietabeller eller något

annat. Föräldrarna i studien upplever inte toppning som något större problem. Det kan härledas till den styrande logiken då incitamentet för att toppa inte är förenligt med den synen på barnfotbollens syfte. I studien framkommer resultat som visar att en fotboll utan serietabell inte fullt ut stimulerar vissa tävlingsinriktade tolvåriga killar som kommit långt i sin fotbollsmässiga utveckling. Vidare framkom resonemang att

tävlingsmomentet inte är lika viktigt för andra barn, men några tydliga vittnesuppgifter om vad det faktiskt innebär för de som inte kommit lika långt i utveckling framkom tyvärr inte när det empiriska materialet samlades in. Jag återkommer till att diskutera detta när urvalets påverkan behandlas. Idrotten är till stora delar anpassad efter de som är bäst, speciellt traditionellt sett. Att ta bort serietabellerna för att barnfotbollen ska närma sig det barnrättsperspektiv som präglar Fotbollens Spela, Lek och Lär kan ses som ett drag för att inkludera fler i verksamheten. Devisen så många som möjligt, så länge som

möjligt, så bra som möjligt har genom Riksidrottsförbundet och specialidrottsförbunden

blivit svensk barnidrotts motto (Widén, u.å.). Med den bakgrunden vore det intressant med fler studier om hur tävlingsstrukturella förändringar påverkar barns benägenhet att stanna inom idrotten. I förhållande till vad som framkommit i denna studie gällande de långt utvecklade barnen vore det extra intressant med studier som fokuserar på hur detta påverkar de barn som inte kommit lika långt i utvecklingen. Om det bidrar till att skapa ett klimat där fler vill och kan fortsätta idrotta längre, just för att verksamheten bygger på deltagande och glädje istället för att jaga segrar till varje pris.

Till detta hade även studier som tittar närmare på den grupp som kommit längst i den fotbollsmässiga utvecklingen behövts utifrån de svar som framkommit här. Aktuella frågeställningar hade då varit att undersöka om utvecklingen stannar av om de inte utmanas på nästa nivå, eller till och med leder till att spelare slutar av den anledningen. Burton med flera (2011) föreslår som en del av konceptet competitive engineering att det ska erbjudas olika nivåer att tävla på för idrottande barn, vilket skulle kunna vara en möjlig lösning på problematik av detta slag. Nivåindelning är redan i dagsläget en del av

44

Skånes Fotbollförbunds serieindelning för barnfotbollen, så utifrån det hade det efter beslut från SvFF såklart, varit möjligt att ytterligare anpassa verksamheten efter nivå. Idag är idealet att alla barn ska passa in i en enda modell för barnfotboll, vilket av förklarliga skäl innebär en utmaning. Den grundläggande logiken med idén om detta inom ramen för competitive engineering menar författarna är att det är barnen själva som får välja vilken tävlingsnivå de vill spela på. Detta skulle vara ett potentiellt problem då risken för att föräldrar och ledares påverkan inte hade inneburit ett självständigt val för barnen. Diskussionen, som kanske kan komma att återkomma framöver, uppstår eftersom att barn är olika till sinnet. Det är inte så svårt eller särskilt kontroversiellt att anpassa storlekar på mål, planer och bollar efter barn. Även om de fysiska

förutsättningarna kan skilja sig mellan olika barn är alla ungefär lika stora. Att anpassa tävlingsstruktur efter barn är svårare, just för att olikheterna kan vara så mycket större än kroppsliga mått.

Om tävlingens roll för hur föräldrarna upplever barnfotbollen har först och främst tävlingsmomentets obestridliga roll för fotbollsmatchens existens klargjorts. När barn spelar fotbollsmatcher så tävlar de, oavsett om resultaten hamnar i en serietabell eller inte. Föräldrarnas sätt att beskriva barnfotbollen kan ses som en syntes av denna grundläggande tävlingslogik och synen på att resultatet inte är det viktigaste.