I förhållande till det presenterade resultatet finns det anledning att reflektera över och diskutera ett par faktorers möjliga inverkan på det som framkommit.
Urvalet av de intervjuade föräldrarna skedde som bekant genom att de rekommenderades att respektive lags kontaktperson. Detta resulterade i en viss
överrepresentation av föräldrar vars barn var bland de som kommit längst i utvecklingen i respektive lag. Det påståendet stämmer in på tre till fyra av de barn vars föräldrar intervjuades. För övriga definierades sonens fotbollsmässiga utveckling inte något närmare. Ingen av föräldrarna beskrev sonen som en av de i laget som inte kommit så långt i utvecklingen, vilket innebar att det perspektivet missades. Detta problem hade möjligen kunnat motverkas om jag hade bett kontaktpersonerna att i samband med att de gav mig namn definierade föräldrarna i korta ordalag. Det hade ökat mina möjligheter
45
att målstyra urvalet ytterligare och välja intervjupersoner som representerade ännu fler perspektiv. Påverkan av det ovan nämnda ska dock inte överdrivas, även om det förtjänar att avhandlas. Urvalet ledde till att perspektivet från de föräldrar vars barn är långt komna i sin fotbollsmässiga utveckling kom fram lite tydligare och att det motsatta perspektivet inte fick motsvarande representation.
En annan aspekt som kan ha haft inverkan på resultatet är föräldrarnas sätt att hantera frågorna. Den bild av barnfotbollen som framkommer av studiens resultat är ganska positiv, vilket skulle kunna tänkas ha kommit av en oförmåga att värdera sig själv och det egna laget kritiskt. Vad som talar emot detta är dock att även
motståndarlagens agerande har varit en del av diskussionen. Inställningen i svaren har varit att klimat och beteenden har varit ungefärligt likvärdiga även bland
motståndarlagen. Risker finns också kring att respondenter svarar i linje med vad de tror att intervjuaren vill höra eller låter sig påverkas. Min uppfattning är dock likt jag
beskrev i metodavsnittet att respondenterna har gått in för att redovisa den verklighet de upplever på ett så rättvist sätt som möjligt.
I delavsnittet Tillförlitlighet diskuterades studiens trovärdighet. En brist för undersökningen är det starka beroendet av min egen förmåga att tolka och förstå det insamlade materialet. Med facit i hand vore en respondentvalidering av materialet i tolkad och analyserad form att föredra för att få tolkningarna bekräftade. Med det sagt ska det även tilläggas att resultaten tagits fram genom en systematiskt och genomtänkt
vetenskaplig metod, vilket inte ska underskattas. Hur insamlad empiri används och presenteras kan även tas till en diskussion om etik. När fotbollsföräldrar läser uppsatsen måste målet för mig som författare vara att de känner igen sin verklighet och själva kan nå förståelse om hur den skapas socialt. Detta gäller givetvis i ännu högre grad de föräldrar som deltagit i studien. För att det ska uppnås och arbetet uppfattas som etiskt korrekt behöver mitt ideal vara att materialet ska återges på ett så rättvist och nyanserat sätt som möjligt.
8.3 Slutsats
Utifrån det presenterade resultatet kan ett par slutsatser dras. Att ta bort serietabeller i barnfotbollen har inte resulterat i att barn inte längre tävlar i fotboll, tävlingslogiken i
46
den enskilda matchen är fortsatt dominerande. Vad beslutet eventuellt kan bidra till är en uppfattning om att resultatet inte är det viktigaste när barn spelar fotboll. I Skåne verkar denna uppfattning till stor del ha etablerats bland ledare och föräldrar som omger barnfotbollen, men slutsatser kring sambandet till borttagna serietabeller bör intas med försiktighet. Synsättet att resultatet inte är det viktigaste är förenligt med ett
barnrättsperspektiv på barnfotbollen. De två faktorerna ligger till grund när föräldrarna beskriver klimatet kring barnfotbollen som generellt bra.
Vidare forskning om vad borttagna serietabeller ger för effekt på barn- och ungdomsidrotten behöver göras. Förevarande studie kan ses ha bidragit med ett par utgångspunkter till kommande undersökningar och pågående offentliga debatt. För debattens del kanske den kan gå vidare ifrån att kretsa kring tävlingens vara och inte vara i den tabellfria barnidrotten och istället handla om beslutets effekter. Gällande dem har jag föreslagit att borttagna serietabeller kan bidra till att vuxna omkring barnidrotten ser andra saker än det sportsliga resultatet som det viktigaste, det vore intressant att se vidare studier om detta. I ett något längre tidsperspektiv vore det passande med studier om hur den tabellfria barnidrotten påverkar barnen. I denna studie föreslås det att förändringen innebär att barnidrotten inte längre är anpassad efter de barn som kommit längst i sin utveckling. Utan serietabeller passar verksamheten möjligtvis fler barn istället, men detta behöver studeras närmare.
47
Referenser
Bailey, R., Cope, E. J., & Pearce, G. (2013). Why do children take part in, and remain involved in sport? A literature review and discussion of implications for sports coaches.
International Journal Of Coaching Science, 7(1), 55-74.
Berger, P. L., & Luckmann, T. (1998). Kunskapssociologi: Hur individen uppfattar och
formar sin sociala verklighet. Stockholm: Wahlström & Widstrand.
Brenning, P. (2015, 24 november). Ingen seriesegrare i ungdomsfotbollen. Aftonbladet. Hämtad från: https://www.aftonbladet.se/sportbladet/fotboll/sverige/article21822640.ab Burton, D., Gillham, A. D., & Hammermeister, J. (2011). Competitive Engineering: Structural Climate Modifications to Enhance Youth Athletes' Competitive Experience.
International Journal Of Sports Science & Coaching, 6(2), 201-218.
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber.
Choi, H., Johnson, B., & Kim, Y. (2014). Children's Development Through Sports Competition: Derivative, Adjustive, Generative, and Maladaptive Approaches. Quest,
66(2), 191-202. doi:10.1080/00336297.2013.861757
Eliasson, I. (2009). I skilda idrottsvärldar: Barn, ledare och föräldrar i flick- och
pojkfotboll. Doktorsavhandling, Umeå Universitet, Pedagogiska institutionen.
Ekwall, P. (2017, 24 september). ”Låt barnen bli vinnare igen”. Expressen. Hämtad från: https://www.expressen.se/sport/kronikorer/patrick-ekwall/lat-barnen-bli-vinnare-igen/ Fenoglio, R., & Taylor, W. (2014). From winning-at-all-costs to Give Us Back Our Game: perspective transformation in youth sport coaches. Physical Education & Sport
Pedagogy, 19(2), 191-204. DOI: 10.1080/17408989.2012.748737
Fry, M. D., & Gano-Overway, L. A. (2010). Exploring the Contribution of the Caring Climate to the Youth Sport Experience. Journal Of Applied Sport Psychology, 22, 294-304. DOI: 10.1080/10413201003776352
Hassmén, N., & Hassmén, P. (2008). Idrottsvetenskapliga forskningsmetoder. Stockholm: SISU idrottsböcker.
Hertting, K. (2007). Den sköra föreningen mellan tävling och medmänsklighet: Om
ledarskap och lärprocesser i barnfotbollen. Doktorsavhandling, Luleå Tekniska
48
Karp, S. (2000). Barn, föräldrar och idrott: en intervjustudie om fostran inom fotboll och
golf. Doktorsavhandling, Umeå Universitet, Pedagogiska institutionen.
Lindgren, E-C., Hildingh, C., & Linnér, S (2017). Children’s stories about team selection: a discourse analysis. Leisure Studies, 36(5), 633-644. DOI: 10.1080/02614367.2016.1272624 Meisterjahn, R., & Dieffenbach, K. (2008). Winning vs. Participation in Youth Sports: Kids' Values and Their Perception of Their Parents' Attitudes. Journal Of Youth
Sports, 4(1), 4-7.
Milton, A. (2002). Världsläkarförbundets Helsingforsdeklaration: Etiska principer för medicinsk forskning som omfattar människor. Läkartidningen 99(11), 1214-1216. Molnar, G., & Kelly, J. (2013). Sport, Exercise and Social Theory: An Introduction. Abingdon: Taylor and Francis.
Norman, L. (2014) Motion till SvFF:s representantskapsmöte 28 november 2014:
Åldersgräns för när slutsegrare inte får utses i föreningsarrangerande tävlingar.
Ommundsen, Y., Roberts, G. C., Lemyre, P., & Miller, B. W. (2006). Parental and Coach Support or Pressure on Psychosocial Outcomes of Pediatric Athletes in Soccer. Clinical
Journal Of Sport Medicine, 16(6), 522-526.
Persson, L. (2015, 28 november). Experten om förbundets nya förbud: "Verklighetsfrånvänt". Fotbollskanalen. Hämtad från:
https://www.fotbollskanalen.se/sverige/experten-om-forbundets-nya-forbud- verklighetsfranvant/
Pooley, J. (1979). Alternative model to reduce competitiveness in sports for youth: the case of soccer. Review Of Sport & Leisure, 4(2), 65-88.
Redelius, K. (2002). Ledarna och barnidrotten: idrottsledarnas syn på idrott, barn och
fostran. Doktorsavhandling, Lärarhögskolan i Stockholm, Institutionen för samhälle kultur
och lärande.
Riksidrottsförbundet. (2009). Idrotten vill. Stockholm: Andrén Holm.
Riksidrottsförbundet. (2016). Vad betyder vad inom barnidrotten? Hämtad 1 mars 2018, från Riksidrottsförbundet, www.svenskidrott.se/Barnochungdomsidrott/Begreppinombarn- ochungdomsidrotten/
Sanchez-Miguel, P. A., Leo, F. M., Sanchez-Oliva, D., Amado, D., & Garcia-Calvo, T. (2013). The Importance of Parents' Behavior in their Children's Enjoyment and
Amotivation in Sports. Journal Of Human Kinetics, 36 171-179.
Sportbladet. (2015, 8 december). Öppet brev från ViLirare. Aftonbladet. Hämtad från: https://www.aftonbladet.se/sportbladet/fotboll/article21906322.ab
49
Svenska Fotbollförbundet. (2014a). Fotbollens Spela, Lek och Lär: Svensk barn- och
ungdomsfotbolls inriktning [Broschyr]. Malmö: Holmbergs.
Svenska Fotbollförbundet. (2014b) PROTOKOLL fört vid sammanträde med Svenska
Fotbollförbundets Representantskap fredag 24 november 2014.
Svenska Fotbollförbundet. (2015). PROTOKOLL fört vid sammanträde med Svenska
Fotbollförbundets Representantskap fredag 27 november 2015.
Walters, S. R., Payne, D., Schluter, P. J., & Thomson, R. W. (2015). ‘It just makes you feel invincible’: a Foucauldian analysis of children's experiences of organised team
sports. Sport, Education & Society, 20(2), 241-257. DOI: 10.1080/13573322.2012.745844 Widén, P (u.å.). Svar seriesegrare fr.o.m. 13 år.
50