Den lexikala funktionen Magn

7HRULQ RP OH[LNDOD IXQNWLRQHU VRP KDU XWYHFNODWV DY 0HO¶þXN RFK äRONRYVNLM RFK L YLVV PnQ RFNVn$SUHVMDQ VRP HQ YLNWLJ GHO L GHUDV Meaning-Text Theory, behandlas i avsnitt 2.1.2.1 ovan. Här ska funk-WLRQHQ0DJQGLVNXWHUDVOLWHPHULQJnHQGH

%HQlPQLQJHQ 0DJQ NRPPHU DY ODWLQHWV magnus ¶VWRU¶ ¶YlOGLJ¶ RFKEHW\GHUHQOLJW0HO¶þXN¶YHU\¶¶WRDYHU\KLJKGHJUHH¶ ¶LQWHQVHO\¶+DQEHVNULYHURFNVnIXQNWLRQHQVRPHQLQWHQVL¿HUDUH(eng. LQWHQVL¿HU; 0HO¶þXNRFKDQJHUDWWGHQNDQWLOOlPSDVSnDOODOH[LNDOD

enheter vars betydelse innefattar en graderbar komponent (2007: 122). De H[HPSHOSnIXQNWLRQHQ0DJQ VRPJHVDY0HO¶þXN äRONRYVNLM RFK0HO¶þXNRFKGLVNXWHUDVQHGDQ

)|OMDQGH NROORNDWLRQHU DY NRQVWUXNWLRQVW\SHQ DGMHNWLY  VXEVWDQ-tiv förekommer bland exemplen (kollokatorn är markerad med fetstil): close eller clean shave, trenchant analysis, crashing bore, fatal wound, LQ¿QLWH patience, thunderous applause, high temperature, strong coffee och heavy rain$YH[HPSOHQIUDPJnUDWW0DJQNDQUHDOLVHUDVSnYlOGLJW många olika sätt och att kollokatorerna kan uttrycka många olika betydel-VHUYLGVLGDQDYJUDGEHW\GHOVHQMlPI|UWH[ren (i clean shave), skarp (i trenchant analysis), oändlig (i LQ¿QLWHSDWLHQFH) och stark (i strong cof-fee$GMHNWLYHWhigh (hög) tycks vara det enda av exemplen som har en gradangivande grundbetydelse.

$GMHNWLYHQNDQLPnQJDIDOOSDUDIUDVHUDVPHGQnJUDDYGHRUGVRPDQJHV DY0HO¶þXNI|UDWWEHWHFNQDEHW\GHOVHLQQHKnOOHWKRVIXQNWLRQHQ 0DJQ to a (very) high degree eller intense(ly):

crashing bore / to a high degree (a) bore thunderous applause / intense applause heavy rain / intense rain

Ofta fungerar även frasen a lot of som ersättningI|UDGMHNWLYHQWH[ a lot of applause och a lot of rain%DVHQXWJ|UVLQRUPDOIDOOHWDYHWWYHUEDO-VXEVWDQWLYVRP¶I|UHOLJJHULVWRUPlQJG¶HOOHU¶VNHULVWRUXWVWUlFNQLQJ¶ I kollokationen strong coffee går det dock inte att ersätta kollokatorn strong med a lot of. I en kollokation som heavy rain DYVHU DGMHNWLYHW IUlPVWPlQJGHQDYUHJQPHGDQDGMHNWLYHWLstrong coffee avser kvaliteten SnNDIIHW)UDVHQNDQVQDUDVWSDUDIUDVHUDV¶FRIIHHZLWKJUHDWVWUHQJWK¶ Här föreligger en betydelseskillnad mellan kollokatorn strong RFK GH ÀHVWD övriga kollokatorer i exemplen. Ordet coffee VNLOMHUI|U|YULJWRFNVnXW sig, genom att det är ett konkret substantiv (och inte ett verbalsubstantiv). 6nGDQDlURYDQOLJDEODQG0HO¶þXNVH[HPSHO

)|OMDQGHH[HPSHOKRV0HO¶þXN äRONRYVNLMDYVHUNRQVWUXNWLRQHQDG-YHUEDGMHNWLYstark naked, deeply committed och patently absurd. Även i dessa exempel fungerar ersättningsorden to a (very) high degree eller intensely för kollokatorn (dvs. adverbet), liksom ordet very:

stark naked / to a high degree/intensely / very naked

deeply committed / to a high degree/intensely / very committed patently absurd / to a high degree/intensely / very absurd

)|OMDQGHH[HPSHODYVHUNRQVWUXNWLRQHQYHUEDGYHUEGlUYHUEHWXWJ|U bas och adverbet kollokator): condemn strongly, rely heavily, agree wholeheartedly, richly deserve, help a lot, laugh heartily och exam-ine attentively. Även i dessa exempel har kollokatorerna många olika grundbetydelser. Endast kollokatorn a lot (i kollokationen help a lot) uttrycker stor kvantitet utan några andra betydelsenyanser.

0nQJDNROORNDWRUHUNDQRFNVnUHDOLVHUDÀHUDOH[LNDODIXQNWLRQHUVDP WLGLJW'HWlUWH[RIWDVYnUWDWWKnOODLVlUIXQNWLRQHUQD0DJQ och %RQVRP UHDOLVHUDUEHW\GHOVHQ¶JRRG¶ En skarp analys (eng. trenchant analysis) är i hög grad en analys, men det är också en bra analys. På samma sätt har någon som har oändligt tålamod (LQ¿QLWHSDWLHQFH) både mycket tålamod och bra WnODPRG(IWHUVRPGHWlUP|MOLJWDWWNRPELQHUDÀHUDROLNDOH[LNDOD IXQNWLRQHUVNXOOHH[HPSHOVRPGHVVDNXQQDPDUNHUDV0DJQ%RQSUHFLV VRPI|OMDQGHIUDVHUKDUPDUNHUDWV0DJQ^Temp RFK0DJQ^Quant av0HO¶þXN  äRONRYVNLM

0DJQ^temp(experience) = long 0DJQquant(experience) = considerable

7LOOVNLOOQDGIUnQIXQNWLRQHQ%RQI|UHNRPPHU7HPSRFK4XDQWHPHOOHUWLG aldrig på egen hand (vilket är anledningen till skillnaderna i notationssätt ovan). De kombineras alltid med någon annan funktion för att tillföra GHQQDDVSHNWHQ¶WLG¶HOOHU¶PlQJG¶'HWlUGRFNLQWHDOOWLGGHVVDDVSHNWHU VSHFL¿FHUDV L 0HO¶þXNV  äRONRYVNLMV EHVNULYQLQJDU 7LOOlJJHW 4XDQW KDGHWUROLJWYLVLQWHJMRUWVLH[HPSOHWstor erfarenhet (eng. considerable experience) om det inte hade funnits särskild anledning att uppmärksam-ma betydelseskillnaden i förhållande till frasen lång erfarenhet (eng. long experience) (som markeras Temp).

,PLQXQGHUV|NQLQJDYVYHQVND0DJQXWWU\FNNRPPHUMDJDWWEHWUDNWD DOOD NROORNDWRUHU VRP NDQ VlJDV XWWU\FND ¶K|J JUDG¶ ¶LQWHQVLWHW¶ HOOHU ¶P\FNHQKHW¶ VRP UHOHYDQWD I|U PLQ XQGHUV|NQLQJ ± RDYVHWW YLOND EH-tydelsenyanser som förekommer i övrigt.

6.2. Fältteorin

FältteorinLQWURGXFHUDGHVSnWDOHWGnÀHUDIRUVNDUHPHG7ULHULVSHW-sen, förde fram tanken att begreppsbesläktade ord bildar ordgrupper eller fält som hör ihop och bör undersökas tillsammans. Enligt fältteorin bör ett språks ordförråd ses som en komplett semantisk struktur bestående av byggstenar som är grupperade i olika lexikala eller semantiska fält, även

kallade ordfält.1

(QJUXQGOlJJDQGHWDQNHKRV7ULHUlUDWWYDUMHHQVNLOWRUG kan sägas ha en betydelse först då det sätts i relation till (betydelsen hos) andra ord i den språkliga strukturen (Trier 1973:93). Fältteorin vidareut-vecklar därmed Saussures tankar om språket som en strukturerad helhet ´ZKRVH HOHPHQWV GHOLPLW HDFK RWKHU DQG GHULYH WKHLU VLJQL¿FDQFH WKHLU ¶YDOXH¶IURPWKHJHQHUDOIUDPHZRUNLQZKLFKWKH\DUHSODFHG´8OOPDQQ 1970:244).

Trier har dock fått kritik för att ha en alltför idealiserad bild av ordför-UnGHWVXSSE\JJQDG0HQlYHQRP7ULHUVXSSIDWWQLQJRPOH[LNRQHWVRP en strukturerad helhet utan luckor och överlappningar är ifrågasatt så kan man liksom Waldron (1967:102) konstatera att ”most people would ac-FHSWWKHUHDOLW\RIOLPLWHGVHPDQWLF¿HOGVZKHUHWKHUHLVVRPHHOHPHQWRI contrast and choice between related vocabulary items”.

Inom en utveckling av fältteorin som inspirerats av Katz & Fodors semantiska teori (1963) använder man sig av semantiska särdrag för att avgränsa ordfält sinsemellan. Samtliga ord i ett ordfält kan då sägas vara markerade för de särdrag som avgränsar ordfältet från övriga fält (se Nikula 1979:36f.). Särdrag kan även användas för att tydliggöra likheter eller kontraster inom ett och samma fält. Coseriu karakteriserar ett lexikalt fält som ”ett snitt av ett lexikaliskt betydelsekontinuum där de ingående HQKHWHUQDOH[HPHQJHQRPEHW\GHOVHVNLOMDQGHVlUGUDJVWnULRPHGHOEDU opposition till varandra” (Coseriu 1967:294; enl. Ekberg 1989:48). Fält med minst ett gemensamt särdrag kan sägas överlappa varandra och vissa ord kan höra till mer än ett fält dels p.g.a. polysemi, dels p.g.a. att ordfälten bildar ett kontinuum snarare än sinsemellan tydligt avgränsade sfärer (se t.ex. Nikula 1979:37 och Geeraerts 2010: 68f.).

9LGDUHPHQDU&RVHULXDWWGHWI|UYLVVDOH[LNDODIlOW¿QQVHWWarkilexem (ty. Archilexem), dvs. ett lexem ”vars betydelse är […] identisk med den betydelsemässigt minsta gemensamma nämnaren hos de ingående elementen i ett fält” (Ekberg 1989:48). Som exempel anger han ordet nötkreatur som arkilexem för ko, tjur och kalv0HGGHWWDV\QVlWWXWJ|UVGH ord som ingår i ett ordfält i princip av ett arkilexem och dess hyponymer. Enligt Lyons (1963:59f.) utgör hyponymerna i sin tur synonymer, antonymer eller ”inkompatibler” i förhållande till varandra (exempel på inkompatibler är färgbeteckningar; samma yta kan inte vara röd och samtidigt grön).

Forskare som använder sig av ordfält tycks vanligtvis behandla ord inom en och samma ordklass, enligt Nikula (1979:35) ofta ”för und-vikande av ytterligare problem”. Det föreligger dock inget principiellt

1 'HVVDWHUPHUDQYlQGVRIWDV\QRQ\PWPHGYDUDQGUD'HW¿QQVGRFNIRUVNDUHVRPJ|U distinktioner mellan de olika termerna, t.ex. Lyons (1977:268).

hinder för att ord av olika ordklasser ska kunna behandlas. Vidare är det inte endast paradigmatiska relationer mellan enskilda ord som kan W\GOLJJ|UDVPHGKMlOSDYRUGIlOW(IWHUVRPOH[LNDODUHJOHUI|UKXURUGNDQ kombineras med varandra ofta inbegriper begreppet semantiska fält (eller åtminstone någon form av semantiska kategorier; se vidare kapitel 2 om selektionsrestriktioner o.d.) kan även syntagmatiska relationer mellan ord beskrivas med anknytning till ordfältsteorin (se t.ex. Geeraerts 2010:58).

-DJ YLOO VOXWOLJHQ QlPQD GHW VWRUD RFK VWlQGLJW Yl[DQGH SURMHNWHW WordNet, som kan beskrivas som ett språkpsykologiskt grundat digitalt lexikon. WordNet är inte baserat på ordfältsteorin, men bygger i likhet med denna på paradigmatiska relationer mellan ord. Triers ordfält motsvaras i WordNet av domäner. Ord och uttryck ordnas i synonymgrupper, s.k. synsets, som är inbördes sammanlänkade genom relationer som synonymi, antonymi och hyponymi (se vidare t.ex. Fellbaum 1998). WordNet har RFNVnPnQJDIULVWnHQGHHIWHUI|OMDUHLROLNDHXURSHLVNDOlQGHUWH[RUGQlWHW 6ZHVDXUXVL6YHULJHVHYLGDUHWH[%RULQ )RUVEHUJ