Placering och redovisningssätt

När det gäller vilket uppslagsord kollokationer ska placeras under anser GH ÀHVWD IRUVNDUH DWW RUGERNHQV V\IWH lU DYJ|UDQGH VH WH[ +DXVPDQQ 1985, Svensén 2004). I ordböcker som främst är avsedda för produktion bör kollokationer alltid placeras vid basen.1 Det är basen språkbrukaren vill uttrycka något med och han eller hon behöver veta hur man bildar konstruktioner med ordet (Hausmann 1985:122). Vid uppslagsordet ung-karl bör ordboksanvändaren t.ex. få veta att ¶K|JJUDG¶NDQXWWU\FNDVPHG KMlOSDYDGMHNWLYHWinbiten. I ordböcker främst avsedda för reception är det ofta bättre att redovisa kollokationerna vid kollokatorn eftersom be-tydelsen av detta ord i många fall kräver en förklaring. Att nämna de baser ordet brukar kombineras med kan då bidra till betydelsebeskrivningen (Hausmann 1985:121). Kollokationen inbiten ungkarl bidrar t.ex. till förståelsen av ordet inbiten (ibid.). Ordböcker som är avsedda för både produktion och reception kan med fördel ange kollokationer både vid basen och kollokatorn (Svensén 2004:219).

Vad gäller kollokationers placering i mikrostrukturen förespråkas ofta HQVlUVNLOGNROORNDWLRQVGHOLDUWLNODUQDI|UDWWVlUVNLOMDNROORNDWLRQHUIUnQ fria kombinationer, idiom, valensuppgifter o.d. (Heid 2004:734, Svensén 0DOPJUHQ'HWlUHPHOOHUWLGLQWHPnQJDRUGE|FNHU|YHU allmänspråk som har en sådan kollokationsdel, vilket noteras bl.a. av Heid

1 För enkelhets skull får ordet ”basen” (resp. ”kollokatorn”) i denna text ofta representera betydelseinnehållet ”den artikel som beskriver det ord som utgör bas (resp. kollokator) i den aktuella kollokationen”.

(2004:732). Även Svensén (2004:234) konstaterar att ordböcker ibland ger kollokationsinformation i explikationsdelen (eller GH¿QLWLRQVGHOHQ) och ibland i demonstrationsdelen (eller exempeldelen) och att användaren inte får information om vilken typ av ordförbindelse som en viss angivelse avser och därmed får svårt att fullt ut tillgodogöra sig den information som ges.

3.2.1. Redovisning i explikationsdelen

När kollokationsangivelser redovisas vid kollokatorn förekommer de HQOLJW%DKQVRIWDLH[SOLNDWLRQVGHOHQ%HQVRQIUDP-håller att kollokationer som anges vid kollokatorn utgör ”an integral SDUWRIWKHGH¿QLWLRQ´VRPELGUDUWLOOXSSVODJVRUGHWVGLVDPELJXHULQJRFK beskrivning.

&RZLHWDODURPI|OMDQGHWUHP|MOLJKHWHUI|UDWWLGH¿QLWLRQHQ ange substantiviska baser för verb som fungerar som kollokatorer:

6HPDQWLVNDNlQQHWHFNHQVRPlUJHPHQVDPPDI|UP|MOLJDEDVHUDQJHV WH[>+80$1@>0$/(@RVY

(QK\SHURQ\PWLOOP|MOLJDEDVHUDQJHVWH[superior för att täcka in

father, foreman, RI¿FHUPÀ

3) Ett representativt urval av förekommande baser anges.

(QDUWLNHOVRPNDQH[HPSOL¿HUDDOODGHVVDEHVNULYQLQJVP|MOLJKHWHUSn HQJnQJlUHQOLJW%DKQVWARDOFF i Dictionary of Contemporary English (1987). 'H¿QLWLRQHQO\GHU´WRSUHYHQWVRPHWKLQJEDGVXFKDV danger, a blow, a cold, etc.)”. Här kan orden something bad ses antingen som semantiskt kännetecken eller som hyperonym. Läsaren förväntas att PHGKMlOSDYGHQQDDQJLYHOVHNXQQDNRPELQHUDNROORNDWRUQPHGUlWWW\S av bassubstantiv och bilda korrekta kollokationer med enskilda ord. Just i artikeln WARD OFF kompletteras den övergripande informationen dock med ett representativt urval av substantiv, danger, blow och cold, vilket ger läsaren konkreta exempel på kollokationer.

Då bara ett av de olika redovisningssätten används rekommenderar Cowie (1978:135) det sistnämnda för inlärningsordböcker, dvs. att ett re-presentativt urval av baser anges. Då får användaren exempel på använd-bara ord utan omvägar, vilket underlättar då text ska produceras. När det

JlOOHUHQGHVNULSWLYDOOPlQRUGERNVRP6$2%NDQQRJlYHQGHWYnI|UVW-nämnda beskrivningssätten fungera väl eftersom beskrivningen därmed blir generell och inte begränsas till enstaka, explicit uttryckta, baser.

Även vid ord som fungerar som baser kan kollokationsangivelser före-komma i explikationsdelen. Då handlar det ofta om implicit information VRPPnVWHWRONDVDYOlVDUHQ%DKQV,DUWLNHOQRUMOUR i Diction-ary of ContemporDiction-ary EnglishNDQPDQXUGH¿QLWLRQHQ´XQRI¿FLDO news or information, perhaps untrue, which is spread from person to per-son” (fetstilen är tillagd av mig) uttolka kollokationen spread a rumour, fast den inte förekommer explicit i texten %DKQV%DKQVPHQDU DWWNROORNDWLRQHUQDlUVYnUDDWWXUVNLOMDQlUGHEHVNULYVSnGHWWDVlWWRFK förordar i stället att de anges som i exempel (3:1):

(3:1) balance1 [...] 6 (idm) [...] keep/lose one’s balance. (Oxford Advanced

Learner’s Dictionary of Current English HQO%DKQV

Här framträder kollokationerna keep/lose balance tydligt eftersom de anges i sin helhet med en framträdande stilsort.

3.2.2. Redovisning i demonstrationsdelen

1lUNROORNDWLRQHUUHGRYLVDVYLGEDVHQVNHUGHWWDHQOLJW%DKQV ofta i demonstrationsdelen. Informationen kan ges explicit i form av en XSSUlNQLQJDYP|MOLJDNROORNDWRUHUVRPLI|OMDQGHH[HPSHO

(3:2) reliefEULQJVHHN¿QGJLYHIHHOUHOLHIOxford Advanced Learner’s

Dictionary of Current EnglishHQO%DKQV

Informationen kan också ges implicit i längre exempelmeningar. Läsaren ska ur exempelmeningen vid uppslagsordet QUESTION VMlOYNXQQDXUVNLOMD kollokationen ask a question för att kunna tillgodogöra sig den informa-WLRQVRPPHQLQJHQHUEMXGHU

(3:3) question: Jill began to ask Fred a lot of questions about his childhood. (Collins COBUILD English Language DictionaryHQO%DKQV 1996:44)

Då det gäller allmänordböcker noterar Svensén (2004:235) att kolloka-tionsinformation som ges i demonstrationsdelen ofta är implicit (som i exempel 3:3). Den kombineras ”med andra informationstyper, främst

NRQVWUXNWLRQVXSSJLIWHU´ RFK GHW lU VYnUW DWW XUVNLOMD YDG VRP lU YDG LELG6RP0DOPJUHQSnSHNDUNDQGHWWDWLOOVWRUGHOI|UNODUDVDY att allmänordböcker inte har lika mycket utrymme till sitt förfogande som ordböcker med uttalat syfte att beskriva konstruktioner och fraser.

3.2.3. Kollokationers presentationsordning

%DKQV  I|UHVOnU DWW NROORNDWLRQHU SUHVHQWHUDV L HQ IDVW RFK L I|URUGHW DQJLYHQ RUGQLQJ HQOLJW JUDPPDWLVN VWUXNWXUW\S ,QRP YDUMH strukturtyp föreslår han sedan antingen bokstavsordning eller frekvens-ordning.

Cowie (1978:137) förordar frekvensordning framför bokstavsordning eftersom han menar att de kollokationer som används av många språkbru-kare bör lyftas fram. Han framhåller presentationen i Oxford Dictionary of Current Idiomatic English som föredömlig (Cowie 1978:136). I en verb- DUWLNHOLGHQQDRUGERNOLVWDVWH[P|MOLJDEDVHUHIWHUHQERNVWDYVI|UNRUW-QLQJVRPDQJHUGHUDVV\QWDNWLVNDIXQNWLRQWH[´6´I|UVXEMHNWRFK´2´ I|UREMHNW%DVHUQDJUXSSHUDVHIWHUVHPDQWLVNWLQQHKnOORFKGHQJUXSSVRP är mest frekvent i den korpus som ordboken baseras på placeras först (med GHWPHVWIUHNYHQWDRUGHWI|UVWLJUXSSHQ'HVHPDQWLVNDJUXSSHUQDVNLOMV nWPHGVHPLNRORQ&RZLHH[HPSOL¿HUDUPHGDUWLNHOQSHOOTUP:

(3:4) shoot up2 ... rise, increase sharply ... S: price, cost, rent; temperature, pressure; applications, attendance. (Oxford Dictionary of Current

Idio-matic English enl. Cowie 1978:136)

I likhet med Cowie rekommenderar Heid (2004:735) ”a semantic grouping criterion”, dvs. en onomasiologisk ordning som baseras på kollokation-ernas semantiska innehåll, dock utan inblandning av begreppet frekvens. bYHQ0DOPJUHQlUSRVLWLYWLOOVHPDQWLVNJUXSSHULQJDYNRO-lokationer. Han förordar dessutom en (krono)logisk presentationsordning PHOODQ JUXSSHUQD VRP LQQHElU DWW NROORNDWLRQHU PHG EHW\GHOVHQ ¶IDWWD KRSS¶ I|UHJnUNROORNDWLRQHUPHGEHW\GHOVHQ¶KDKRSS¶ RFK¶I|UORUDKRSS¶